Analysera mig

Råkade kika in hos Lady Dahmer o känner mig nu lite extra manad. Tänkte blogga om det först men orkade inte, men hur kan jag låta bli nu?

Varsågoda alla snokare, så här ser mitt badrumsskåp ut för tillfället


Om ni undrar över varöfr det är så tomt så kan jag säga att innehållet står i en påse nere i källaren o att hela badrummet har förvandlats till detta idag

Vad jag hade skrattat

Så var det ju det här med löpsedlar. Ofta irriterar dom mig bara o ibland blir det ju så uppenbart fel, men man kan väl få drömma lite. Vad roligt det hade varit om det var så.

Vem sover inte del 2

Om man fortsätter läsa om vem som inte sover förstår man snart att kanin har lite ångest över att sova borta. Man tror det ska lösa sig med nära, förstående föräldrar som nattar o läser o lämnar nattlampor tända, men icke. Kanin kan inte sova o vill hem. Nalle går för att hämta mamma som inte sover fast det är natt. Antar att pappans treo gett effekt vid detta laget.

Vem sover inte

Jag är ett stort fan av Wirséns små böcker som börjar men VEM.... En av de senaste böckerna som inhandlades innan helgen heter "Vem sover inte" och handlar om kanin som ska sova över hos nallen. Men innan det är dags att sova måste kanin packa upp o det flyger kläder. Dom måste även leka massor, hoppa i sängen o ha kuddkrig o riva ut alla leksaker. innan dom kan sova måste dom äta oxå. Då ser man denna bild.

Lika som bär

Bara jag som tycker det?

Löpsedlar

Finns det nåt mer irriterande än löpsedlar. Såg i nån skvallertidning att Persbrant inte kan tacka nej, han lämnar Sanna o nyfödda sonen Lo. (Persbrant fanns för övrigt inte i datorns ordlista, datorn föreslog "persontåg" eller "pappersbunt") Åter till Persbrant. Slår vad om att han lämnar dem 4 dagar för att vara med på invigningen av den nya filmen eller nåt liknande. Tror folk ens idag längre att dom menar att han lämnar dem som i skiljer sig/dumpar/kastar ut.

En annan tragiskt löpsedel från igår handlade om vad-hon-nu-hette som tvingades sälja soffan för att betala tillbaka ett sms-lån. Jag har inte läst artikeln o reserverar mig för att det faktiskt kan ligga en tragisk händelse bakom rubriken. Det kan vara så att vad-hon-nu-hette valde att ta ett sms-lån efter att blivit nekad soc och matbidrag från kyrkan för att överhuvudtaget sätta mat på bordet åt sina hungriga små oskyldiga barn. Hon kanske inte hade en enda besparing o inte en enda sak att pantsätta eller sälja. Det kan vara så, men det är på inga vis sms-bolaget som tvingar henne att sälja soffan. Trodde hon att hon inte skulle behöva betala tillbaka, eller vad? Tror inte det står någonstans i villkoren att man kan betala tillbaka när man har lust, ingen panik. Tror sms-bolaget skiter i om hon säljer soffan eller tv:n eller katten eller vad fan som helst. Soffan har hon kanske själv rimligtvis kommit fram till att hon klarar sig bäst utan får man hoppas. Annars hade det ju varit bättre o sälja nåt annat. Dessutom kan det väl inte undgått någon att dessa sms-lån ofta inte blir billiga o dom ska betalas tillbaka rätt fort. Dom är väl just tillfälliga lån i väntan på lönen är det tänkt.

Hemligt språk

Vår bil (mest min eftersom någon annan i familjen inte har körkort *pik*pik*) klonkar så dant när man kör. Varje minsta lilla gupp klonk klonk...

Min far, f.d bilmekanikern häver ur sig lite slentrianmässigt att jag får väl "bussa om krängningshämmaren"

Barnlogik

Det sägs ju att barn inte gör som vi säger utan som vi gör, eller nåt sånt. Vidare har jag oxå hört någonstans att man inte ska köra med saker man inte menar. Jag kan alltså inte säga till en halvnaken unge att "Nu åker jag vare sig du är med eller inte" om man nu verkligen inte är beredd o åka utan ungen. Och det är jag ju inte, så jag försöker i möjligaste mån säga "Nu går jag, kommer du" o så låter jag det vara osagt vart jag går. Kanske till hallen, kanske till bilen, kanske till källaren?

Storhönan har börjat köra med samma sak. Hon vill ha sällskap på toaletten, och oftast infaller hennes behov mitt under maten varpå jag tycker hon kan gå själv o ropa när hon är klar. Överhuvudtaget tycker jag hon kan gå själv. Det tycker inte hon. Hon tycker det är mer trevligt med familjesammankomst inne på den minimala toaletten. När hon går och jag säger att jag kommer hör man hur hon ropar:

Jag går nu, jag menar allvar. Kommer du inte nu så går jag utan dig!

Får jag lov

Min man säger att han inte kan dansa. Om jag tänker efter har jag nog faktiskt aldrig sett honom dansa. Inte ens när vi var unga o kära o fortfarande gick på krogen då o då. Men just nu gör han perfekta små buggsteg här hemma på vardagsrumsmattan. Det går liksom lite automatiskt när det står 0-0 och Djurgården absolut inte får förlora.

Tunga argument

Storhönan vill inte efter 7 härliga veckor gå tillbaka till dagis. Jag förstår henne. Inte för att hon har ett dåligt dagis på något sätt o vis men jag vill själv gärna vara ledig i 7 veckor till.

Hon har gnällt sen i går kväll (till o med så högt o ljudligt att hon inte hörde Madicken). Jag försöker att inte köra stilen "men det spelar ingen roll vad du vill eller inte vill, nu är det så o sen pratar vi inte mer om det" utan jag försöker fråga henne varför. Kanske finns det en orsak som det går att göra nånting åt. Hennes argument är som följande:

*Du är så gosig mamma
*Jag vill ligga hemma o mysa med dig hela dan
*Jag vill kunna krama dig länge, länge
*Jag behöver inte leka med kompisar, jag kan leka med dig

Och nog för att argumenten är riktigt lockande så funkar det ju liksom inte riktigt tyvärr. Så i morse var det en riktigt sorglig morgon, men väl på dagis så vinkade hon i fönstret o såg åtminstone glad ut. Gjorde lite grimarser o skrattade.

Lillhönan däremot tittade surt på mig med värsta underläppen o skakade på huvudet när jag frågade om hon skulle vinka i fönstret. Hon ville leka, hon hade inte tid alls.

Varning syster!

Den här bilden har min käre maken lagt till som skrivbordsunderlägg i datorn. Jag lovar att han gör det för att jävlas. Vad som ännu värre var var att han bar den genom hela huset för att få ut den på balkongen för att fota den. Tänk om han tappat den o inte hittat den sen. I min enfald så tänkte jag att han iaf skulle återbörda den till dess naturliga miljö (förhoppningsvis krossad i komposten eller om det nu skulle vara nödvändigt o ha den vid liv - till långt bort i skogen). Men nej, han lämnade den på balkongen. Vem vet var den är nu?

Min far

Då han inte slutar andas o skrämmer livet ur mig o får en o ringa ambulans, så är han ganska rolig min far. Jag vet inte riktigt vad statistiken säger men jag vet att många barn går i sömnen. Dock brukar det vara mindre vanligt att man fortsätter med det i vuxen ålder. Men min far är en av dem som alltså fortfarande nattvandrar. O rätt rejält stundvis. Så illa att han kände sig tvungen att informera alla i trapphuset så dom inte skulle bli förskräckta om han kom vinglande en natt i bara kallingar utan att hälsa. Låt mig berätta en bråkdel av vad han gjort.

Det började med att han berättade att han hade ringt min syster o bett om numret till vår bror (som om han inte hade det menar jag) för han behövde ett försäkringspapper. Dan efter frågar syster honom om han fick tag i nämnda broder o han står som ett frågetecken. Då berättar han om den gången han skulle gå igenom viktiga papper som han förträngt ett tag. Han bestämmer sig för a göra det dagen efter, men då är pappren puts väck. Hur han än letar finner han dem inte. Han knackar på hos alla grannar för att höra om han stoppat ner pappren i deras brevinkast, men utan framgång. Efter ett par dar återlämnar en granne pappren som han hittat längst in i ett gemensamt förråd i källaren.

En annan gång vaknade han med ytterdörren på vid gavel. Alla mattorna borta. Han hittade dem prydligt uppvikta över badkarskanten. Man undrar ju vad han tänkte på.

En annan morgon var hans byxor puts väck. Han bodde bara i en etta då men hur han än letade så hittade han dem inte. Efter ett antal månader började det lukta som fan i badrummet. Byxorna låg långt uppstoppade under badkaret o hade börjat mögla av fukten. För att få ut dem var han tvungen att ta loss hela badkarskanten. Varför gör man nåt sånt, ens i sömnen? Sen dess har han som rutin o ta ut plånbok o nycklar ur kläder, berättar han. Kanske lika bra va?

Dessutom har nyligen en brödrost försvunnit. Han hade en gammal som luktade bränt innan man ens stoppat i kontakten o därför fått en ny. Bara kort efteråt är brödrosten borta. Än idag har han ej återfunnit den...

Kommer även ihåg den gången då han gick o la sig tidigt, men jag o nån till i syskonskaran sitter uppe framför tv:n. Efter ett rag kommer han vinglandes. Ställer sig mot väggen mellan badrummet o toaletten. Håller på med något. Vänder sig om (det läskiga är ju att han ser ju vaken ut, bara inte vid sina sinnes fulla bruk) o ber oss hämta en skruvmejsel. Dörren till toaletten har gått i baklås. Våra förklaringar att dörren är en meter bort hör han inte. Han tror att han får en skruvmejsel o vi ignorerar honom. Ända tills han ställer sig mot väggen o pissar...

Samlevnadsterapi kanske

För er nykomlingar som inte orkar läsa ikapp alla mina 737 inlägg så vill jag berätta att jag är en person som har valt glädje. En sån där jobbig människa som inte orkar bry sig om bakslag särskilt länge o inte vältrar sig o ömkar fram o tillbaka till förbannelse. Gjort är gjort o hänt är hänt. Fokusera på det positiva, det löser sig så småningom.

Problemet är att bo ihop med en oförbätterlig pessimist o negativist. Visst har det varit kallt o ruggigt ett tag, men kvällarna har varit fina o idag har det varit riktig sommarvärme. Jag vill säga att sommaren kanske inte riktigt helt är slut, men jag kan gå med på att det är sen-sommar.

Min man hävdar dock bestämt att det är för-vinter.

Ni kan ju tänka er motsättningarna.

Det luktar fisk

Mina barn tjatar varje gång de ser Philofix på bolibompa att "sån kan väl vi göra nån gång". Idag gjorde vi slag i saken o gjorde oss faktiskt en egen liten fisk-teater.

Och innan nån (exempelvis min man, besserwissern) skriver en kommentar om att bläckfiskar faktiskt har 8 armar, så vill jag redan nu förtydliga att det vet jag. Men den som klagar får själv försöka klippa ut en bläckfisk på fri hand o försöka klämma in 2 armar till när det inte finns plats.

Men knappt hade jag satt mig här för att ladda upp bilden innan de kom frågandes "vad ska vi pyssla nu?" så jag antar att jag får återgå till klipp o klistra - analogt... Jag är inte bara urtjusig sagoprinsessa idag, jag är snäll oxå.

Jag är vacker

Måste ju erkänna att bloggämnestorkan håller i sig. Dessutom är det inte så lätt o skriva något vettigt med 2 barn som tjatar om att det är deras tur hela tiden. Ena vill spela Dora o den andre My Little Pony. Och att den förstnämnde nöjer sig med att skriva bokstäver i väntan på Dora. Att jag vill hinna med 2 minuter är det ingen som bryr sig om.

Men i brist på bättre så kan jag väl dra till med några fina kommentarer jag fått från mina barn. Eftersom min man glömt kommentera min gudomliga skönhet på ett tag så suger man åt sig barnens o tolkar dem lite som man vill.

- Du är så fin när du är tjock, mamma.
Antar att hon menar att min mage är fin nu när man kan börja ana den lite svagt (ser ut att vara i v36) Resten av mig är nog fortfarande pinnsmalt. Så måste det vara.

- Du är så rolig, mamma.
Låter bra så länge jag inte nämner att jag råkade prutta när jag gick förbi.

Fast jag fick iofs en riktig kommentar imorse som jag tänker tolka precis som den låter. Det var lillhönan som roat sig med att klistra upp klistermärken i ansiktet på mig, studerat sitt verk o sen lagt huvudet på sne: Du ser ut som en vacker prinsessa, säger hon och det väljer jag att tro på.

Så idag känner jag mig som en prinsessa o ska gå runt i flickornas rosa fjädertiara hela dagen tror jag. Jag kanske tar av den om vi åker till affären, men jag har inte bestämt mig än.

Fy skäms

Usch, det är en fruktansvärd stiltje här inne nu.
Att jag inte skäms.
Lovar bättring snart.

Härligt med kritik

Igår fick jag positiv kritik när storhönan betedde sig som värst. Är inte det underbart? Vi var inne på konsum (jag vet att min man jobbar på ICA, så sprid det inte vidare att vi har varit o vänsterprasslat) o storhönan ville absolut ha en liten leksaksponny.

Jag sa nej o hon drog till med klassiker som "då tänker jag inte prata med dig" "jag kommer vara arg ända tills du köper en" "jag kommer aldrig sluta vara ledsen" osv...

En vän till oss såg henne, log brett o sa att det var så härligt att se oss. Han har alltid sett o upplevt våra barn som små änglar. Lugna o beskedliga, snälla o lydiga. Precis så som jag inte direkt ser dem just nu. Eller har gjort på länge. Så alltid kan man göra nån glad trots en rasande unge som tycker att man är världens taskigaste mamma o lovar dyrt o heligt att vara arg hela livet.

Gynna sin hembygd - uppskattas inte

I brist på sommarnöjen så tänkte vi besöka en fäbod. Så här stod det:

Fäboden ligger ca 16 km öster om Orsa och kan besökas sommartid mellan juni och september. Jag tar endast emot övernattningsgäster samt grupper som t.ex. bussresor, föreningar och företag men även privatpersoner. Det finns då möjlighet till guidning och fäbodlunch alt. middag. Övriga hänvisas till Skräddar-Djurberga fäbod 25 km NO Orsa.

Eftersom vi först tänkte att vi hörde till gruppen privatpersoner, men sen kanske att dom menade att vi måste vara privata i grupp, så tänkte vi att vi åker till den andra som hänvisas till. Väl där stod det att det var stängt för säsongen men att man var välkommen till fäboden. Allemansrätten gäller inte o bla bla bla så vi gick runt ett varv eftersom vi såg ett par grisar längre upp o vi ändå åkt långt för att komma dit.

Allt vi såg var 2 grisar, en snok o en jättestor svamp, men barnen hade rätt kul ändå.


På väg ner mot bilen igen möts vi av en jättesur kärring i huckle o förkläde som undrar vad vi letar efter? Förstår vi inte att det att det verkar skumt att vi smyger omkring o snokar?

Ehhh, smyger omkring o snokar på en öppen fäbod som är klassad som kulturminne o turistmål? Jag vet inte jag? Dessutom med 2 små barn o en jättemage i vädret. Vad tror hon vi ska sno? Kodynga för o gödsla våra rosenrabatter? Brännässlor för o koka soppa för vi är så fattiga?

Men vi o 2 andra familjer blev surt avfrästa o bortkörda därifrån, så nästa år när serveringen är öppen kan dom itne direkt räkna med nån sponsring från familjen Zackrisson direkt!

Nattliga funderingar från en 2-åring

Hm, börjar känna mig lite kissnödig. Undra om jag kanske borde kissa lite. Men vänta nu, vad är detta? En blöja! Jag har ju ingen blöja längre. Vad ska detta betyda? Bäst jag tar av blöjan, jag är ju en stor tjej nu. Så där ja, nu är den av. Skönt. Ja just det - kissa lite kanske.

Ahhh, men vänta nu, fan blött överallt, var är jag egentligen? Allt är mörkt. Jag sover ju.

- MAMMA!!!

Men iofs var hon duktig som tagit av sig en torr blöja, och vaknade i en torr blöja. Synd bara att det mittimellan inte kom i toaletten.

HJÄLP

Beslut, beslut...

Jag hade bestämt mig för att läsa litteratur för de yngre i höst för att kunna unna mig 100% studier istället för 150% vilket kanske skulle bli lite mycket med en ny bebis mot slutuppgifterna.. Men nu såg jag att den kursen som verkade roligast gick över 2 terminer o alltså blir det bara 100% även om jag läser den. Men den verkar mer krävande o jag kanske inte kan avsluta den under våren pga ett liv värt att leva vid sidan om. Men jag vet inte, velar som vanligt.

Så hjälp mig välja igen.

De yngre barnens litteratur:
Kursen jag tror är relativt lätt, men kanske inte så fruktansvärt givande trots allt, men som jag tror jag kommer klara bra o som jag vet jag kommer kunna avsluta

Familj- och föräldrapsykologi:
Kursen som verkar svår, men nyttig o intressant men som jag kanske inte kan avsluta, eller ens klara av

Vattenlek

Jag skulle vilja ha det här på video för det skulle va så mycket roligare då, men jag ska försöka måla upp en bild för er ändå.

Tänk er en liten höna med vatten upp till midjan ungefär. Sen får ni tänka er att ni riktigt hör hur hon ropar på sin pappa som är en bit ut i vattnet. Pappan som vill skoja dyker ner o simmar mot henne för att dyka upp precis intill henne med nån centimentrs marginal.

Vad vill hon, undrar han. Jo, hon vill bara tala om att hon precis kissat i vattnet...

Skansen är ju kul

4 timmar, gassande sol, fötterna glöder, magen suger, ungarna gnäller, långbyxor o en apa bajsade på mig. Hurra!