När jag var liten o sjuk så hade jag en liten pingla vid sängen, och så fort jag pinglade kom mamma springande. Det var så skönt. Av nån konstig anledning vill min mamma inte bli sjuk o tänker inte komma o passa upp på mig... 

Trodde verkligen att jag skulle klara mig då jag torkat bajs o kräks i 4 dygn utan att känna minsta tillstymmelse till illamående. Men nu när alla barnen är friska o fulla av energi och antagligen går i bitar om de tvingas se en enda film till - då ligger jag helt utslagen...

No shit!?!

Dagens marknads-tjuvlyssning

- Vi får se hur länge jag orkar åka runt. Det är svårt att sälja dragspelsmusik nu för tiden.

Logiska resonemang

Eftersom jag är en logisk människa resonerar jag som följande...

Alla ungarna har magsjuka nu vilket gör att jag antar att det är något smittsamt. Jag har två huvudmål. Gå ner i vikt och att inte få magsjuka! Dessutom brukar jag ha maximal otur. Om jag då äter massa onyttiga chips med mängder av kalorier så tar jag nästan för givet att jag INTE lär bli sjuk o kräks upp allt. Det lär bli maximal behållning av kalorier. Mest av allt vill jag inte bli sjuk. Så att vräka i mig chips borde nästan vara som en garanti!

Moment

- Mamma, snart lämnar jag dig.
Storhöna klappar mig ömt på kinden och jag ser djupt in i hennes ögon.
Snart är jag vuxen, förklarar hon. Och innan jag ens hunnit protestera med att inflika att hon faktiskt bara är 7,5 år så frågar hon: men jag tänker inte flytta så långt bort. Kanske bara till Mora...

Det låter ju betryggande då det bara skulle innebära ett avstånd på 1,5 mil. Kan man överleva. Sen blir det en liten paus. Jag ser att hon tänker. Sen säger hon

- När jag blir vuxen och bor i ett eget hus, då kanske jag vill ha barn. Jag tror att jag har ändrat mig, det skulle nog vara roligt med barn. Men kan jag ringa till dig då när jag behöver åka till sjukhuset?

- Du kan alltid ringa din mamma, hjärtat. Jag ringde ju min mamma när jag behövde åka till sjukhuset.

- Kan man alltid fråga sin mamma?

- Man kan alltid fråga sin mamma.

Sen log hon som om en sten hade lyfts och kramade om mig.

- Och oroa dig inte, sa hon. Jag ska hälsa på dig ofta! För barn vill hälsa på sina föräldrar.

- Och föräldrarna vill alltid träffa sina barn, sa jag!

Gaaah

Det är ju trevligt att barnen ser upp till en o att man kan vara förebild för någon, men jag valde att putsa fönstret med fönsterputs - miniägget valde pucko... suck...

Ny spargris

Miniägget tyckte tydligen att vår spargris inte var tillräckligt fin. Hon valde en annan. Och jag måste erkänna att jag såg det som ett mysterium att alla små parkeringsmynt mystiskt försvunnit. Men den nya spargrisen funkar den med... Och ger utdelning...

All in

Idag låg *äntligen* Zumba-skivan jag fick som premie med tidningen iForm i brevlådan. Jag är oerhört tacksam över en vän som jag gemensamt försöker gå ner i vikt med. Känns så bra att man har stöd o tips nära till hands. Så efter ett par humörsvängningar och dippar från bådas våra sidor är det dags för en nystart känner jag. Så jag lät ungarna dra hem magsjuka, Zumba-skivan är som sagt kirrad och allt helggodis äntligen uppätet. Jag går all in här o fegisen på andra sidan meddelade att hon hoppar magsjukan! Va fan, den är ju effektivast!! Kom igen nu....

Picnic

Idag kände vi oss så mäkta förbannat trötta på snö och kyla att vi anordnade en liten picnic på stranden. Hönsen lekte ändå surfing så jag dukade på golvet i köket med en stor filt och så ställde jag ner blommorna från fönstret och drog dit vårt stora träd från vardagsrummet och vips hade vi sommarlunch framför vågorna.

Sundhet

Jag orkade inte vara duktig igår. Det blev lite chips o ett par godisbitar. Idag känns det onödigt men när man läser om den 30-åriga 8-BARNSMAMMAN som dog av hjärtattack efter att ha konsumerat 9 liter cocacola om dan inser man att man ligger i lä. För det första undrar jag hur man lever som mamma till 8 ungar vid 30 drickandes 9 jävla liter Cola om dan?  Jag ska väl inte säga nåt men va fan.... jag vet inte...

Tack

Detta måste vara guds gåva till den stressade småbarnsmammligheten. Speciellt när småbarnen gärna äter 14 frukter i minuten... Och är mordhungriga när maten inte ens har hunnit påtänkas.

Stora funderingar från en liten höna

Mamma, bakom bergen tar nog världen slut. För efter bergen ser man ju inte längre... Då ramlar man nog ner om man går längre. Men hur kan man göra det om jorden är rund?

Lillhöna - titta här mamma när jag gör fart på min låtsaskompis. Hon heter Ariel.

Miniägget - titta mamma fart på kompis. Heter potatismos!

Blev en Anna Wahlgrenare ikväll

Imorgon kommer det en mäklare för att värdera huset. Vi ska inte flytta, men lägga om lånen och eftersom vi reparerat ganska mycket på grund av alla vattenskador så tyckte banken att en omvärdering kanske skulle vara till vår fördel. Så idag har vi tokstädat och för att inte ungarna ska dra ut snabbare än jag hinner plocka undan så fick de ett löfte om att få Lego Friends om de hjälpte till och inte drog fram en pinal innan kl 10 i morgon.

När vi fick lov att lägga oss ikväll så hade jag fortfarande en hel del plock och sopning kvar och eftersom Storhönan ännu inte somnat vid 21.30 så frågade jag om det var ok att gå in i rummet bredvid och plocka lite. Trodde aldrig hon skulle säga ja men det var ok. Lite senare talade jag om att jag bara skulle gå ner o hämta sopen och det var ok. Ytterligare en stund senare så var allt plockat o klart och jag satte mig med min virkning. Men eftersom det gick så bra inne i  sovrummet så flyttade jag en låda lite då o då så hon skulle tro att jag fortfarande städade.

Och hon somnade - tror det är första gången på över ett år hon somnar utan att jag är i rummet och hon har nog bara gjort det en handfull gånger i hela sitt liv. Lite "hushållsljud" kanske gjorde susen. Men inte med stängd dörr o ett gråtande barn - så tro inte att jag blivit AW-fan bara för det ;-)

Sista natten med gänget.

Inatt var vår sista här uppe i Iggesund. Jag tror att vi har sovit gott men på nåt sätt har vi hamnat så vi nu ligger 4 tjejer i en stor hög (i en liten 80-säng) och myser.

Dags att gå hem?

Ikväll var vi bjudna på lite middagsparty. Ni vet - lite påskmat, lite vin, massa ägg o sånt annat påskigt. Kvällen avlöper, barnen har inte sönder något dyrt och det skrattas och tävlas lite.

Men när man som gäst börjar näcka o springa runt naken i värdfolkets kök - då kanske man ska börja tänka över refrängen... Så vi klädde på ett hoppande miniägg som skrattade o skrek "aldrig i livet" och åkte hem.

Påsklov i Iggesund

Nu är vi i Iggesund o har det bra. Storhönan cyklar för glatta livet o vi andra står ute o huttrar o fryser. Igår när vi klev ut stannade dock storhönan upp. Hon tittade på mig o sa frågande: Jag undrar om nån har bajsat, det luktar bajs här.

Annars har vinden faktiskt legat åt andra hållet från pappersbruket så vi har inte känt nåt.

Halvvägs

Första dagen av två avverkad på högskolan i Gävle. Denna gång lyckades jag iaf behålla byxorna på. Förra gången körde jag ju med de nya "snyggbyxorna". Trots att de var små som fan så fick jag ju jäkligt snygga ben i dem så jag pressade ner mig i dem. Men om man ska sitta i bilen och köra i 2,5 timme så sitter man gärna med uppknäppta byxor, och en fördel när man kommer fram det är ju att man kommer ihåg att man har knäppt upp byxorna. Det gjorde jag inte sist, så när jag började traska mot huvud-entrén och hade kommit halvvägs, då kände jag hur någonting annat oxå började halka halvvägs.

Blev till att stänga (den tack o lov långa) jackan om kroppen och hålla i byxan med ena handen genom fickan, och sen smita raskt in på toaletten och dra upp byxorna. Men idag har byxorna iaf suttit där de ska! Nu ska jag ladda inför Biologi och Fysik som morgondagen kommer att erbjuda. Tro om jag ska ladda med ett avsnitt av Svenska Top Model - låter lagom...

2 skilda världar

Igår gjorde jag denna status-uppdatering på facebook. Varför? Jo, Storhönan hade fått en ny cykel på bytesmarknaden för denna sommar måste vi verkligen öva och hon vill ju så gärna.Hon älskade cykeln men eftersom hon inte kan hålla balansen alls så blev hon måttligt irriterad. Hon skrek tills hon blev hes och grät så tårarna sprutade och rabblade ramsor som

Den här jävla skit-cykeln är den sämsta cykeln i hela jävla världen.

Den här cykeln är inte rätt för mig. 

Hur fan ska jag kunna träna balans när jag inte HAR någon balans, fattar inte cykeln det? 

Jag HATAR det här jävla skit-cykeln!

Jag kommer aldrig någonsin kunna lära mig cykla. 

I säkert 15 minuter satt hon bara på cykeln och skrek åt den och kastade okvädesord åt den, men samtidigt så tvär-vägrade hon att gå av den. Hon skulle lära sig (men det hade gått bättre om jag köpt en cykel som passade henne). Dessutom är hon så att klarar hon 2 tramp så anser hon att hon kan cykla så nästa gång det då vinglar åt skogen då skriker hon åt cykeln att hon kunde ju nyss, varför kan hon inte nu, varför är cykeln så elak!

Men skam den som ger sig, och hon är ju inte direkt en unge som ger sig, så efter att ha övat igen lite igår kväll och hela dagen idag med så blev det faktiskt bättre. Först gick det rakt in i vinbärsbusken men vissa gånger tog hon sig faktiskt rätt långt när hon väl kom upp lite i fart. Vi har ju en usel gård att träna sånt här på, så hon har tagit med cykeln till mormor där hon skall spendera morgondagen så hon kan öva lite mer där. Och självklart har hon hjälm! Bara inte just här.