Kvällsdopp

Det har varit tryckande sol och närmare 30 grader idag. Ungarna har dykt o lekt sjöjungfrur o BOTT i vattnet. Till o med miniägget. Fast jag är glad att hon nöjer sig med att springa runt i kanten. För det betyder att jag, trots att jag dryper av svett o känner hur det bränner på axlarna, slipper doppa mer än vaderna i vattnet. För det är kallt. Det är alltid kallt. Det finns nog inget varmt vatten nånsin nån gång på året i Sverige. Jag är en badkruka och det vet jag om.

Så varför jag faktiskt fick för mig att doppa mig i det iskalla (typ 22 grader) vattnet vid kvällsdoppet, har jag ingen aning om? Måste fått solsting tidigare under dagen eller nåt.

Frukost a la hönsgård

Miniägget äter inte ost. Kan man tro iaf. Om vi säger så här - hon äter inte skivad ost, eller ost på macka. Men ta stora tuggor av osten är tydligen helt ok. Och blir man inte serverad snabbt nog passar man på att servera sig själv när den ömma modern kör sin "vända ryggen till" grej.

På älvjakt

Igår var vi hos hönornas mormor på älvjakt. 6 st älvor hade fladdrat iväg och gömt sig i träd o buskar och jag tror inte nån av hönorna blinkade en enda gång. Dom var mer än överlyckliga o förtjusta över att hitta älvor i trädgården. De trodde verkligen att de var riktiga älvor. För storhönan vill så gärna tro att de finns. Hennes högsta önskan är att bli en älva, eller bli kompis med en älva eller bara se en riktig älva. Hon tror o hoppas så mycket att älvor ska finnas att det gör ont i hela kroppen nästan. Och hon trodde dessa var riktiga för det sa ju mormor. När vi kom hem blev hon ledsen istället. Hon tog det personligt. Varför ville inte älvorna prata med henne, varför visade de inte att de kunde röra sig. Hon hade ju varit så trevlig o snäll mot dem.

- Är de på riktigt, mamma - SÄG! skrek hon med tårar i ögonen.

Så då sa jag sanningen och hon blev såååå ledsen. Hon ville så gärna. Men sen när vi pratat lite o hon frågade om det var ok att hon lekte att de var riktiga och jag hade svarat att självklart är det ok, det är ju det som är meningen med en lek. Och leker man att de är riktiga så kan de till o med kännas riktiga och då kunde hon slappna av igen o leka med dem. Och sen har vi haft jättekul. Hela dagen idag har vi lekt älvkurragömma. Jag har gömt dem i trädgården och hönorna har letat. Dom älskar sina älvor =)

Väldigt GI - väldigt gott

Hittat sommarens bästa tårta. Först tar man massa riven mandelmassa o mandel är ju en nöt, och nötter är ju jättebra enligt GI. Sen ringlar man över mörk choklad och det rekomenderas ju i alla dieter typ. Toppa med ett lager grädde (basen i LHCF som man kan äta hur mycket som helst av) och färska bär, jag hade hallon, blåbär, jordgubbar o björnbär. Jättemumsigt!

Glad midsommar på er då!

Miniägget var svårast att få med på bild. Av 36 bilder var detta den enda som inte var suddig eller visade ryggen, håret eller handen i närbild efter hastiga rörelser.

Hönorna har glatt plockat blommor i duggregnet, men under dansen sken solen faktiskt. Tack för det.

Ber man ungarna att le lite fint - ja, då ler de, men så vidare sött o fint vete fan om det blir. Lillhöna kör sitt allra krystaste-med-huvet-på-sne-leende och storhönan ser ut som värsta galna yxmördaren. Dock ser man dubbelgluggen rätt bra efter senaste tandtappet.

Min syster

Och ingen annan än min syster tänker så här. Och jag är så glad. Både för tröjan o för min underbara syster. Det här är nog den häftigaste (trots att såna här tshirtar är rätt nördiga) tröja jag nånsin kommer äga. Jag kommer älska den tills jag döööööööör =)

Tack tack tack tack tack tack tack tack !!!!!

Utlottning

Nu lottar jag ut mina 3 sista trollsländor i andra bloggen så gå in o va med vet jag!

Utdelning

Jag väntar på post. Även om jag hade det på känn redan innan, så vet jag det ännu mer nu sen jag börjat köra ut tidningar själv - att posten kommer inte snabbare bara för att jag ränner ner till lådan 14 gånger o stampar lite för att markera. Morgontidningen kommer ju heller inte fortare än jag cyklar liksom. Fast den kanske int folk lika ivrigt sitter o rullar tummarna o väntar på. Jo, en hund blev idag överlycklig när jag kom. Han skulle ha tidningen i munnen o bar den stolt till sin ägare. Hur sött som helst!

Jag kommer dock inte ta posten i munnen. Fast kommer den nu när jag söver miniägget med ena handen o bloggar med andra finns kanske risken iofs...

Har jag städat övriga huset i onödan nu?

Min bankdosa har varit borta i 2 dagar. Jag vet att jag satt med den, men sen började hönsen kackla och sen var den bara spårlöst borta. Jag har letat överallt. Både där jag kan tänka mig att den skulle ha funnits o på ställen där den absolut inte borde ha varit (och naturligtvis inte var heller). Så idag gav jag upp. Jag unnade mig en fridag. Tänkte att om jag inte tänker på den så kanske den magiskt dyker upp.

Började med barnens rum istället. För hur mycket jag än tjatar/hotar/lovar belöningar så städar de ändå inte upp. Kommentera gärna en massa tips om hur jag ska få dem att städa. Men eftersom jag är lite i slängtagen så tänkte jag faktiskt att jag kan städa åt dem så märker de inte att lite saker försvinner *haha* Och dessutom får vi gäster nästa vecka och jag vill inte att det ska se ut som det sjöslag det oftast är här hemma. Man kan förhoppningsvis ge sken av att det är städat ibland.

Sängarna bäddades, alla barbies lades i sin låda, kläderna hamnade i smutskorgen och längst ner i den blandade lådan med lego, little pet shops, pennor, gamla strumpor, suddegum och plastskedar skymtade nåt rektangulärt svart. Och tro på fan om inte det var bankdosan!!

Nya jobbet

Catharina undrade vad det var för jobb. Jo, det är ett sånt där okristligt jobb. Eller själva jobbet kanske inte är så okristligt - däremot arbetstiden eftersom jag skall inställa mig senast kvart över 4 på morgonen. Jag delar ut morgontidningen. Så cyklar jag ca 7.5 km o springer in i varenda hyreshus o upp o ner för alla trapporna. Men det är ett bra jobb. Jag får ha hela dagarna tillsammans med mina barn o dessutom märker de inte ens att jag varit borta. Plus att det är rätt skönt att cykla i sin ensamhet när morgonen gryr o fåglarna kvittrar o solen börjar gå upp. Och går jag ner nåt kg på kuppen tackar jag o tar emot. Utmaningen ligger i att lära sig tusen olika förkortningar bara.... Och att inte somna bakom ratten på eftermiddagen...

Vem är med mig?

Jag hittade en gammal bok jag fick av mamma, när jag rensade lite på vinden. Egentligen ska man göra ett uppdrag om dan men det hinner jag nog inte. Plus att de enkla uppdragen kommer ta slut så fort.

Jag undrar vad jag ska börja med.


Den här är ju enkel.

*Jag tänker inte baka sockerkaka idag
*Jag tycker om när mina ungar bråkar o slåss, det för liksom liv till huset
*Jag har inte slängt i mig en billys pizza till lunch så jag kommer bli smal
*Jag är inte snart 2 kliick från att sälja ugarna till högsbjudande på tradera
*Jag funderar inte alls på att äta upp hela sockerkakan själv då endast snälla barn får kaka


Sen finns det ju lite jobbigare uppdrag - speciellt om man är gift. Man ska bjuda främlingar på fik på kaffe o bjuda på bio o sånt. Kanske vi får ta en familjedisskusion om det först....




Kanske ska jag satsta på denna idag. Eller ska jag spara den till en dag då jag verkligen, verkligen är sugen o skylla på boken o hoppa över träningen!

Dö-Erik

Jag har fått jobbet jag sökte *grattis till mig*, men det innebär att jag börjar 4.15 på morgonen o sommarsemestern i stugan är för tillfället indragen. Fast det kanske är lika bra det, jag vågar knappt vara där längre efter mörkrets inbrott. Inte efter att Dö-Erik knackade på.

De som känner min pappa kommer skratta igen-kännande, och för er som inte känner min far får här en inblick i hur han är (och jag överdriver inte för att göra bloggen mer intressant eller så, har ÄR så här på riktigt)

En regnig natt när vi alla krupit ner i sängarna o bara pappas lilla fotogenlampa lyste, så hörde jag plötsligt ett knackande ljud. Jag blir ju såklart nojjig o kan inte slappna av. Trots att jag är 24 år så måste jag ju fråga pappa vad det är som låter.

- Äh, det är väl inget, säger han. Ibland har jag märkt att Dö-Erik knackar på. Speciellt när det regnar - han vill väl in eller nåt...

- Dö-Erik?!?

- Ja, han hette Erik han som höll på o bygga upp den här stugan, men han dog en dag knall o fall med hammaren i handen innan han var klar, så sonen hans sålde rubbet billigt för han orkade inte bygga klart. Det var bara att frakta hit o sätta upp, lätt som en plätt - allt virke fanns ju redan. Men ibland tror jag inte att han förstår att han är död. Han undrar nog varför han inte kommer in i sin stuga o speciellt när det regnar - då brukar jag höra honom knacka på. Han gillar väl inte att bli våt *skratt* Men han är inge farlig, så sov nu...

- Dö-Erik!?! Sova?!?

Och nu vet jag att min pappa inte är sen att utnyttja situationerna med att slänga in såna här historier så fort han får tillfälle, speciellt med döingar o spöken o sånt. Men min pappa ser dessutom till att skapa såna här situationer för att kunna utnyttja dem. När han var ute o pinkade godnatt så kände han hur det började regna o satte då upp en plåtbit mot ett hörn där det brukar droppa ner från taket. Allt för att skapa något att spinna vidare på. Allt för att jävlas. Allt för att få chansen att skrämma skiten ur mig.

Och timret var inte alls köpt av någon Erik, eller hans son, eller någon döing överhuvudtaget. Men ändå så tänker jag på Dö-Erik så fort mörkret faller där uppe =)

Kan själv!

4 år är en rätt härlig ålder. Till skillnad från 2,5 åringens "kan själv" så kan faktiskt en 4 åring rätt mycket ev dennes "kan själv". Dessutom gör de det på eget bevåg bakom ryggen på en. Min 4 åring till exempel smorde in sig själv imorse. Glatt meddelade hon att hon även smort in håret.

Var fick man den dumma idén om att vara hurtig ifrån?

- Nu när jag har en cykel tar vi väl den ner på dagisavslutningen istället för bilen!

Var ju helt meningslöst att duscha innan iaf. Liknade en enda lång dusch hela vägen hem bara det att man inte kunde stå o njuta utan var tvungen att cykla som en dåre. Regnet rann i ögonen, jag såg ingenting, kläderna klistrade sig mot kroppen och fötterna halkade runt i skorna. Himlen fullständigt öppnade sig.

Sen eskalerade det... Jag var inte ens torr om trosorna när jag kom hem.

Man börjar prioritera

Min första cykel (som vuxen) var en snygg, svart, bekväm sak utan växlar. Den var billig för att den var utan växlar och jag skulle ju bara till pendeltåget o tillbaka. Den funkade perfekt. Sen flyttade vi lite längre från tåget och det hamnade en backe mellan dörren o stationen. Lite jobbigt blev det...

Jag började titta på ny cykel. Jag hade även fått barn då så en med växlar var att föredra. Helst ville jag ha fotbroms, för jag känner mig tryggare med det, men prioriterade växlarna när jag hittade en jättefin begagnad med massa växlar, men utan fotbroms. Jag menar en cykel, den rullar, den duger fint åt mig. Men 1 barn blev 2 och cykelkärran blev tyngre o tyngre. Ner till förskolan var det inga problem trots att jag behövde trampa i nedförsbacken för att inte stanna. Hem var det värre. Även som rätt tränad höll jag på o få hjärtattack i sista stegringen innan slutspurten.

Sen 3e barnet kom har cykeln fått stå i carporten - det blev bilen. Nu skulle jag ju verkligen behöva komma iform men jag orkar verkligen inte trampa med 75 kg övervikt utöver min egen på en sån tung cykel, oavsett hur många växlar den har. Sen lånade jag min mans cykel en sväng och upptäckte att jag utan problem kunde cykla hela vägen hem uppför backen med last o allt, även otränad som jag är. En ny värld öppnades. Jag har därför prioriterat ytterligare. Jag har köpt en ny cykel. En dyr. En hybrid. Men värd varenda öre! Här ska cyklas!

Ja vill gå som du

Se ut som du

du-u-u

Det vill jag nu-u-u

Egentligen har jag varit uppe alldeles för sent, o är alldeles för trött för att blogga, men jag är så sjukt stolt över klänningen som jag sytt till miniägget. Hoppas bara den passar nu oxå...