torsdag 30 september 2010

Drömtydning någon?

Det sägs ju att drömmar speglar känslor och intryck från den vakna världen. Att hjärnan bearbetar faror, önskningar, förhoppningar, framgångar och nederlag.

Inatt drömde jag att jag var riktigt upprörd över att Orsa kommun skänkt en ko till Åsvallen. Inte min ko eller någon ko jag kände - bara en ko.

Vad vill den drömmen säga mig, eller vilken händelse försökte hjärnan bearbeta där. Och finns det överhuvudtaget nåt som heter Åsvallen?

onsdag 29 september 2010

Pyntat lite onödigt skit

Och så har vi dekorerat hallen uppe lite jag o hönorna idag. Eller hönorna var för upptagna med att leka med sina nya grejer o miniägget med att sova - kanske därför det ser någorlunda ok ut.

Hittade decor på färgaffärn som jag fick lov att köpa. Inte för att jag behövde eller visste var jag skulle ha det, men det var på rea o tokbilligt. Jag har sparat hur mycket som helst. Ett strå sitter på insidan av toalettdörren och de andra två på var sin dörr på utsidan. Helt ok tyckte jag.

3 dagars förberedelser för 5 minuters sökande

3 dagars förberedelser med att bygga upp storyn och så tog det bara 5 min att gå på skattjakt. Men det var det värt. 3 dagars flyttande av älvor och finhackande av frukt o dylikt blev en succé.

I brevet från Tingeling hade älvan tackat för hjälpen och lämnat ett spår av månglitter som skulle visa vägen till en skatt i skogen. Det tog en liten stund o finna första spåret men sen gick det undan. Båda hönorna sprang iväg och var helt eld o lågor...


Lillhöna hittade nåt under löv o pinnar, men skickade fram storhöna att kolla

Hmm, något är det

Åh, en väska med prinsessor på... och den skramlar...

En massa fina älvkompisar i att leka med!


Och miniägget var med o rekade med mig i skogen innan

Verkar som Tingeling lämnat post i brevlådan idag =)


fortsättning följer...

tisdag 28 september 2010

Två olika teorier, lika logiska båda två på sitt eget sätt o vis...

Idag när hönorna kom hem från dagis så hittade vi ingen älva i trädet. Storhöna var lite besviken men ändå ganska glad. Hon var glad över att älvan inte var skadad längre o fått energi nog av maten att kunna flyga igen. Men precis när vi skulle gå in såg vi nåt på lilla taknocken. Ta mig tusan om det inte var den lilla älvan som balanserade längst ut på taken. Det såg nästan ut som om hon svävade.

Lillhöna lade fram sin teori; Det är nog bara en liten leksak, ingen riktig älva för det är inte säkert älvor finns.

Storhöna kontrade med: Men hur kommer en leksak upp på taket så högt, självklart måste det vara en riktig älva som kan flyga för att ta sig dit...

Fortfarande uppflugen i trädet

Älvan var kvar imorse när hönorna skulle till dagis. Men hon hade ätit upp all maten förutom ett litet risgryn.

Men vid 2 idag när de kommer hem igen tror jag älvan flytt sin kos tyvärr...

måndag 27 september 2010

Höstälva?


Om ni undrar vad som fångat Storhönans intresse, så är det en liten, liten älva som verkar ha fastnat högt uppe i vårat träd vid carporten. Jag tror den är rädd för oss människor för den vågar inte röra sig. Kan hända är den skadad oxå för den flyger inte iväg.

Vi upptäckte den när vi kom hem från dagis o hönorna har ställt ut lite mat i form av skurna vindruvor, rispuffar o 3 gelebönor - ifall den är hungrig o behöver mat för att bli frisk. Har den inte flygit iväg imorgon så ska vi försöka ta ner henne så hon får komma in o värma sig lite. Det är ju trots alla frostnätter ute nu.

I Farfars fotspår

I helgen som gick nu har vi lagt nytt golv i hall, vardagsrum o kök. Lillhöna har hjälpt till o bära brädor, lägga emot o vicka i. Helt hänförd har hon tittat genom fönstret när farfar sågat o hon har tagit alla uppgifter på största allvar. Imorse så undrade hon hur det skulle se ut om vi bodde i lägenhet. Lite skrattande svarade jag att ja, det skulle nog bli ganska trångt om vi inte hittade en stor lägenhet och det är svårt o ha råd med en stor lägenhet. Men då kom hon på den brillianta iden, att om vi nte har råd att köpa en så kan vi ju bygga en. Jag tror hon drabbats av storhetsvansinne stackarn....


lördag 25 september 2010

Ordning i kaoset



Tja, gott folk. Så här ser det ut hemma hos oss i skrivande stund. Men det känns helt ok faktiskt. Röran är ju högst självförvållad o självvald. Och efter stormen kommer lugnet.... förhoppningsvis....

Om nu köksgolvet räcker vill säga. Jag räknade ju liksom ut kvadratmetern på köksytan och tänkte inte på spill o på att svärfar tänkte vara noga o lägga UNDER saker som kylskåp o spis o sånt. Jag vet - jättekorkat, men så har ja aldrig lagt golv förut o det kanske blir snyggt med ett litet hål i golvet hönorna kan hoppa över. Så tackar alla mig den dagen de senare tar olympiskt guld i jämfotahopp, o plötsligt var det där hålet i köksgolvet inte en sådan dum ide trots allt.

fredag 24 september 2010

Kan dom inte ta o komma snart

När kommer dom, när kommer dom, när kommer dom, när kommer dom, när kommer dom, när kommer dom, när kommer dom, var är dom nu, när kommer dom, när kommer dom, när kommer dom, när kommer dom, när kommer dom, när kommer dom, när kommer dom.....

- Mamma, när kommer dom egentligen?

Undra om det är nån som längtar?

Tidswarp

- Mamma, kommer farmor o farfar efter lunch?
- Ja
- Ok, kan du laga lunch nu

torsdag 23 september 2010

Teckenstöd

Storhönan vill lära sig teckenspråk. Jag med. Det har jag velat ända sen Storhönan var liten men jag glömde ju tecknen hela tiden eftersom jag inte hade nån att öva dem med. Och när Lillhöna kom hade jag inte tid. Nu när Storhöna är intresserad o faktiskt gör tecknen så blir det lättare för mig o jag har någon att öva med. Så då får miniägget bli försökskanin att växa upp med teckenstöd.

Vi har börjat på en lagom nivå inom intresseområdet. Hon (eller vi) har lärt oss säga Godnatt aprumpa, fiskrumpa, ja diverse djur plus rumpa faktiskt, för det tycker hon är roligt att säga till Tuppen på kvällarna när det är dags att gå o lägga sig. Igår bad jag henne vänta lite, jag skulle lära Tuppen ett tecken så han kunde vara med o prata sa jag. Sen sa hon Godnatt fiskmunrumpa o när Tuppen tecknade sitt tecken tillbaka bröt hon ihop i ett hysteriskt fnitter.

Mamma, sa hon. Han gjorde så här (o så visade hon tecknet jag lärt pappa)
Stackars Tuppen såg oförstående ut och jag o Storhönan fnissade tillsammans.

Hon tecknade Godnatt aprumpa till Tuppen o bröt återigen ihop i ett övertrött fniss när han gjorde sitt tecken tillbaka.

När vi gick upp för trappen berättade hon för mig som om hon inte kunde få nog av galenskaperna, att när hon hade sagt godnatt aprumpa till pappa hade han sagt "tack" o sen fnissade vi hela vägen upp.

Hysteriskt roligt tydligen för en 5 åring...

Men det har även en seriös sida. Det går så otroligt mycket lättare o lämna henne på dagis efter att vi lärt oss säga blad annat "jag älskar dig". Hon är så stolt över att vi kan "prata" även utan att höra varandra på var sin sida om ett fönster.

Och som vanligt har filmen i inlägget inget att göra med texten i sann Bullen-anda

Eftersom jag är så där äckligt positiv ska jag berätta nåt häftigt för er.

Jag vaknade av att miniägget satt o sjöng i sängen. Hon skrålade för full hals, var glad o kröp omkring. Så där så jag satte hjärtat i halsgropen för hon var så nära kanten och jag faktiskt skulle önska hon haft en spjälsäng. Men hon skrattade och hävde ur sig sina långa obegripliga haranger o då och då ville hon kramas.

Omöjlig att stå emot.

Trots att kl var 2.48


Men efter lite välling o med nappen i högsta hugg började ögonen gå ihop igen. Segt föll de ihop o en mammas trötta, värkande ögon kunde äntligen stängas de med. Men hon är en liten fighter den där lilla för plötsligt var sången igång igen. Mamman tog då tjuren vid hornen på en gång o vaggade bebisen i famnen vilket funkade alldeles utmärkt. Bebisen vaggades en extra stund för säkerhets skull.

Åter i sängen uder varma täcket kunde nu mamman slappna av till ljudet av en tungt andandes bebis. Bara för att vakna 10 min senare, av ett lågt grymtande som lät som nåt avgrundsgurgel. I panik vänder sig mamman om och tror att hennes bebis satt nappen i halsen. Men inte, där sitter en glad bebis o skrattar åt sin förvirrade mamma.

Kl är prick 3.48

Återigen gungning o bebis slocknar. Då kommer två andra springande hönor som tycker mammas säng verkar bättre. Eller så har de hört den sköna sången. Tack o lov ingen bebis väckt, ingen mer munter sång hördes o vi fick sova en timme längre på morgonen än vi brukar.


Välkommen härliga dag!

onsdag 22 september 2010

Så typiskt...

Man har basunerat ut till världen o ringt varenda släkting för att tala om att ikväll är det dags.

Kommentarerna på facebook skvallrar om att många kommer sitta som klistrade.

Ungarna bråkar som fan i soffan. Man försöker bara hålla dem från att skada varandra några ynka minuter till innan det är dags o se pappa på TV. Snart, snart försöker man lugna. Äntligen är det dags...

Sen börjar skiten - och inte fan är det nån pappa med.

Så då är det imorgon som Tuppen blir rikskändis o Du med hela sverige.
Men då slipper jag iaf ge osäkra besked, för är det inte idag finns bara imorgon kvar.

Kommer man in på Sture sen tror ni

Dessutom är min man på TV ikväll. Om det inte är imorgon men vi tror att det är ikväll.

Så fram med popcorn, läskeblask o finkläder och bänka er i soffan framför "vem vet mest" kl 19 på 2:an.

Välkommen vinter, var god passera

För ett par dar sen mumlade Storhönan "åh, vad jag längtar tills jag kan börja röka"

Ehh, what!?! tänkte jag, men av erfarenhet gav jag inte den långa om-du-börjar-röka-kan-du-dö-föreläsningen utan lät det passera.

Imorse var hon strålande lycklig på väg till bilen o utbrast "titta mamma, det ryker när jag andas"

Jag är inte lika glad åt kylan, jag gillar inte kyla. I min enfaldiga positivitet tog jag dessutom för givet att det bara var nattens frost som nu låg som kondens över vindrutan. Det tar jag med torkarna tänkte jag, men tji fick man.


Jag vill ha ett ställe på tomten med morgonsol så man iaf slipper skrapa rutor i september. Eller är det ok att börja med kupevärmare redan nu?

Kom, vi smiter...

Jag har absolut inget emot anonyma kommentatorer, jag är varken känd eller populär så även de anonyma kommentarerna brukar vara positiva. Men när man loggar in o ser att man har en kommentar på ett över 2 år gammalt inlägg, där personen dessutom skriver att den följt min blogg ett tag nu (på engelska förstås) då har jag lite svårt att ta till mig det på allvar.

Men det var väl ett alldeles utmärkt inlägg antar jag, så nån dag då jag känner mig lite nere ska jag ta åt mig iaf o låtsas som om denne person faktiskt följer min blogg. Märkligt nog fanns ingen länk jag skulle följa eller blogg jag skulle kika in på. Hmmm, kanske är någon trots allt som beundrar mig så mycket....

tisdag 21 september 2010

Väldigt opåriktigt svartsjuk

Nämnde jag att min man kom hem med blommor för ett par tre veckor sen?
Det gjorde han iaf. Men inte till mig.

HAN hade fått dem av en kvinnlig arbetskollega minsann. Vi kan kalla henne B i fortsättningen.

Jag gillar o leka lite svartsjuk sådär då o då så han tror att jag bryr mig, så ända sen dess har jag talat om för honom att jag håller nog ett extra öga på den där B.

I helgen som var gick han på kalas hos tidigare nämnda B. Dan efter tittar han stolt på mig o frågar om jag vet vad han har gjort?

- Ehh, nej. Hånglat med B kanske, svarar jag o försöker låta lite sotis.
- Nej, jag har dansat, säger han. Med B!


Och då hör till saken att han dansar inte. Inte ens när vi gifte oss dansade han på bröllopsdagen med mig. Jag fick dansa med andra medan han satt vid sitt bord med en öl o vägrade.

Jag tror kanske jag måste hålla ett öga på den där B på riktigt...


ps...
blomman är väldigt fin Barbro o hönorna vårdar den ömt. Storhöna vattnar den varje dag så jag får slå av vatten 4 gånger om dagen för att den inte ska drunkna. Miniägget vill mest smaka knopparna iofs så hon är inte så öm. Lillhöna är väl kanske den ende då som behandlar blomman väl. Luktar på den ibland o påpekar hur underbar den är...

Vilket som


Vid en första anblick skulle detta kanske likna en mamma med värsta super-racer-bajset sprutande bakom sig.

Men det tränade ögat ser självklart att det är en avbild av den söta hönsmamman, med vingar och allt. Fast eftersom det var bara är en vinge som syns, gör ju att man lätt blandar ihop det med en bajssprutande galning.

måndag 20 september 2010

Säljare? Köpare?

Jag skulle aldrig få jobb som försäljare. Och skulle jag få det så skulle jag bli tvungen att byta jobb för min provision skulle antagligen ligga på minus.

(inser plötsligt att jag stavat schnitzel snitzel i förra inlägget)

Jag tänkte sälja av lite bebisgrejer och gravidkläder på tradera och det gick hyfsat bra, tills jag skulle lägga ut sjalen. Min sköna, fina Sino-sjal som iaf 2 barn bott i. Min Sino där 2 barn legat tryggt och varmt intill hjätat redan på BB. Jag HAR ingen användning för den längre o det finns stor chans att man faktiskt får ett par hundra, vilket hade varit bra inför renoveringen. Jag har förträngt mitt beslut att sälja sjalen i nu snart 3 månader men ikväll slösurfade jag runt på tradera lite för o kolla vad som låg ute o om det kanske var ett bra läge o sälja trots allt.

Men det hela slutade med att jag kände mig så sugen på att lägga ett bud på en blå - jag har alltid velat ha en havsblå - Sinosjal så nu har jag gett mig själv traderaförbud i 3 dagar o 17 timmar.

Problemet med att gå om varandra

Hmm, jag glömde handla middag idag o Tuppen jobbade sent, så hönorna fick välja nåt ur frysen.

- Yehooo, skrek dom o valde snitzel
- Yehooo, tänkte jag, äntligen blir vi av med den äckliga snitzeln

Sen tänkte jag i min fettoanda att jag skulle äta ett ägg o lite nötter till middag. Var en bra ide ända tills nu då jag lägger ungarna o känner hur maken steker på värsta köttbiffarna där nere.

Jag är vrålhungrig.

Och han tror att jag redan ätit middag

Ska det vara så svårt att välja rätt - som mig

Imorgon drar dagis igång med sina utflykter. Det innebär packande av matsäck.
Jag hade inhandlat festis, sparat en bit av goda kakan och köpt äpplen.

Men storhönan ville såklart väja nåt annat. Av allt valde hon tomatbåtar, gurkringar och salladsblad. Och festisen tyckte hon inte om för apelsin var tydligen surt, så då skulle jag packa vatten. Jag hade bara tomat hemma så Tuppen fick köpa hem gurka o sallad. Jag som hade så god matsäck i huvudet - nu kommer fröknarna tro att jag är värsta hälsomorsan. Fast det kanske är bra iofs.

Tänk om jag kunde vara lika hälsosam bara...

Tack tack för all del

Jag fick en kommentar lite längre ner från en som jag inte fått kommentar från förr. Jag får alltid lite prestationsångest när nya ger sig till känna. Hon skrev att hon garva nästan jämt. Bara nästan alltså... Måste jag bli roligare då eller är det för att dom oroliga inläggen är kloka o seriösa? Känner mig inte så seriös så jag antar att jag bör hålla högre rolighetsstandard, och då får jag alltså prestationsångest. Men välkommen för all del, alla nya. Alltid trevligt o ha folk drällandes här.

9 månader snart

Finns det nåt gulligare än små bulliga, mulliga små bebisrumpor? Små tjocka, gosiga rumpestumpor som man bara vill äta upp?

Och detta menar jag på ett högst opedofiligt sätt nu. Men miniägget är 9 månader imorgon (det är alltså imorgon jag ska vara smal o snygg igen om man går efter uttrycket 9 mån upp - 9 mån ner) och hon är klotrund som en liten tjock köttbulle o man kan liksom inte låta bli o bara gosa in sig. Små tjockislår som gör att hon kiknar av skratt om man killar, mumsiga kinder som man bara vill pussa hela tiden, tjockismagen och så då denna söta lilla rumpa (som man iofs inte ofta ser röken av då jag gärna ser att den är blöjförklädd större delen av tiden. Orkar inte med massa olyckor...)

Tror ni man kan mynta om uttrycket så att om jag nu fick första barnet för snart 6 år sen, så blir det 6 år upp - 6 år ner =)

söndag 19 september 2010

Miniägget låter hälsa

Miniägget låter hälsa att det finns pussar så det räcker o blir över till alla soffliggare, bara o komma o hämta =)

Kan innehålla spår av färskost med vitlök o örter... och en gnutta snor...




Valdag idag - får man ångra sig

Synd att jag redan röstat, annars hade jag nog röstat i ren sympati för den här mannen. Tänk o behöva ha det så svårt i livet.

Hade verkligen tänkt se parlamentets valspecial igår men miniägget vaknade så det var lika bra o gå o lägga sig tyvärr. Annars hade jag sett fram emot lite Magnus Betner...

lördag 18 september 2010

Placera mig

Ligger man kvar som nominerad i kategorin världens sämsta mamma om man stopper in en bebis med kläder o allt i tvättmaskinen. Behöver ju bara köra kortprogrammet på 28 min. Det kan behövas efter 20 min i sandlådan med en vattenhink.

Eller hoppar man automatiskt över till kategorin världens bästa mamma för att ha låtit sitt barn sitta i ovan nämnda sandlåda med en vattenhink i 20 min?

Ozzy pozzy

Jag kan faktiskt föreställa mig vad som hade hänt när miniägget skulle vilja dela lunch, om detta hade varit vår svarta katt Dembo. Då hade inte hon gått segrande ur striden iaf kan vi ju säga. Vi trodde knappast det kunde finnas en snällare katt än vår röda, men denna ligger nog bra till. Han är ju fortfarande bara ett halvår o rätt busig men miniägget klappar rätt hårt o dessutom när han äter och han rör henne inte. Blir det för intensivt går han iväg. It's a keeper =)

torsdag 16 september 2010

Futtigt?

Haha... När jag läser mitt eget inlägg märker jag att bilden ser lite futtig ut. Den där lilla grushögen tänker ni... Men inne i släpet, som vi dessutom kört 2 vändor finns ju massa grus.

Och släpet ska vi inte tala om. Jag tänkte att jag skulle passa på att öva lite på att backa med släpet för att slippa koppla bort det varje gång jag behövde vända, men jag inser att jag har inte min mor eller min systers tålamod o jag blir bara förbannad för att helvetet svänger precis som det vill ändå. Och dessutom tror jag att jag överlever utan att kunna backa med släp. Förbannat TUR att det inte ingår i körkortsutbildningen.

Dessutom blir det liksom inte lättare för att Tuppen står utanför o ropar "gör precis tvärtom mot vad du instinktivt vill göra" och en 5-åring i baksätet som skriker
"mamma, du backar åt fel håll"
"mamma, ska du verkligen köra så nära kanten"
"maaaaamma, du tänker väl inte köra i diket"
"men mamma, varför börjar du om hela tiden"

Man ska komma ihåg att ibland händer även positiva saker

Vi har länge vetat om att vi måste grusa om uppfarten. Det är stora fåror efter allt smältvatten och en och en annan grop efter någon rivstart. Men vi har skjutit upp problemet för dels överlever vi med lite skump i backen o dels har vi inte haft råd.

Men nu inför vintern började jag ringa runt för att iaf sondera terrängen. Men beställde inget.
Samma dag kom min man hem från jobbet med en rolig historia. En arbetskollega höll på och lägga om sin uppfart och nu behövde dom bara göra sig av med "det där jäkla gruset nånstans".

Tjing pax sa Tuppen o idag har vi skottat grus. Och ännu mer blir det.

onsdag 15 september 2010

Endast riktig potatis

Om Estrella gör sina chips av riktig potatis, då undrar jag hur oriktig potatis smakar.

Och hur odlas den?

tisdag 14 september 2010

Nej, jag tänker inte rösta på söndag.

Enligt någon undersökning, det blir lätt rätt många sådana nu i valtider, sägs det att de räknar med ett högt valdeltagande på söndag trots att många har förtidsröstat. Många ska tydligen tycka att det är lite högtidligt att gå "till val".

Lika lite som jag klär upp mig o äter finmiddag framför tvn den 10 dec för att låtsas vara med på nobelfesten, lika lite finner jag det högtidligt att trängas med en massa människor i en lokal och stå i kö med 3 barn. Dessutom själv med 3 barn i en stor lokal med massa människor då tuppen jobbar hela dagen. Därför blir det ingen röst på söndag.

Däremot har jag förtidsröstat utan att stå i kö, när de två stora hönorna var på dagis och den minsta sov. Det var kanske inte så högtidligt men ack så smidigt.

Så jag hoppas nu att alla röstar, på söndag eller innan - annars får ni en stor puss av miniägget efter en stor portion fiskgratäng. Kanske slänger jag in en kram oxå. Men röstar ni o röstar ni rätt kan ni få äppelkaka....


ps. jag klär faktiskt upp mig o äter finmiddag den 10e, men inte framför tvn och inte på grund av någon nobelmiddag - utan för att jag fyller år...

Ville bara säga...

Kan även meddela att kakan är lika god till frukost...

Eller jag menar att det går utmärkt att baka kakan dagen innan ni får gäster, för den är lika god dagen efter. Om inte ännu godare...

måndag 13 september 2010

En mångsidig kaka med olika variationer

Ni som bör hålla er borta från sötsaker, kanske gå ner nåt kg eller helt enkelt lever tråkiga liv, ni kan titta på första bilden och tänka "hjälp vad med disk, det verkar jobbigt, inget för mig, lika bra att sluta läsa nu" och sluta läsa.

Ni andra som tror er ätit äppelkaka i ert liv, inte bryr er om nåt kg hit eller dit kan fortsätta läsa.
Det här är inte bara äppelkaka - det är äppelkaka. Ni tror att ni har ätit äppelkaka - det här är äppelkaka. Recept som följande...

Riv ett par äpplen i en bunke (jag tog 2 för jag är inte så förtjust i äpplen) rör ner lite kanel, kardemumma o en nypa socker

Vispa 3 ägg o 4 dl socker rejält pösigt
Smält 150 g smör o häv i - vispa lite
Häll i 2 tsk vaniljsocker o 4 dl mjöl o vispa igen

Häll upp i en liten långpanna eller en stor ugnsform (jag har ingen liten långpanna) o strö över äppelgegget. Eller gör klyftor om du nu hellre föredrar lite o bita i men jag gillar gegg.

Grädda 20-25 min i lilla långpannan, jag fick köra 25-30 i min ugnsform på 200 grader. Ni ser på färgen, men den får gärna vara lite degig i mitten.

Sen för er som känner er missmodiga över första bilden så hinner man ju faktiskt röja upp på dom där 20-30 minutrarna o har man diskmaskin ska man absolut inte klaga. Sen kan man äta nybakad äppelkaka i sitt fina rena kök o avnjuta med den hemkokta saften från dagen innan. Vanijlglass eller vaniljsås passar naturligtvis utmärkt till. Gå o baka med er nu.


Ni kanske till och med upptäcker tjusningen i att denna kaka som från början är en bärkaka (typ hallon o blåbär) går att äta även naturell, eller med choklad, eller helt enkelt direkt ur bunken. Så slipper ni slösa energi på att värma upp ugnen också...

Jag gillar rasister

Har ju varit en hel del prat om SD på sista tiden. Inte för att dom är rasister på något vis - enligt dom själva iaf, men man kommer liksom lite utsökt att tänka i sådana banor. Och det finns en hel del vansinnigt roligt med rasister.

Allt jag sa var "stäng av spelet nu"

- Men mamma. Jag ÄR ute, jag FÅR frisk luft. Sluta tjata och lugna ner dig nu!

lördag 11 september 2010

Sorry friends

Jag fick ett kedjebrev på mailen idag.

Vidarebefordra det här meddelandet samma dag du får det
Det kan låta löjligt, men det är rätt i tid.
Vi tror att något är på väg att hända.
Änglar finns, bara ibland de inte har vingar.
Och vi kallar dem vänner, du är en av dem.
Något underbart är på väg att hända dig och dina vänner.


I morgon vid 9:48 kommer någon att berätta något du har väntat att höra.
Var god bryt inte denna kedja. Skicka den till minst 7 av dina vänner
.

Hmmm, jag är ledsen. Tack men nej tack. Jag ska ha min första sovmorgon på nästan 5 år imorgon, så jag planerar att vara absolut INTE-vaken kl 09.48. Jag vill inte ha några som helst nyheter då. Jag är beredd att chansa. Faktiskt...

Proppmätt

Fortsätter på temat gott som fan. Ikväll blev det kycklinggryta.

Fräs bacon (jag gillar det rätt knaprigt)
Häll i ny panna
Fräs kycklingbitar o häll i med baconet
Hetta upp o låt bubbla med grädde, en skvätt passerad tomat, kryddor du gillar
(jag kör en hupp soja, en stor tesked sambal oelek, vitlök, svartpeppar, salt, toscana, paprika)

Är man lagd åt det hållet kan man ju oxå fräsa i champinjoner o andra grönsaker men jag fördrar grönsakerna kalla o råa vid sidan om. Lite rödlök på sin höjd kan ju va gott förstås.

Kan oxå göras med fläskfile, lika gott det

Och jag ska INTE göra om detta till nån matblogg så ni kan vara lugna. En sån har jag haft o den tröttnade till o med jag på. Nu ska jag gå o göra iordning efterrätten. Det blir hallonmousse med färska hallon o blåbär, hackad daimchoklad o maränger. Till dom andra förstås, själv blir det en kopp the.

Bland koskit och vildhallon

Idag tog vi oss en promenad nedåt vattnet. Miniägget är överförtjust i kor men tyvärr lyckades hon sova bort hela promenaden. Hönorna pinnade på rätt bra och eftersom det blir lite som en synvilla var de förundrade över hur långt vi hade gått. Det är kanske 500 meter men ser ut som 500 kilometer och då skojar jag inte. På vägen hem orkade inte riktigt lillhöna och jag föreslog att hon skulle rida på en ko upp till vägen. Hon avböjde bestämt o liftade med vagnen istället. Men jag har faktiskt ridit på en ko när jag var yngre, men det trodde hon inte heller på =)


här har vi kommit halvvägs


mamma Mu tuggar o glor


storhönan visar HUR stor fjärilen var som flög förbi

Nervpirrande

Jag vet att man inte ska öppna någon annans post, jag tror till o med det är olagligt.

Men jag vet inte om jag kan hålla mig, jag är så himla nyfiken.

Har han fått en gyllene ram eller inte?


fredag 10 september 2010

Det får inte hända

Några som JAG skulle vilja kasta pruttar på just nu är dessa personer.
HUR kan man somna på kvällen när man inte gjort sitt jobb. Jag blir riktigt jävla pruttförbannad på såna här människor. Om man VET att man ska kolla varje morgon, hur kan man då vända vid dörren i 4 dagar! Detta övergår mitt förstånd. Känner man ingen oro? Tror man att tanten rest bort ett par dar för skojs skull? Hur fan tänker man? Jag är för arg för att skriva nåt vettigt.

Lillhöna X 3

- Mamma, jag har en överraskning till dig
- Jaha.

Hon vänder sig om, drar upp kjolen o pruttar på mig



- Här får du mamma, den är till dig

Hon vänder sig om, drar upp kjolen o pruttar på mig



- Mamma! (hon ropar från rummet bredvid)
- Ja (hon kommer springande)
- Ta min prutt, kast den på dig (hon kastar i luften o springer skrattande därifrån)



VAR lär sig barn sånt?
På det kristna dagiset?
Hos mormor?

Eller är tuppen den skyldige...

Mycket mindre risk att drunkna


Idag har vi varit ute o shoppat oss en billig plaskpool. Tanken var att göra ett bollhav till miniägget men de andra tyckte att dom fick plats dom med. Utanför affären lekte vi lite i gräset. Vissa förbipasserade tyckte Storhönan såg fantastisk ut. Det tycker jag med. Men jag förstår att dom skrattade =)

torsdag 9 september 2010

Lunch

Jag fortsätter på mattemat, fast lite mer seriöst nu. Det här är så jjäkla gott...

Ta en klick turkisk yoghurt (fast han var ju grek iofs)
En lika klick citronmajonäs
Klipp kräftstjärtar
Tärna tomat
Lite salt o vitlök eller nån annan krydda du tycker om

Blanda o sim salabim!

Så fruktansvärt gott på en rostad macka eller som fyllning i en baugette. Eller blanda i varm pasta. Men eftersom jag varken får äta bröd eller pasta så får jag äta bara röran med lite ägg till. Men jag överlever nog det med =) Kanske skulle sett godare ut lite snitsigt uppagt a la matblaska men det ÄR gott, jag lovar


onsdag 8 september 2010

Mera middagstips

Har ni hört uttrycket ”len som en babystjärt”?

Undrar ni hur man gör för att få denna lena hud?

Hemligheten kallas peeling!

Steg 1: Man käkar en jävla massa sand.
Steg 2: Man väntar på att naturen har sin gång.
Steg 3: Man bajsar och när man sen står där och försöker gnugga bort bajset som bara glider fram o tillbaka på grund av sanden samtidigt som det knastrar lite läckert, så peelas huden så len, så len...

Jag besparar er det visuella stödet denna gång

Vad blir det till middag?

Jaha, undra om man ska improvisera ihop nåt till middag ikväll eller om man ska äta enligt recept?

tisdag 7 september 2010

Min far - ett tekniskt geni

Idag ringde även min farmor o faster och var oroliga då min far inte svarat i telefon under hela helgen. Sist han visade livstecken var tydligen i fredags. Han skulle tydligen vara duktigt förkyld o till saken hör att när han blir riktigt förkyld kan han i värsta fall behöva respiratorvård. Eftersom inte heller jag fick tag i honom så åkte jag ner då jag är den som har nyckel in till honom.

Men redan i trappuppgången hörde jag snarkningar (hans kännetecken här i livet) så jag klev in efter ett par påringningar utan svar. Han var inte alls så förkyld som övrig släkt fått för sig, han hade till o med jobbat o skulle jobba även idag. Däremot bannade jag honom att slå på telefon så nämnda hispiga släktingar kunde nå honom.

Han satte sig upp med ett "va fan, jag har visst mobilen på"

- Nej, det har du inte, sa jag.
- Jo, kolla här då!

Han visade hånande mig en telefon där skärmen lystes upp av att det stod "laddar"

- Ha! Va sa du nu då?
- Den är fortfarande inte på, pappa. Man måste slå på den när den dör, inte bara lägga den på laddning, sa jag.
- Äh, struntprat. Jag har laddat den varje gång den varit död under helgen.

Jag slog på telefonen åt honom o lämnade ämnet.
Han förstår fortfarande fast det inte är första gången jag förklarar att man måste slå på också, inte bara ladda när den har dött. Han har laddat, gått hela dagen, inte reflekterat över att ingen ringt, trott att den återigen dött på kvällen, satt den i laddning osv.

Dessutom råkar "telefonen" med jämna mellanrum radera hela hans telefonlistor, den visar att folk har ringt som inte alls har ringt och har han ett missat samtal så är det alltid min man tydligen (tror snarare att det är för att min man står först i hans telefonbok)

Men men, behöver jag tillägga att min far inte äger en dator o aldrig nånsin kommer att vilja ha en?
Det är det jag alltid sagt - min man är en "feeder"

Jag har haft en riktigt bra dag där jag ätit rätt o lagom och allt sånt där.

Vilket resulterat i att jag är mordhungrig nu så här på kvällningen.

ÄT nånting då, man ska inte gå o lägga sig hungrig, säger min man då.

Jag trodde det var osams man inte skulle lägga sig.


Så nu funderar jag på om jag ska lägga mig ändå o vakna smal imorgon eller om jag ska ställa mig o mixa chokladbollar =)

måndag 6 september 2010

3 små prinsessor

I morgon är det fotografering på dagis. Jag hade tänkt nåt som skulle vara snyggt tillsammans oxå eftersom dom ska vara med alla 3 på samma bild.

Storhönan tänkte dock att hon ville ha sin allra rosaste prinsessklänning med 14 lager tyll. Och jag måste erkänna att jag hade svårt att se framför mig hur vi stolt skickar ut kort runt jul på barnen i utklädningskläder, eftersom Lillhöna oxå ville ha sin när Storhöna skulle ha sin (dom är likadana).

Men eftersom motiveringen löd "för jag känner mig så vacker i den" så kommer vi mer än stolta skicka ut kort runt jul på barnen iförda utklädningskläder. Svårast blir att matcha in miniägget som ännu inte har instigit i tyllens underbara värld.

söndag 5 september 2010

Och priset går till...

Har noterat att att stora Blogg Awards är i full gång. Även jag är nominerad. Inte i nån bloggkategori utan mer i världens sämsta mamma-kategorin i den verkliga världen. I alla fall om man frågar mina barn.


Nominerad av Lillhöna med motiveringen

Fruktansvärt snål på oboypulvret som vanligt



Nominerad av Miniägget med motiveringen

Alla andra får sääääkert äta hur mycket kattmat dom vill
och sand
och utforska blöjhinken

lördag 4 september 2010

Tekniska under

Och om ni undrar varför min blogg ser helt annorlunda ut och om ni känner er förvirrade så håller jag med. Är själv lite förvirrad. Men eftersom jag sköter allt bloggande via mobien nu o den har ytterst känslig touch (förutom när man försöker klicka som en galning på skicka-knappen på mailen o på gilla-knappen på fejjan) så har jag kommit åt någonting på skärmen o sen såg det ut så här. Och nu är jag för trött för att ändra så ni får väl rösta om vilket som är bäst. Det är ni som läser skiten, mig kvittar det =)

Min man vs Kapten Jack Sparrow

- Suck, inte har man ens lite nötter hemma till kvällen

- Haha, och du lär aldrig hitta min hemliga kexchokladgömma!

- Har du en hemlig kexchoklad gömma?

- Ja, och jag har räknat varenda en så försök inte.

- Du har alltså många?
(jag ska ju trots allt tillbringa kvällen i min ensammaste ensamhet)

- Eeh. nej men jag har 1 och den har jag räknat.


Men någon topptrimmad elitpirat lär min man aldrig bli, för nu har jag oxå räknat alla kexchokladar i den superhemliga gömman. Hade Jack gömt skatter som min man hade det blivit usla filmer.

2 sidor av saken

Tjena tjaba hallå dagoken

Idag var vi på leklandet. Stort o massa ljud överallt så det kändes lite läskigt i början. Men va fan, man vänjer sig. Dessutom var ju storasyskonen med oxå som jag kände igen. Dom lekte någon rolig lek med mamma. Käkade muffinsbitar i mammas trygga famn o efter att den där fisen på tvären gett med sig så var allt toppen. Somnade i bilen hem - alltid lika soft.

Bebis - 8 månader




Hej dagboken

Tänkte jag skulle ta ungarna till leklandet för att få lite lugn o ro, Tji fick jag. Bebisen gnällde o var fan inte nöjd med någonting. Stora ungarna hade ett helt lekland nästan helt för sig själva, men inte hjälpte det. Dom skulle hålla på o hoppa o bråka med mig hela tiden så jag höll på o bli tokig. Fick muta med muffins för att dom skulle avbryta sin våldgästning av min rygg. Bebis fick såklart meterlånga armar o hade vips smulat ner en halv snustorr muffin i urringningen. Väl på toaletten med bajs överallt kunde jag skaka ur tuttarna ordentligt. Skulle kunnat utfodra en hel arme småfåglar kändes det som. Tack o lov somnade ungen i bilen hem.

Mamma
I 2 sekunder vänder man sig om för att svara i telefonen. Sen ser det ut så här. Tagliateller och blodpudding över hela golvet. Kokt kladdig dessutom som var såååååå lätt o få bort från golvet. För att inte tala om att det mest påminde om bajs.

fredag 3 september 2010

Tja, inte bokstavligt talat då

- Jag vill nog inte gifta mig när jag blir stor.
- Jasså. Nä man får välja själv.
- Ja, jag vill nog hellre vara själv än med en kille.... om det inte är en prins då kanske förstås.
- Fast idag får tjejer gifta sig med tjejer om dom vill. Och killar med killar.
- Va!?! Får dom det idag. Va knäppt.
- Haha, tycker du?
- Ja, får dom bara gifta sig idag eller på alla dagar som är fredagar menar du?


Sen har jag sytt ett par tossor av en bit mjuk vaxduk. Att dom inte är världens snyggaste må vara hänt, och dessutom gick en tråd i overlocken så den kunde jag inte använda, men jag hoppas dom fyller sitt syfte. Alla skor i storlek mini trillar ju för fan av när miniägget kryper och sockor med. Dessutom börjar det bli fuktigt ute och för att inte tala om hur strumporna ser ut efter att hon suttit i sandlådan. Sen får vi se om det håller eller inte.