onsdag 31 mars 2010


Så här stor blir man när man kommer på dagis. Så stor att man vänder sig från mage till rygg.

Den ungdomen den ungdomen

Hanna, Hanna, Hanna.
Nej, 11 är inte tidigt.
Kl 7 är tidigt.
Och då har vi oftast varit vakna ett tag.
Välkommen till verkligheten =)

tisdag 30 mars 2010

Äggleverans


Idag fick vi välfyllda påskägg i brevlådan. Jag gillar min svärmor (o svärfar) på alla de sätt o vis men vad jag inte riktigt tycker om, det är det att de gör skillnad på sina barnbarn. Klara fick ett ägg med ett K på som innehöll en jättegullig liten skallra, men Hedda o Elvira blev jättebesvikna när dom inte fick nåt påskägg. För jag tar för givet att E står för Elin och att H står för Herrn i huset. Och vi vet ju alla att herr tupp i huset inte ofta äter smågodis, vilket jag får tolka som att indirekt och inofficiellt är alltså båda äggen till mig.

Skämt åsido - tack snälla för påskäggen, dom blev jätteglada o gick faktiskt med på att bara smaka nu o sen spara till helgen kors i taket. Sen började dom leka så jag passade på o gömma dem för säkerhets skull.

måndag 29 mars 2010

3års privilegium

Så har även Lillhönan passerat 3. Hon hade önskat sig monstertoppar till kalaset, men vi gjorde lite tårta med. När vi var och handlade på ICA Maxi dagen efter födelsedagen så sa hon i ett enda långt andetag: Nu ska jag bara kissa fort o sen ska jag vara på lekummet för nu har jag haft födelsedag o nu är jag 3 år! Någon har suuktat rätt friskt efter att få bli dumpad bland leksaker medan mamma o pappa handlar med andra ord. Till o med Storhönan ville o stod ut hela 20 min innan dom fick ropa i högtalaren. Så fort det plingade till o dom sa "ett kundmeddelande" så tittde jag o Tuppen på varann o jag började gå mot kassorna. Men Lillhöna ville stanna kvar, så vi lämnade henne där själv sista stunden.

torsdag 25 mars 2010

Jag visste det. Så typiskt att hon ska bli sjuk dan innan sin födelsedag

Jag, lillhnöna och chokladpulvret brukar ju som bekant hamna i nån sorts form av triangeldrama varje morgon. Imorse så hörde jag henne säga efter bara två skedar "så där, nu ska jag inte ta mer"

Smått chockad började jag fundera över om hon äntligen insett att alldeles för stark choklad inte är gott, det faktum att hon börjat lyssna o göra som jag säger, eller att hon helt enkelt blivit sjuk!

- Ok, säger jag o ler (men tar bort Oboyburken för säkerhets skull)
- Jag slutade innan du sa "nu räcker det", sa HON o log.

onsdag 24 mars 2010

Hmpf

Jag satte mig på bordet framför maken för att säga godnatt. Jag bad honom byta kanal för jag ville spela in Grey's Anatomy på lilla boxen. Han ville se hockey på lilla boxen för att den stora hakar sig så i sändningen. Jag erbjöd mig se GA på repiga boxen om han ville spela in hockeyn... Det var det inte fråga om. Sen spelade jag in ändå och han bytte box. Jag skulle precis öppna munnen då han fräste "äh, res på dig, fitta"

Tack o lov pratade han med en hockeyspelare...

tisdag 23 mars 2010


Idag skulle miniägget få sina första vaccinationssprutor. Själv tycker jag det är grymt obehagligt med sprutor o bli tårögd bara av att se en spruta. Så obehagligt att jag faktiskt hann tänka på förlossningen att "haha, dom hinner inte med o sätta nån nål, haha" istället för att fundera över hur jobbigt det skulle bli om allt gick snett och de hade fått lov att snitta mig utan bedövning eller nåt sånt... Dessutom har jag lagat tänder som ung utan bedövning då jag höll på o svimma när dom visade mig sprutan. Då kan ni tänka er vad jag tycker om nålar.

Så idag kände jag mig lite lagom skakig redan innan Bvc och ni kan föreställa er hjärtklappningen när hon tar fram den långsta av alla långaste nålar nånsin o sticker in i min lilla tjejs söta lilla ben. Trodde udden skulle sticka ut på andra sidan låret. När hon frågade om jag ville trösta henne innan nästa spruta kände jag bara att det var lika bra att få det överstökat för alla inblandades skull, och miniägget blev såklart hjärtskärande ledsen. Hon skrek o skrek tills hon somnade utmattad i min famn.

Vi satte oss ute i väntrummet en stund så dom andra hönorna skulle få leka klart.Då kommer hon ut igen, tittar skamset på oss o talar om att dom glömt att blanda i vaccinet i sprutan så miniägget har typ bara fått en spruta vatten och vi måste göra om allt.

Fan, säger jag bara... Hur kan man ha sån maximal otur.

Sen var mini kinkig hela eftermiddagen, men efter en alvedon, ett rejält mål tutte o en kalasbrakare i blöjan så somnade hon rätt nöjd för natten. Det är tur att dom antagligen glömmer sånt här...

lördag 20 mars 2010

Vad är väl en tjejkväll utan ett par karlar?


- När kommer pappa hem?
- Han kommer hem sent i natt. Då sover vi redan.
Ikväll blir det som en tjejkväll.
- Får inga killar vara med då.
- Nja. jo, fast man brukar säga så när man är bara tjejer hemma en kväll.
- Kan vi inte bjuda in lite andra killar ikväll då, mamma?

Lät ju som en bra plan, men jag tror tuppen i huset kanske inte hade uppskattat det så värst. Dock kan jag lugna honom med att hon tänkte på sina dagiskompisar (jag lovar) och inte alla andra karlar som brukar vara här o springa ;-)

Ett riktigt skitgöra


Idag har vi varit ute i det underbara vårvädret. Dock va snön alldeles prickig. Har nog aldrig sett så mycke skit i mitt liv. Var bara och ta en spade och börja skotta ner korvarna i diket. Tur att vi har en rätt porlande vårflod i det diket, så förhoppningsvis spolas det bort rätt snabbt när det tinar sen. Men jäklar vad jag har skottat. Tur att inte storhönan inte grävde fram en korv när hon lekte arkeolog, för dom låg i flera lager... Men nu är skiten väck, och även snön snart hoppas jag.

fredag 19 mars 2010

En framtida arkeolog kanske

Etfer lite möda o slit (o ett jäkla massa pulsande) tog vi oss fram till gungorna. Jag hade kängorna fulla med snö, och att dra en vagn i en halvmeter tösnö är rätt tungt. Storhönan lyckades gräva fram en gunga men att kunna gunga på den är nog fortfarande rätt långt borta. Hur fan kan det finnas så mycket snö!

Kände mig iaf stolt över att ha tagit mig ut med alla 3, men eftersom miniägget hade en våga-vägra-vagn dag så gav vi upp efter en halvtimme. Dessutom regnade det rätt mycket så...

torsdag 18 mars 2010

Världens elakaste mamma

Idag har jag varit världens mest elakaste pruttmamma i hela världen. En 3-åring med rasande känslor på morgonkvisten är inte att leka med. Lillhöna tyckte jag var hemskare än hemskas och en dum, dum mamma som tyckte det var nog med chokladpulver nu. Man kan verkligen inte vända henne o chokladpulvret ryggen i 5 sekunder. Hon o chokladpulver har nån fling ihop. Men jag tyckte faktiskt det kunde räcka... Sen blev jag lite snällare tydligen när jag köpte årskort på leklandet.

onsdag 17 mars 2010

Vår, på sätt o vis




Årets första vårpromenad. Så härligt med fågelkvitter o en värmande sol. Hönorna hittade till o med lite gräs intill vägkanten.
- Kom, vi går i sommaren skrek dom =)

Jag känner att livet återvänder... Nu hoppas jag bara att vår gård tinar upp inom nån månad. Den ligger totalt i skugga o vi brukar ha snö kvar långt efter att grannarna dragit fram sina grillar.

Hmm, rösta tack

Nu står jag i valet o kvalet att göra leklandet till något speciellt man bara åker till 2 gånger om året eller om jag för 149 kr i månaden kan släppa mina ungar lösa hur som helst hur mycket som helst.

Jag lär ju få lugn o ro iaf, för inte lär dom bry sig om mig... eller jag menar bra att träna grovmotoriken ofta och jobba fysiskt med kroppen nu när det mest blivit WII o dataspel dom första kalla spädbarnsmånaderna.

tisdag 16 mars 2010

Vad skulle Freud sagt om detta



Jag kom på en lustig grej med lillhöna. Hon har sen alltid sen hon började med huvudfotingar ritat dom på snedden. Här fick jag med henne på bild dessutom.Jag frågar om hon vill vända pappret men nej, det vill hon inte. Men hon målar allt där det ska vara och åt rätt håll - fast på sidan. Sol, gubbe o gräs. Och gubben får fina ögon o en mun, allt ritat på snedden. Hon är nog lite sne =)

Ditt barn - 3 månader

Nu när ert barn är mer socialt och aktivt, kommer hon eller han verkligen att uppskatta att få odelad uppmärksamhet från vem som nu får den stora äran att sitta barnvakt.

Spädbarn brukar uppträda annorlunda mot familjemedlemmar än mot främlingar. En ny person kan innebära problem. Barnet studerar främlingen noggrant och reagerar kanske genom att gråta och avskärma främlingen.


Stod idag i ett mail från Pampers med inte allt för många raders mellanrum. Hur ska dom ha det?

måndag 15 mars 2010

Hönorna vill bara tacka farmor o farfar för överraskningen

video

Lyssna - och du skall höra

Då o då med jämna mellanrum brukar jag nappa på nåt erbjudande från föräldratidningar, finns ju en uppsjö av dom, men sen säger jag upp dom när prova-på tiden gått ut. Men det ger mig inte så mycket längre. Jag finner inget nöje i att läsa att mitt barn vid 3 månaders ålder lär sig greppa saker. Jag vill hellre veta VARFÖR det lär sig greppa saker? Vilken fas i livet tillhör man då osv...

Men nu kom ett rätt bra erbjudande där man fick ett år och en bärsjal på köpet. Jag ögnade igenom gratisexemplaret man fick med erbjudandet o redan på första sidan tappade jag lusten. Den listade 13 bästa tipsen i en stor tröstguide.

Tips nr 1.
"Övertyga bebisen om att du vet vad du gör. Ge inte upp för lätt..."

Så långt är jag med. Många gånger ger många säkert upp för snabbt.
Men sen fortsätter det...

träna ditt barn på att ligga i vagnen. En vanlig tanke är att ens lilla barn "inte tycker om" vagnen, bärselen eller sängen.

Om föräldrarna säger att en åttaveckorsbebis inte tycker om sin vagn brukar jag fråga: Har han sagt det eller?, säger Ingegärd Bäcklund Reboia som är distriktsköterska på bvc.

Vad menar hon då, undrar jag? Att man måste kunna förklara med ord för att ha rätt att föredra något annat? Eller för att ha rätt o ha känslor överhuvudtaget?

Om nu en förälder säger detta att deras barn inte verkar tycka om vagnen, då antar jag att de grundar sin misstanke på ett barn som INTE ligger helt lugn o tyst (alternativt jollrande o glad) i vagnen o har det bra. Jag vet inte om det undgått någon att spädbarn i början inte har något annat språk än joller o skratt för åt gladhållet, och gnäll, tårar o skrik för åt missnöjdshållet. Finns ingen unge som ploppar ut på BB, höjer handen o säger "tjenare morsan, lite kladdigt va? Ge mig en handduk är du gullig, jag fryser häcken av mig. Dessutom trodde jag fan att jag skulle fastna därinne, så jag har en släng av panikångest nu med".

Jag skulle vilja svara Ingegärd att -JA, det har han. På sitt sätt har han klart o tydligt visat (sagt) det. För det är väl det det handlar om. Som förälder ska man liksom försöka lära sig att tolka sitt barns "språk".


Kalle, 43 år, är förståndshandikappad o har en medfödd cp-skada och inget tal. Alla andra dagar går det bra, men varje tisdag när personalen talar om för honom att det är dags att gå ner o äta lunch blir han arg o sur. Han sparkar undan skorna o följer under protester med ner. Han äter fisken o potatisen de får varje vecka just på tisdagar, men lämnar ärtorna. Personalen tvingar i honom ärtorna. Under personalmötet tänker dom om dom kanske ska ta bort ärtorna, då han inte verkar gilla dem. Tänk om någon då sagt att personalen ska övertyga Kalle om att dom vet vad dom gör, ärtor är bra o nyttiga, klart Kalle gillar ärtor. Han har ju faktiskt inte sagt att han inte gillar det - eller hur!

Min man kom hem med ett stort bandage över munnen, han hade fastnat med tungan i bandsågen på jobbet. Eftersom jag är föräldraledig så blir det ju som gemensam semester då han ska vara sjukskriven i 3 veckor. Jag bokade genast in en shoppingkryssning runtom i Europa, min man gillar ju att resa. Efter 2 veckor får jag verkligen slita upp honom ur sängen, tvinga ner honom till frukosten o jag tror nästan att jag skymtar en tår i den där hopplösa blicken i ögat när vi kliver in i den 105:e dambutiken. Jag har iofs misstänkt ett tag nu att han inte gillar att släpas runt i butiker o agera smakråd, men han HAR JU FAKTISKT INTE SAGT NÅT.

Varför är det så annorlunda när det gäller barn. Barn är det helt ok o tvinga till saker. Nu har miniägget ingen särskild relation till sin vagn. Hon ligger bra där ibland o absolut inte bra andra gånger, så jag tar det inte personligt men jag vill säga åt Ingegärd att visst i helvete kan små barn prata. Dom säger en massa saker. Det gäller bara att lyssna. Sen att man inte alltid förstår dem är en annan sak.

fredag 12 mars 2010

Här ska åkas bil

Fick en räkning från Preem idag på jäkligt många tusen. Började nästan gråta. Har satt lägsta kreditgränsen på 2000 just för att jag ska ha råd att betala skiten varje månad. Efter förlossningen steg månadssumman rätt rejält och jag fick en räkning på 2269 kr. Undra hur mycket man kan överskrida gränsen då jag uppenbarligen låg 269 kr över.

Idag då som sagt låg räkningen på 3987 kr. Vem fan åker så mycket bil tänker ni då. Kan ni ju tänka er vad jag tänkte, som sitter på informationen att jag kanske har åkt max 10 mil sen Miniägget föddes. Vi har ju låst in oss hemma och bilen har mest stått still...

Jag såg att 2269 kr stod med 2 gånger o tänkte att jag naturligtvis klantat mig o glömt o betala o sen har dom klantat sig o tänkt ta betalt 2 gånger eller nåt så jag ringde.

Ett fruktansvärt lyckat litet misstag hade inträffat. Som vanligt hade jag klantat mig. Av nån anledning hade jag haft 2269 kr tillgodo, antagligen på grund av tidigare klanterier (jag tycker att står det minus framför då ligger jag minus på kontot, men tydligen är minus bra för det betyder plus för mig) så jag har betalt in 2269 kr igen i tron om att det var en skuld på mitt redan över 2000 tillgodo så nu ligger jag nästan 4000 plus. Jäklar vad jag kan åka bil framöver =)

torsdag 11 mars 2010

Halta Lotta


Så har man klantat sig igen. Trampade fel i källartrappen igår så det blev till o in o röntga. Tack lilla mamma som körde. Kan jag skylla på att jag lite lätt stressad gick lite för fort i en snäv trapp, bärandes en stor tripp trappstol framför mig, eller kan jag helt enkelt inte skylla på nånting här?

Blev iaf ett haltigt hoppande här idag då jag knappt kunde stödja på foten. Ner för trappen fick jag ta mig som i barndomens dagar - åkandes på arslet. Så det ska gudarna veta att dagen varit en prövning med alla barn hemma på ett ben...

onsdag 10 mars 2010

Otursdag


Idag stod snöröjning av tak på schemat. Jag grämer mig över att jag inte var snabbare med kameran, för då hade ni fått se 2 ben dingla i hålet. Nu måste vi lägga om taket till sommaren också - fan. Så maken hoppar runt med ett jack i smalbenet o jag hoppar runt med en stukad fot efter ett fall i trappen. I bästa fall iaf - i värsta fall är det värre då det bultar o värker o smärtan är allt som uppfyller mitt huvud just nu.

Conversation overheard

Barnen leker snövit...

Lillhöna säger till storhöna.

- Här kommer en av de sju vargarna, han hette nyser...

tisdag 9 mars 2010

7 härliga plusgrader

Jag satte ändå i motorvärmaren, men jag kunde göra det barbent i kängor, linne o trosor utan att frysa häcken av mig... Kom våren, kom!

måndag 8 mars 2010

Sockerdip

Idag har varit en ganska jobbig dag. Och vi är dessutom bara halvvägs igenom den. Huvudvärk o barnen osams. Dessutom har amningen strulat lite så jag är stressad. Därför har jag min sockerfria diet till trots, övervägt att äta upp den chokladöverdragna marsipanstången jag hittade i kylskåpet. Att den gick ut i Maj 2008 var inget jag ens reflekterade över. Annars är jag en sån där som har svårt att dricka mjölk som gick ut igår trots att den är oöppnad. Jag är en datumslav.

Så när jag stod där i köket o höll marsipanen framför mig tänkte jag på Pamela Anderson. Inte att jag vill se ut som henne, men nån gång har jag läst att hennes bästa bantningstips är att borsta tänderna. För det är inte gott att äta saker efter att ha borstat tänderna, så det gjorde jag. Stolt över mig själv. Men det gjorde uppriktigt sagt ont o slänga marsipanen (som säkert inte ens va god från början, för då hade den inte överlevt dryga 2 år i vårt kylskåp) och jag funderade allvarligt om man inte är lyckligare som fet.Då spelar det ingen roll vad jag äter.

söndag 7 mars 2010

Släpp fångarna loss, det är våååååår

Och så var källarbarnen utflugna. Igår kväll var de redo o lämna nästet, o både min man o jag tyckte det låg en konstig, sorglig tomhet i luften. Har liksom varit lite mysigt o ha dem här. Men jag förstår om dom längtar hem nu efter 3 månader i en källare. Men både jag o min syster konstaterade att det skulle nog va rätt skoj o bo i flerfamiljshus. Skulle nog passa oss. Kanske ska sondera marknaden lite.

Jag vill iaf tacka för den här tiden o säger som Monica i "vänner" It's the end of an era! Storhöna är mest ledsen för att WII spelet försvinner.....

lördag 6 mars 2010

Alla drömmer vi mardrömmar ibland. Själv drömmer ja ofta nu att nån av barnen dör. Är väl trebarnschock o rädslan att ha tre barn men bara två händer eller nåt. Miniägget gråter i sömen ibland o Storhönan tror att det är för att hon drömmer att tutten är slut. Själv hade hon den hemskaste av alla mardrömmar inatt. Hon drömde att hon glömde att bubbla sig innan hon dog i super mario bros. För bubblar man sig är man odödlig. Och nu hann hon inte, ve o fasa. Fast här ser det ut som om dom sover rätt gott =)


fredag 5 mars 2010

Det smackas ljudligt

Någon har hittat tummen =)

Stan vs landet


Man vet att man bor på landet när det finns studiecirklar i att lära sig använda sin mobil, sota sin egen skorsten, ta del av kommunens utredning av måltidsöversynen samt köra motorsåg.

torsdag 4 mars 2010

Och så resultatet då

Ont vs ont

Idag har vi haft min bror här på besök. Han travade in i page, kärringkofta o kjol och storhönan undrade om han var en kille eller tjej, men det hör inte till historien. Han var här för att öva sig lite i sin nya hobby - tattuering (ja det var därför den manliga mannen stod o rakade sig). Han satte en liten apa på Tuppens ben o det blev grymt bra. Han är duktig för att vara o startgropen.

Själv har jag blivit mobbad när jag säger att jag inte törs - att det gör för ont. Dom tyckte att har man fött 3 barn, varav 2 utan bedövning så borde man fixa en liten nål, men jag vill hävda att det är ett helt annat ont.

Och inga män eller skånepågar behöver kommentera detta då ni inte fött barn. Om man ska ha synpunkter får man gärna vara kvinna, mamma och tattuerad. Då ska jag ta till mig en eventuell jämförelse.

Högst manliga sysslor


Idag hittade jag min man i badrummet i full färd me o raka benen. Manligt va =)

onsdag 3 mars 2010

Vad är oddsen?

Jag har tre barn, om det nu undgått någon, varav de två första bajsade 14 gånger per dag o o tredje o sista bajsar var 14:e dag. Olika, men tydligen normalt.

Idag skulle vi iväg med bilen till bilverkstan för att nån kinkig kontrollant på bilprovningen tydligen tycker att man bör ha fungerande ljuslyktor på bilen samt vindrutetorkare som fungerar. Eftersom jag sällan är ute med barnen så har jag ingen skötväska, utan packade fint ihop en liten chic påse me blöjor, våtservetter, handduk o sånt man kan behöva. Dock blev den påsen kvar i trappen hemma. Men jag tänkte att det fick gå ändå, miniägget bajsar i snitt en gång i veckan max o hon lade av en riktig brakblöja igår så...

På bilfirman ammar jag henne när hon plötsligt stannar upp med allt - till o med andningen, lägger av värsta äggmöken för att sen hedra oss med ytterligare en överfylld senapsblöja. Så vad gör man? Hittade en gammal up n go blöja från lillhönas tid i bilen storlek XL men den fick funka. Tyvärr för bilkillarna så blev det blöjbyte på fikabordet. Fast jag är rätt duktig så här på tredje vändan att hålla bajset där det ska vara - fint inlindat i blöjan =)

tisdag 2 mars 2010

Vad tänker du med?

Jag tyckte själv att jag förklarade så bra. Det här med hjärnan o synapser o sånt är ju oerhört komplext. Så när storhönan frågade så svarade ja att hjärnan ringer till benen, ring ring - och talar om att dom ska gå framåt. Eller att örat ringer till hjärnan,ring ring, och talar om att det hört nåt o sen ringer hjärnan o talar om för munnen att den ska skratta för det var roligt det örat hörde.Typ nåt sånt.

Sen går hon o sätter sig i soffan o frågar mig om hjärnan sitter i rumpan nu när hon sätter sig. Så den nya kunskapen sjönk väl in sådär bra va. Men det finns ju trots allt folk som tänker med arslet så helt fel var det kanske inte =)

måndag 1 mars 2010

Tävling

Min man kom hem en dag med ett nytt grönt the. Jag har fått för mig att grönt the är hälsosamt o så...Han hade fastnat för smaken; Gunpowder. Lät ju megahäftigt.

Dock luktade det inte riktigt som det lät. Det doftade ljuvligt. Som en sommaräng sent en sommarnatt då man är nykär o livet leker. Det var verkligen så man knappt hade tid o vänta dom stackars 60 sekundrarna det tar o koka vatten i vattenkokaren. Man ville bara ha mängder.

Däremot smakade det precis som det lät. Munnen blev snustorr o jag fick tvinga ner första o sista klunken. Sen fick jag lov att fräsa i 10 minuter. Vidrigt var vad det var.

Så härmed lottar jag ut ett stycke (säkert mycket hälsosamt) grönt the.

Haha!

Jag har kommit på den perfekta lösningen på snöhelvetet. Jag lurar naturen o förlitar mig på Murphys lag. Just nu håller jag på o vårstädar. För jag tänker att med mim tur så kommer våren 4 dagar efter att jag e klar o då måste jag alltså städa igen, och jag hatar o städa. Men jag får vår.