söndag 14 september 2014

Klarvaken

När brandvarnaren i källaren börjar pipa oavbrutet kl 03.19 på morgonen blir man väldigt vaken väldigt snabbt. Jag kan till o med påstå att man inte ens är särskilt mörkrädd längre när man rusar ner i den öde källaren som man faktiskt tror det skulle kunna spöka i. Ingen rök, ingen eld och plötsligt är varnaren tyst som i graven igen. 

Jag däremot lyckas inte riktigt somna om igen. Storhönan har smugit ner i min säng under natten vilket innebär att lillhönan ligger alldeles själv på övervåningen. I rummet längst bort, längst in. Ska jag bära ner henne ifall det var en förvarning? Ska jag offra de sista timmarna av natten för det blir JÄVLIGT trångt med tre höns i sängen. Men det är bättre än att en brinner inne... Ni fattar ju varför man inte kan somna om... Jag försöker tänka positivt. Om utgången blockeras av lågor ligger vi i ett bra rum att hoppa ut genom fönstret. Det är inte särskilt högt och vi har kaninburarna under oss så vi kan till o med klättra ner i etapper... Hmm, men det var det där om jag skulle bära ner lillhöna.... 

Sen börjar jag fundera varför det bara var jag som vaknade. Får jag genast lite extra panik. Varför vaknade inte Tuppen? Snart ska jag till Gävle och sova borta en natt, tänk om han inte vaknar av larmet! Ve o fasa, denna vecka ska Tuppen vara borta 5(!) nätter. Ska jag alltså vara ensam i ett eldhärjat hus 5 nätter. Hur ska jag lyckas sova? Så mycket gick det att tänka positivt...

Jag skulle lätt kunna utveckla en viss mani här inser jag. Som det ser ut nu har vi tre brandvarnare. En i källaren, en på övervåningen och en i hallen. Jag skulle lätt kunna lägga pengar på en handfull till. Vore det inte bra att ha ett par som backup ifall någon inte skulle fungera? Eller varför inte sätta brandvarnare på en lång rad genom hela huset, så att minsta lilla rökslinga inte kan missas? Jag tror jag måste googla brandvarnare idag. Det blir min uppgift...

Inga kommentarer: