Bokklubbar

Alltid när jag får såna här bokklubbserbjudanden så vill jag så gärna nappa. Jag gillar böcker och att läsa men har ju aldrig tid. Dessutom måste man köpa massa mer hela tiden. Däremot skulle jag gärna hoppa över den himla fina premien men jag tror jag kommer få nobben på frågan om jag slipper köpkraven om jag hoppar över tallrikarna. Trots att de egentligen rent teoretiskt skulle tjäna över 600 spänn på den dealen. Om nu tallrikarna är värda så mycket som de påstår.

Jag och min armé

Haha! Snart stundar världsherravälde mina vänner. Håller på att bygga upp min armé i smyg. Ungarna tar täten o snart är min mössa klar oxå. Och utan att ha lyft ett finger har det ramlat in tre beställningar. Snart tar vi över!

Jag hoppas rörmokarna slåss om att få komma hit imorn för nu har jag tröttnat big time på att diska på toaletten :-(

Ibland undrar jag om mina barn är på riktigt?

Idag har jag tjatat säkert 20 minuter på att hönsen ska plocka undan alla sina tusen julklappar och sortera in på sina rum så jag törs slänga kartonger o emballage till förbannelse. Surt suckande tar dom undan ca 5% för att åter sätta sig vid datorn. När jag frågar vad det är för spel som är så himla roligt att de riskerar att hönsmamman får psykbryt o slänger hälften av klapparna så informerar dom mig om att man ska hjälpa en bebis att städa rummet innan mamman kommer.!.

Julkaka

Egentligen gillar jag inte kakor som ska göras i flera olika steg. Blir så mycket disk när det måste blandas i tre olika bunkar för att sen röras ihop i den fjärde. Och nu när vi har stopp i avloppet o måste diska i badkaret känns det ännu mindre spännande. Men jag gjorde den ändå för den är så himla god o dessutom en säker variant utan varken gluten eller mjölk. Bara kikärtor, potatis o mandel typ. Perfekt till jul.

*här skulle det vara en bild på kakan i ugnen men när jag insåg hur skitig ugnsluckan var så blev det ingen bild*

Jag har inte tid med nån undergång, miniägget fyller år dan efter

Jag undrar hur många som kommer bunkra upp sig ikväll o hålla andan imorgon? Och om man nu suttit med hjärtat i halsgropen hela den 21a men ändå vaknar upp på morgonen den 22a - blir man besviken då för allt man trodde på så hårt visade sig inte stämma, eller blir man glad att man fortfarande lever?

Påklädning om o om igen

Jag är rätt säker på att miniägget kommer växa upp o bli nudist då hon tar varje tillfälle att dra av sig alla kläder. Ibland i tid men mest i otid (på släktmiddagar o sånt). Idag tog det hela 40 min innan alla kläderna va av o hon kommer skuttandes med rumpan bar. Ofta får man klä på henne flera gånger om dagen då man inte är klar med ärenden o ska ut igen. Lillhöna gillar inte heller att klä på sig men när hon väl fått på sig kläderna brukar de få sitta på. Idag tar vi jullov eftersom storhöna har sista dagen i skolan o lillhönas första kommentar i morse var "jag längtar till imorgon för då kan jag vara naken hela dagen o sitta i soffan o spela dataspel"

Virkat

Nu när jag är klar med min filt ska ta en närmare titt i min födelsedagspresent från mamma.

Snart smäller jag av

Jag kräver inte att hela världen ska anpassa sig efter oss o våra barn men jag börjar ruttna rejält på grannarna och jag ska förklara varför. Dom gillar raketer. Raketer, smällare och en o annan hemmagjord bomb har nog passerat oxå. Och det är inte första året vi är irriterade. Det brukar vara värst dagarna runt nyår, det smälls i ca en vecka och med sådär lite lagom mellanrum på dygnet, läs på eftermiddagen, kvällen, runt kl 22 och 04. I år började de smälla ovanligt tidigt. Närmare bestämt i kväll redan.
Så här såg nog deras kväll ut:

Kl 22: Vi går ut o smäller en raket eller två, skitskoj!

Så här såg min kväll ut:

Kl 21: Vi kommer äntligen i säng (alldeles för sent egentligen). Miniägget som somnade i soffan tidigare under kvällen känner sig inte jättetrött och därför tar det inte 10 minuter att somna som vanligt. Storhönan som däremot är JÄTTETRÖTT för vi var uppe extra tidigt för att se småbarnen lussa på dagis, hon får panik över att hon ska hinna somna innan jag hinner komma och klia henne på ryggen. Ve o fasa om hon kommer somna för sig själv. Hon börjar sucka o stöna o klaga över att miniägget aldrig kommer somna. Kämpar med näbbar o klor för att hålla ut tills jag kan komma till henne trots att jag bara ligger med en liten syster emellan. Klockan börjar nu närma sig 21.40. Jag säger åt miniägget att ligga lite själv och blir förvånad över hur bra det går. Hon somnar. Storhönan är nöjd, jag känner hur hon slappnar av, mamma är nära.

21.50: Mamma Mu-sagan är slut. Storhönan rycker till o får åter igen panik. Hon har inte hunnit somna innan sagan är slut. Hon somnar alltid innan sagan är slut. Är sagan redan slut! Vi sätter om sagan och hon somnar igen.

22.00: Storhönan rycker till. Rädd. Vad var det. Jo det var en förbannad, jäkla raket alldeles utanför fönstret. Varför smäller dom raketer, undrar hon. Jag vet inte. Det är inte nyår, påpekar hon. Nej, jag vet, säger jag. Miniägget har oxå vaknat av smällen. Hon blir rädd och jag måste rulla över till henne. Storhönan bryter ihop, jag låg ju hos henne och hon är ju så trött. Jag ser hela min redan halva fredagskväll gå om stöpet. Att kunna sitta i soffan en liten stund utan vakna barn är liksom rätt skönt. På vardagarna orkar jag knappt. På helgerna hoppas jag in i det längsta att barnen ska somna innan mig och att jag ska orka ta mig upp ur sängen.

Jag hör att Tuppen klampar ner i källaren. Ute blir det tyst. Tack o lov. För ikväll. Men jag vill inte ha det så här i ett par veckor framöver. Kan de inte bara smälla av runt nyår som alla andra. Jag gillar egentligen raketer. Jag är barnsligt förtjust i att stå i fönstret o titta på alla färger som fyller himlen på tolvslaget. Men jag känner verkligen inte för att en enda raket ska få förstöra en hel kväll (eller natt då de smäller senare) i flera veckor. Dessutom bryter de en massa regler rent lagligt sett. Vad gör man med såna här grannar?

Blommor

Hittade så jättefina blommor att jag bara var tvungen att sno ihop två stycken lite snabbt. Kanske får de plats på min filt som jag tar ett kraftryck med nu. På den andra minskade jag en luftmaska på alla bågar för jag tyckte den blev lite fastare då. Mönstret hittar ni här.

Bästa julkulan

Julens bästa julkula. Jag har googlat runt lite o hittat många fina julkulor men de flesta har saknat det där lilla extra som jag har svårt att sätta fingret på. Så jag gjorde en egen o här har ni mönstret. Tomten till höger gjorde jag förra året efter ett mönster men tycker mer den liknar en björnbuse så den tänker vi skänka till mormors gran :-)

Magisk ring med 6 hst
2 hst i varje hst
1 hst, 2 hst i nästa
2 hst, 2 hst i nästa
3 hst, 2 hst i nästa
4 hst, 2 hst i nästa
Virka hst varvet runt i 2 varv o byt till hudfärg.
Virka 1 i varje 4 varv o byt till vit

Virka 3 hst i ytterbågen varje maska varvet runt o byt till röd i sista.

Virka sen 1 hst i varje innebåge i samma varv

1 hst i varje varvet runt
4 hst, 2 tillsammans
3 hst, 2 tillsammans
1 hst i varje
3 hst, 2 tillsammans
1 hst i varje
2 hst, 2 tillsammans
1 i varje
1 i varje
1 hst, 2 tillsammans

Virka ihop o gör gör en snodd av luftmaskor som du fäster innan du klipper av tråden. Sy på ögon. Gör en liten (eller stor) näsa o skägg

Bevingade uttryck

Om man inte ska äta så gäller det nog att äta hela tiden för att slippa bli hungrig, så man kan hålla sig från att äta.

I min hjärna så är det här en fullständigt logisk slutsats men jag lär väl få höra att den är lika ologisk som teorin om tänderna antar jag...

Julbak

Vi ska ha julpysselfika här nästa helg och jag tänkte baka så det blir gjort men inser att det är nog bara lussebullar jag kan göra. Chokladbollar o havreflarn lär nog inte överleva en vecka i kylen. Men jag ska nog göra en testsats med mjölkfria chokladbollar för jag är som vanligt skeptisk

Könsneutrala barnprogram

Barnprogrammet där 3 fula små hittepådjur söker sin MaPa och alla är hens är på. Storhönan är irriterad. "Vadå MaPa? Man kan väl inte hitta på egna ord? Varför inte bara säga att man letar efter sin familj." Jag håller nog med lite...

1 december

3.11.   Mamma, vad är klockan? Är det morgon?
           Nej

3.30.  Mamma, vad är klockan nu då?
          Halv 4 så det är långt kvar till morgon

4.18.  Mamma, vad är klockan?
          Det är långt kvar till morgon, SOV nu!

5.53.  Mamma, nu då, ska vi gå upp snart?

6.05.  Jag vill öppna min kalender nu, när ringer klockan egentligen?
         

Test

Jag har varit lite sur på ipaden eftersom det inte gått o blogga från den. Irriterande som fan. Men nu kom jag ju på att det kanske finns nån app o det gjorde det ju, så nu gör jag ett litet skrivet för o kolla om det funkar som det ska. För att kolla om det funkar o lägga in bilder oxå så får ni en bild på halsvärmaren som blev klar ikväll.

Brott o straff

Min man gjorde häromdan ett försök att straffa mig. Helt oprovocerat naturligtvis. Jag hade glömt att ställa in hans julmust i kylen så han smög ut min ur kylen o lät den stå framme. Jag förstår inte straffet? Om jag går fram till en alkis på bänken o erbjuder honom en öl men ursäktar att den inte är kyld - skulle han inte ta emot den då? Det är ju typ samma sak.

Pulskontroll

Jag ligger i en liten blöt hög av svett o kan knappt andas (tur att videoblogga inte är min grej). Då är det skönt att se att pulsklockan efter nära 650 kalorier och 5,5 km visar att jag har en jämn o fin puls på 82 slag i minuten. Som för övrigt i normala fall brukar vara min vilopuls. Tror klockan ljuger. Eller jag hoppas den ljuger för jag ska tydligen ligga på en puls på 120 för att maximalt bränna fett. Vete tusan hur jag ska lyckas ta mig upp dit i så fall om jag är död nu.

Jaha. Alla höns sover före kl 21 en lördagskväll. Vad gör man nu då? Tur att Dexter finns!

Grodan kermit

En beställningsmössa kvar sen ska jag sluta kärringvirka :-)

Magiskt ögonblick

Har ett magiskt ögonblick just nu. Storhönan började titta i nya boken jag lånade idag och nu har hon suttit knäpptyst sen middagen o världen verkar ha försvunnit. Hon har säkert läst 30 sidor på en halvtimme.

Huskey

Det skulle bli en huskeyhund till syster-yster men det ser mer ut som en rabiesgalen hund som försöker stirra mig till döds

Kejsarens nya kläder

Om jag inte hade varit lite noga med vad jag lägger ut för bilder, så hade ni här fått se en bild på miniägget endast iförd grodmössa och vinterskor. Det var nämligen det hon tyckte det räckte med när vi skulle hem från mormor.

Och en liten katt

En grodmössa :-)

Varde ljus

Mysfaktorn är liksom bara SÅ mycket högre med ett litet ljus - även om taklampan är tänd. Jag gillar höstmörkret. Men bara för något år sen kunde vi inte ha ljus tända så länge storhönan var vaken för hon hade "tänk-om-huset-brinner-ner-o-alla-dör-fobi"

Efterklok

Igår 19.30 tänkte jag

"det är tre ungar som ska till skolfotografen imorgon, alltså tre ungar som ska hinna duscha o tvätta håret innan kl 20.00. Jag skiter i stretchingen"

Idag tänker jag

"va fan hade 7 min extra gjort? Det gör oooont"

Jag klarade att hålla mig vaken. Dessvärre höll sig storhöna oxå vaken så nu försöker jag få henne att somna. Hon har en kompis här som ska sova över och jag har väl sällan hört så mycket fnitter.

5 av de senaste 8 kvällarna har jag mot min vilja somnat med barnen före kl nio. Ikväll tänkte jag o maken äta god middag ensamma efter att barnen somnat. Gäller o hålla sig vaken nu bara!

Retusch

Nu har jag bett om retusch på skolbilderna. Hemsk mamma jag är.

Jag ska börja bloggra

Jag skulle vilja börja twittra. Då behöver man liksom inte skriva så mycket varje gång. För jag erkänner att bloggen är pinsamt ounderhållen. Men eftersom jag fattar noll och nada av twitter tänkte jag börja typ twittra här istället. Tänkte kalla det för bloggra!

Som en kul grej bara...

Alltså min far... Jag vet inte ens var jag ska börja för detta är så sjukt så det är inte klokt. Han har äntligen fått sin efterlängtade knäoperation där de byter ut hela knät o sätter in ett konstgjort. Han opererades igår  och idag var jag in med snus och tidning för att höra hur det hade gått. Jo då, allt hade gått bra och han hade inte ens särskilt ont. Men han var lite besviken. Han hade frågat om han hade fått behålla sitt knä. Att ta hem alltså. Självklart hade de sagt nje, vad ska du med det till? 

Jo, då hade han förklarat att det vore liksom kul o ha. Syster-ysters hundar kanske skulle uppskatta det att gnaga på och om inte hade han en liten rolig idé. Han tänkte om han kastade det lite fint i nåt dike så någon annan skulle hitta det och konstatera att det inte var ett djurben så skulle polisen gräva upp hela åkern typ i jakt på fler kroppsdelar. Tänk vilken uppståndelse det skulle bli - det försvunna liket, säger han medan det lyser i ögonen. Som en kul liten grej bara... Detta är ju så typiskt min pappa. Kanske lika bra doktorn sa nej.

Hallo -vin?

Söta Syster-yster hade köpt svävande lyktor som barnen fick hjälpa till att släppa iväg med en tanke på alla som vi har varit tacksamma att få lära känna men som inte finns med oss längre.

Miniägget var väldigt bra på att hålla i

<3 td="td">

Att den första lyktan for rakt in i björken o fastnade där behöver vi inte prata högt om. Storhönan var livrädd och trodde att hela huset skulle brinna ner efter att trädet fattat eld. Hon är känd för sitt katastroftänk så hon var lättad 10 min senare när den odramatiskt seglade ner o slocknade. Jag var lite lättad jag med iofs.

Ärade publik...

Tuppen fick en sån där dusch som lyser i olika färger av sin ömma moder när han fyllde år. Ungarna tycker den är jättehäftig och jag tycker också den är rätt cool faktiskt. Vi har ganska mörkt i dusch-hörnet dessutom så den är jättebra. Tills jag började känna mig lite som "ja, här står jag i spotlighten alldeles naken"

Sen blev det tårta oxå. Ungarna hade valt passande tema =)

Kanske var lite dumt gjort.

Inser att jag nog gjort något dumt. Men det kändes så rätt just då. Nu befinner jag mig i fan-om-man-bara-kunde-backa-stadiet. Är lite arg på mig själv men måste fokusera på att lämna det bakom mig o hitta lösningar för att gå vidare. Jag hoppas även min man förstår varför jag gjorde som jag gjorde just då i stundens hetta o kan förlåta mig även om jag aldrig sagt något till honom och han får läsa om det på nätet.

Incidenten inträffade för nåt år sen. Jag var energisk och optimistisk och drömde om det där fina hemmet där det faktiskt syns att det bor vuxna människor. Som sagt kändes det så rätt när jag bland annat bråte knölade ner makens stora fluffiga lite fyrklöver-formade hatt i sopsäcken. Ni vet en sån där happy st PatricksDay-hatt som man liksom knappt har nån användning av ens på krogen när man får den trots att man är aspackad o tycker den är jättesnygg. Hur ofta får man få användning av en sån igen liksom?

Men för någon dag sen så fick jag bästa idén nånsin. Jag ville skapa en magisk hatt som barnen på förskolan kunde stoppa ner handen i o hitta massa spännande saker. Naturligtvis skulle jag virka in hatten i massa fantastiska färger. Så nu ångrar jag att jag slängde hatten som hade blivit en perfekt hatt att klä o göra magisk. Om någon har en sån där ful reklamhatt de vill bli av med så tar jag tacksamt emot. Eller en vanlig hög hatt förstås.

Mer höst

Jag rör mig, alltså går jag

Spinningpasset var fullt idag så jag tog en promenad medan jag väntade på storhönans dans. Inte helt fel i detta underbara höstväder. Jag gick förbi systemet för att kolla så inte systeryster glömt bort att vi ska boxas idag och jag såg nog lite lustig ut där jag stod och svängde med armen fram och tillbaka trots att jag stod still. Men jag hade min nya löparklocka på mig och den börjar pipa om man står still. Det är som om den säger "hallå fettsäck, varför står du still? Rör på dig!"

Ja tänk om man kunde få ett eget rum!

Storhöna är för sjuk för skolan men för frisk för att ligga under en filt i soffan o se på barbiefilmer hela dagen. Och det värsta är att hon blir rastlös. Och rastlös betyder att hon vill möblera om. Hon vill ha nytt rum. Och denna gång vill hon köra ut tuppen o mig ur våra (eller egentligen allas som det är nu) sovrum. Hon tycker vi kan flytta ner i arbetsrummet eftersom Lillhöna vill ha kvar sitt rum. Jag jag måste erkänna att jag även drömmer om ett sovrum med en riktig säng o inte madrasser på golvet från vägg till vägg som det ser ut nu.

Och hur mycket jag än kunde önska att alla barn hade var sitt litet sött rum de kunde leka på, men som alltid var städat, så har jag denna gång sagt blankt nej. Att inte få sova på nätterna för att springa i trappor är värre än att åtminstone få ligga still i sin säng under massa barn o inte få sova på hela natten.

Jäkla reklam!

VARFÖR blir vissa ord röda och understrukna o så poppar det upp fånig reklam när man för pekaren över dem? Blir ju helt fel för mig iaf då jag läser orden som om de vore viktiga på något sätt. Jag vill inte ha det så? Kan man göra nåt åt det i någon inställning eller måste jag byta bloggadress? Nån som vet? Det har ju inte alltid varit så.

Isbjörns-kompetens

I veckan som gick lärde jag mig ett nytt ord som jag tycker mycket bättre om än ordet trots. Nämligen kompetensmotiverad. För är det inte det de små liven är?  De är oerhört motiverade att förskaffa och tillgodose sig en helt ny kompetens. Vare sig det är förmågan att klä sig själv trots att bussen går om 3 minuter eller förmågan att våga säga nej när mamma säger ja.

Om förmågan att anpassa sig i ett kallare klimat likt isbjörnen som inte fryser om vintern, är något man får genom övning så måste jag säga att Lillhöna just nu är fruktansvärt kompetensmotiverad...

Ja, det är den fagra älvklänningen från Tomteland,, eller regnbågsklänningen som hon kallar den ni ser. Tunn tyll och bara ben en dag med 8 graders värme och full höst

Föräldrar rasar

Föräldrar rasar. Skolfotografen erbjuder retuschering. När vi vuxna tänker retusch tänker vi linjer, fettvalkar som suddas ut med andra ord, näsor som försvinner, läppar som fylls ut, ögonfransar som magiskt blir längre och tjockare, kindben som höjs, ben som plötsligt blir skylånga och en rumpa som lyfts lite.

Föräldrar rasar, men det skolfotografen erbjuder är att ta bort snor, mjölkmustascher och rivmärken typ.
Personligen tycker jag att riv- och blåmärken kan vara charmiga att ha kvar och minnas över men jag förstår föräldrar som känner med en suck att "va fan-har-Kalle-rivit-dig-igen-och-mitt-på-kinden-och-det-är-fotografen-imorgon" eller "var-du-tvungen-att-trilla-precis-innan-fotograferingen". Men jag skulle nog mer tycka det var synd att inte fotografen eller förskolläraren bredvid inte torkade bort snoret precis innan fotot tas. För jag tror knappast vi kommer ha en bunt barn om 20 år som frågar sina föräldrar "varför hade jag blå ögon som barn" eller "tänk att jag hade sånt där ljust lockigt hår som liten, nu när det är alldeles råttfärgat och rakt". Fan, visst ska barn få vara barn och alla barnär fina som de är men det handlar om att ta bort lite snor, inte att ändra barnets utseende på något vis. Barnet kommer känna igen sig själv som större och det kommer finnas miljoner bilder i dagens digitalkamerasamhälle med snorbilder. En liten bild kan väl få vara snor o kladdfri om man nu väljer det själv.

Och det handlar inte om att förmedla ett budskap att alla är underbara trots hängande snor. Det är inte att sända budskap om att man måste göras om för att duga. Det handlar om snor va fan. Ingen förälder kommer säga till sina barn när de blir äldre att "ja, ,egentligen hängde det en massa snor under näsan". Bilden kommer passera som vilken bild som helst. Om fotografen hade börjat erbjuda retusch av födelsemärken och ärr då hade jag förstått ett visst mått av raseri, men nu handlar det om kråkor och slarviga föräldrar som glömmer att torka bort frukosten från munnen.

Rosa fluff o tuffa pojkar

Jag är ingen direkt genuspolis som tror att vi får att jämnlikt samhälle av att kalla alla barn (och vuxna) för hen eller klä pojkar i rosa och tjejer i blått mot deras vilja. Men jag reagerar faktiskt när jag läser saker som detta. Visst handlar boken om rosa fluffiga saker, ballerinor, älvor och drömmar men då kan väl det stå på baksidan. Man behöver faktiskt inte skriva att det är en bok för flickor för det finns pojkar som gillar fluff och dansande älvor. Det  är bara ett onödigt tillägg som inte fyller någon sorts funktion.

Inte varit otrogen en endaste gång

Då var 4 dagars högskolebesök avklarat. Så skönt att vara hemma igen hos man och barn. Men det blev ju inte riktigt som jag hade tänkt mig dock. 4 dagar utan familj kan ju bli rätt långa så jag hade tagit med "finkläderna" och tänkte att jag skulle passa på att flörta lite, helst ha en liten romans. I Gävle är det ju ändå ingen som känner igen mig och vet att jag har någon annan i vanliga fall. Men så kände jag mig rejält förkyld redan på måndag kväll så det blev inte till att vara otrogen en endaste gång. Jag får hålla mig till mitt hemmagym helt enkelt, även om jag inte hann hem till tordagsboxningen. Men jag tog en långpromenad i alla fall så något har jag gjort. Nu ska barnen vara lediga imorgon och vi ska umgås hela helgen innan det blir hårdträning på måndag igen. Får väl passa på att tvätta "finkläderna" i helgen när jag har så mycket tid...

Överstökat

Så, nu kan ungen åtminstone sitta o göra läxan i lugn o ro. Bara resten av huset kvar. Och det vågar jag inte visa bilder på....

Hjälp

Av någon konstig anledning blev detta mitt uppdrag idag...

Patene Pro-V

Så, nu har jag skickat in min slutrapport om Pantene pro-V på buzzador. Förra buzzningen var jag ju helt galen i. Då tyckte jag att de skulle börja göra små rese-förpackningar med Vanish så jag alltid kunde ha en i bakfickan. Denna gång ville jag mest bli av med allt. Jag har använt Pantene pro-V förr och inte tyckt nåt särskilt, men nu var upplevelsen bedrövlig. Håret kändes tungt och stripigt redan innan kvällen om jag duschat på morgonen. Och storhönan som ser hårtvätt som pest och kolera ihopslaget tyckte att det doftade UNDERBART blev inte så förtjust ett par dagar senare när hon insåg att hon fick lov att tvätta håret 3 gånger i veckan istället för 1. Så nej, vi återgår till vårt andra schampoo. Även om det kostar 10 kr på Dollar Store och inte är något känt märke så håller det bättre i längden.

Jag har varit med i TV!

I kvällens avsnitt av det okända så besökte ett medium ett tvätteri där min farmors bror arbetat och nu verkade spöka tillsammans med sin fru. Mot slutet av programmet då de tar reda på vem anden är så åker de hem till min farmor och intervjuar henne och min faster. I bakgrunden ser man då bilder på en bänk av Storhönan och Lillhönan. Bilderna är suddiga förstås och bara vi i den närmaste familjen (som har bilderna själva) känner igen dem. Men det är mina barn! Mina barn har varit i TV, typ nästan som om JAG har varit i TV... typ...

Säg Yes

Glada miner, strålande tider. Säg alltid JA, var positiv. Nej är så tråkigt, Nej är så trist.

Storhönan har haft ett mindre utbrott här hemma. Hon trivs inte i vårat hus, det är så tråkigt. Hon har bott klart här tycker hon. Det är fult och trist och tråkigt. Hon vill flytta. Närmare bestämt till Pers väg där bästa kompisen bor. Då kan hon gå hem själv från skolan och hur skönt det än vore så trivs ju fortfarande jag i vårt hus. Det där med att det inte bara är att flytta förstår hon inte så det är ingen idé. Men man brukar kunna skylla på att saker är dyra och det kostar säkert en miljon sa jag, så när hon kom på den brillianta idén att om vi alla hjälps åt att samla pant-flaskor, sa jag att självklart kan vi flytta när vi samlat en miljon pantflaskor.

Om en miljon pantflaskor så har hon säkert hittat ett annat hus dit hon kan flytta - själv. Tur att tidsperspektivet inte är så utvecklat än, hon verkar helt ok med att det kan ta lång tid dock. Så nu ska vi flytta o alla är glada.

Men hallå!

Men sluta blinka åt mig! Jag HAR ju BYTT alla lysen på bilen som var trasiga. Dessutom är det fullt dagsljus och jag SYNS. Men inte du oxå! Va fan.... Har ALLA lysen gått igen inom en vecka?

Jaha det var stor poliskontroll framöver. Men vad har jag att oroa mig för... Jag kör ju alltid så lugnt o laglydigt med bälte o radion på volym 1.

Lik i diket

Trots att jag misstänkte det fick jag det bevisat att det är kolsvart nu på morgonen vid 4-tiden. Och vid varenda buske eller skugga eller gud förbjude människa hoppar hjärtat trippla slag. Jag är sjukt mörkrädd utomhus. I morse var jag säker att jag skulle bli anfallen o sliten itu av vargar, anfallen av en galen yxmördare eller skjuten för att jag bevittnade den galne yxmördaren i full gång med nåt annat stackars offer. Inte fören strax efter 5 började det bli behaglig belysning ute även om det förfarande var mörkt. Och om jag inte blir mördad eller vargmat så lär jag snubbla över döingar. För det är alltid de som är ute tidigt med hunden eller tidningsbudet som gör dom där upptäckterna som man läser i tidningarna om.  Jag vet inte hur jag ska överleva nästa vecka.

Träningsvärk i förväg.

Lovade göra ett nytt ställ till kyrkan i Våmhus och för att dom ska slippa vänta 3 veckor behöver jag lämna det i morgon. Men jag har inte hunnit så jag satte mig ikväll. Problemet var bara att jag just kommit hem från ett mördarpass på gymmet och var helt skakig. Ni vet ett riktigt sånt där pass där man har träningsvärk redan innan passet är slut... Och ängelpyssel kräver både en stadig hand och en fast hand och jag hade ingetdera. Hade inte ens känsel i lillfingret men jag lyckades få ihop något åt dem iaf.

Hårfint mellan galenskap o genidrag!

Jag började på den andra mössan inför vintern idag. De ville båda ha neonrosa blommor med neongröna blad o stjälk. Jag hade storhönan bredvid mig och jag nämnde att jag kanske måste börja på luciatåget jag tänkte virka om jag vill bli klar i tid. Dessutom hade jag sett en bild på världens sötaste lilla pepparkakshus, virkat såklart. Storhönan tyckte jag skulle virka ett stort lekpepparkakshus som hon kunde gå in i. Här börjar galenskapen.

Jag vet inte om det är normalt att få såna här idéer eller om det faktiskt är lite fel på mig, men vore det inte kul att klä sitt hus som ett pepparkakshus? Storhetsvansinne har jag inte, jag vet att det skulle kosta miljoner i garnkostnader o jag skulle nog dö innan jag blev klar om jag skulle virka ett husöverdrag, men om man skulle sy ett! Räcker ju med dom två sidorna som syns utifrån.

Vore det inte skithäftigt att sy en långsida med vit glasyr och lite nonstop? Jag är osäker om jag bör förverkliga detta. Jag tycker det är en jättebra idé men skulle andra klassa mig som ett fullkomligt o komplett nutcase? Skulle man ringa sociala o be dem kolla upp ungarna till den galna morsan? Törs jag? Blir jag stämplad för evigt? Kommer föräldrarna låta sina barn leka här?

Vad petig man kan vara då!

Jag - Ni kan komma in nu. Jag håller på att laga mat.

Storhönan - Lagar du verkligen mat? Du värmer ju bara i micron...

Äntligen

När jag bytte mobil trodde jag att jag skulle sakna den. Nu när nya varit på service insåg jag att jag inte alls har saknat den. Men nu är nya tillbaka och det är verkligen som att ha en helt ny telefon. Alla inställningar är borta. Alla kontakter o alla appar. Och de bästa apparna hade jag inte helt koll på vad de hette så nu letar jag som en galning så jag kan få ordning på livet igen.

Nu kör vi

Idag är det dags att länma in årskorten på leklandet, och teckna årskort på gymmet istället.

Sakta i backarna

Jag fick just en strålande ide. Men som vanligt när jag får mina strålande ideer så skenar allt iväg på några sekunder o allt blir så stort att jag knappt vet vart jag ska börja. Jag drar fram allt och hinner inget typ. Jag skulle vilja att mina tankar stannde kvar lite i nuet och att jag kunde börja med steg ett istället för att oroa mig för att jag inte har material till steg 42. Eller så är det bara så att jag vill ha allt klart och att jag skall vara i kompletteingsfasen utan att behöva göra grundjobbet.

Glass-kväll

Blev visst en liten Cornetto så här på kvällskvisten. Och liten kanske var rätta ordet, hade gärna sett att den hade blivit lite större. Jag virkade en TopHat från samma blogg som blev i naturlig storlek men den här blev fin ändå. Lite o söt liksom =) Här är mönstret

Kärring-fika

Hur mycket jag än vill tänka på mig själv som fördomsfri så måste jag erkänna att även solen har mörka platser. En fördom jag har är att det bara är gamla tanter som bakar efter recept som de hittat i senaste (eller ett gammalt) nummer av Ica-kuriren eller hemmets veckotidning eller liknande.

Nu hade Icas tidning som heter buffé nu för tiden ett recept på potatiskaka.  Jag bad med hånfull stämma barnen lyssna - en kaka på potatis och kikärter! Lillhöna tyckte den såg fantastisk ut (men det mesta i hennes ögon är fantastiskt och underbart) och undrade om hon tålde den. Jag började läsa, ingen mjölk. Glutenfri med då det var mandel och potatis. Sen kom nästa fördom - kikärtorna. Vem fan äter kikärter o tycker det är gott liksom? Jag har visserligen aldrig smakat men ärtor. Hu.

Men lillhöna ville gärna prova och eftersom vi skulle ha mormor o morfar här på middag med svärföräldrarna så tänkte jag att då kan dom äta och jag skylla på min diet och tappert låta bli. Perfekt.

Men med lime i, hallonglasyr och färska bär doftade den så gott att jag smakade en liten bit. Och gud vad god den va!

Känner mig äntligen hemma i vårt kök (och känner hur en pedantisk ådra väcks)

Nu börjar äntligen köket bli klart. Förra helgen var min mamma här och tapetserade om. Kanske svårt att se på bilderna men skillnaden mot den gamla gula tapeten är enorm. Framför allt har vi blivit av med Sveriges fulaste bård (som Lillhöna försökte skydda med sitt liv dock). Jag har i veckan målat alla furulister vita och nu har även svärmor varit här o trollat med kaklet. 

Tuppen som varit bortrest hela veckan hoppas jag blir överraskad. Nu brukar ju han läsa min blogg men jag gör en chansning och tänker att det är hans sista kväll i Berlin, han borde inte sitta hemma på rummet o läsa sin frus blogg. På tågresan hem möjligtvis men skit samma. Jag är så totalt helnöjd så jag kan inte hejda mig.

Lite skillnad kanske det syns

Mamma in action

Så här såg det ut innan vi släppte lös svärmor

Fint o vitt o så

Men nu - mer färg, mer liv med härliga ark från veralena

Och den här hemska väggen fick oxå liv och mening

Till sist ska kanske tilläggas att även Lillhäna är nöjd och förundrad över hur fint det blivit, så bården och den gamla tapeten är glömd och förlåten.