Raggarjävel

Idag har Orsa kryllat av raggarbilar/veteranbilar/jänkare o allt vad dom nu heter. Det har varit stor cruising-helg med race uppe i skogen nånstans. Och för alla er som inte vet vad det innebär att åka runt o cruisa i en stor fet bil, så kan jag berätta för er att det hela går ut att åka förbannat jävla apsakta hela tiden. Särskilt när jag har förbannat jävla apbråttom. Det går ut på att blockera utfarter med sina stora, breda fula bilar så att vanligt folk inte har en chans att ta sig förbi o ut för dom måste snacka med nån (som för övrigt står mitt i vägen). Det går ut på att irritera så mycket som fucking möjligt!

Målning

Idag tog jag tjuren vid hornen. Jag insåg ganska tidigt att jag inte skulle komma undan med att måla lekstugan själv. Storhöna skulle bli grymt besviken. Den jag var lite orolig för var lillhöna, vilket visade sig vara befogat. Efter 10 minuter hade hon doppat hela handen i färgburken, gömt penseln nånstans i botten, smakat rejält på färgen samt målat hela stenen under stugan röd.

Så jag målade på snabbt som fan för att undre delen av ena kortsidan skulle bli klar o sen nöjde dom sig med att nu måste det torka så kan vi fortsätta med resten sen. Såvida inte färgen är magisk o sprider sig över hela huset nån natt vill säga =)

Hoppas ni lägger märke till de extremt snygga plastpåsevästarna jag egenhändigt klippt till o tejpat ihop...

Tänk att man inte har nåt vettigare för sig än att skriva konspirationsteorier om jordgubbar =(

Smart affärsidé eller lurendrejeri

Det står en belgare utanför Ica Maxi o säljer välpolerade jordgubbar för 30 kronor asken. Trots det är det nog inte så många som köper, kanske inväntar vi de svenska? Men iaf, idag när jag kom så hade en kvinna smällt upp ett stånd vid ÖB som ligger i andra änden av parkeringen där hon sålde jordgubbar för 20 kronor. När jag går ut så hör jag henne säga till en tant "ja, men dom är billigare än vid Ica" varpå tanten svarar "ja, men dom ser inte bra ut dom här inte".

Sen handlar jag mitt på Ica o när jag kommer ut ser jag att kvinnan o mannen bytt plats. WTF!
Så nu tror jag så här: Dom sorterar ut alla mindre bra gubbar som hon kan sälja i sitt stånd som han itne fått sålt ändå o hoppas på att folk köper bara för att det är billigare, alternativt så tänker folk att "va fan, jag köper dom fina, skit samma att dom är lite dyrare" när dom ser dom ofina vid ÖB. Men eftersom det är samma försäljare, varför skulle det då vara prisskillnad om inte min teori håller?

Smart eller lur?

Det är skönt att sova

Det är så otroligt skönt att få sova normalt igen. Jag skulle verkligen vilja skriva att min nya taktik funkat perfekt, men det törs jag inte för då kommer det gå åt helvete rätt snart. Första natten kröp storhönan ner vid 5 och det var helt ok ändå. Morgonen efter kl 4 vilket kändes som fel håll att gå, men när jag sa att hon jättegärna fick krypa ner i min säng bredvid lillasysters säng så kunde jag i min tur krypa ner i pappas säng (hade ju varit trevligt för en gångs skulle efter 4 år).
Då klättrade hon upp utan ett ord i sin säng igen o somnade om. Sen har hon sovit där tills jag väckt henne resterande nätter, så jag är är nöjd. Jag sover som mina barn igen - gott!

Borta

Känner ni några pingvin-människor? Såna där människor som träffades när dom var typ 12 år, har gjort allt tillsammans och är en perfekt fungerande enhet utan att för den delen mista sin självständighet. Jobbar på samma jobb o trivs med det. Gör allt tillsammans utan att verka fastklistrade vid varann. Ärligt talat så skulle de flesta människor bli fullständigt galna om de tvingades umgås med sin partner dygnet runt. Hur mycket man än älskar varandra. Sorry älskling, men så är det.

Jag känner två såna här människor. Två som verkligen var tillsammans jämt o som man inte kunde tänka sig den ene utan den andre. Två som strålade på sitt bröllop, och jag kommer ihåg hur glad jag blev när deras son föddes efter en längre tids kamp. Två som verkligen hörde ihop. Två som verkligen var lyckliga.

Kanske just därför är det lite extra sorgligt att det var just han som bara försvann en dag.
Kanske är det extra sorgligt att det var just hon som blev ensam kvar med deras lilla barn.
Kanske är det därför lite extra synd om detta barn som var så otroligt älskat och välkommet.
Vill bara skriva att han är otroligt saknad och jag kan inte ens föreställa mig hur man orkar leva vidare. Vill bara skriva att hon är så fruktansvärt stark nu när världen rämnat.

Vi tänker på er!

Erkänner mig besegrad

En av höjdpunkterna som mamma för mig är att få känna mig som en superhjälte. Finns ingenting man inte kan fixa, ordna eller laga.

- Skulle du vilja ha jordgubbar till mellanmål? Lätt, det fixar jag.
- Aha, du menar att byxorna blivit smutsiga? Piece of cake, ro hit dom bara.
- Du vill ha ett får ritat på pappret? Lätt som en plätt för supermamman.

Idag bad Storhönan om att jag skulle göra så hennes bajskorvar såg ut som Pettson o Findus.
Jag erkänner mig besegrad...

Fartdåre

Är verkligen 70 en så hisnande hastighet? Bör man ens ha körkort om man inte törs köra över 50?
Jag vet att jag inte ska bli irriterad, jag vet att jag inte sparar så mycket tid på att köra 50 istället för 70 och jag hade inte ens bråttom (som häromdagen). Men det GÖR mig irriterad ändå.

Fast det lättade när vi kom ut på 90-sträckan såklart. Då gick det i svindlande 65!

Panik panik

Ultraljudet som jag trodde var 10.30 var redan 9.30 vilket gjorde att jag hade smått panik när jag upptäckte det runt 9.27. Men 9.33 var jag där så jag hann.
Kunde inte andas dock, men jag hann.
Körde kanke lite för fort, men jag hann.
Kunde inte springa för då trillade byxorna ner, men jag hann.
Tog fel hiss o fick gena genom förlossningen, men jag hann.

Kanske bra o stressa lite, hann liksom inte ens bli nervös. Men nu har jag det svart på vitt, eller egentligen vitt på svart då bebisen är vitt flimmer på skärmen. Den 19 december hade dom tänkt att den skulle titta ut och allt såg bra ut så här långt iaf. Fast nu ser man inte så mycket mer än ett pickande hjärta o ett par fäktande armar, men ändå, det räckte för mig.

Och fördelen är att jag kan lägga ut tvillingvagnen på annons för den lär jag inte behöva =)

Den gick igång även i år

Nu är det sommar va?


Finns det nåt som luktar mer sommar än nyklippt gräs? Iaf första gången man klipper, för då har man inte känt doften på så länge. Framåt augusti lär man vara trött på skiten =)

Tredje gången gillt

Tredje gången räcker nog dock inte. Vet inte hur många gånger jag nu möblerat om o ändrat sovtaktiker för att få storhönan att sova en hel natt utan att ligga på min arm och nej, jag tänker inte kura henne a´la Wahlgren. Undrar hur det skulle se ut förresten o trycka ner en 4,5 åring i sängen, bestämma åt vilket håll hon ska ha huvudet o sen "solfjädra" henne. Jag hade nog blivit anmäld till soc på goda grunder. Knasigt att inte man ser barn på samma sätt bara för att dom är under 1. Då kan man tydligen göra som man vill.

Men iaf, vi pratade om det o jag bad henne att flytta tillbaka in i mitt rum för nu orkade jag inte mer. Det ville hon INTE. Och jag känner mig som en sann Jesus där jag ligger på rygg med utsträckta armar o en unge på varje sida. kan itne röra mig, kan inte klia mig, kan inte sova o vaknar alltid med ont i kroppen. Och dessutom har jag ledsnat på det eviga springet o gnället på nätterna så vi kom faktiskt på en annan smart lösning. Eller om den är smart återstår väl o se men så här har vi tänkt eftersom grundtanken faktiskt inte är att promp få henne o sova i egen säng i eget rum, bara att få mig att sova lite bättre...

Med våningssäng tar en extra säng ingen extra plats. Storhöna är överförtjust o få ligga uppe i taket o jag får sängen bredvid HELT FÖR MIG SJÄLV, o Lillhöna kan omöjligt rasa ur sin säng med mig eller sängen bredvid sin. Perfekt i teorin!




Ser ni den fantastiskt stora sängen som är min, bara MIN.

Jag är nog världens sämsta fru

Idag hånade jag min man o frågade om blomman han hade med sig hem hade gått ur datum. Det var en jättefin Orkidé, men eftersom han tidigare tagit hem nån blomma som ändå skulle slängas o det faktum att frysen är full med köttbullar o prinskorvar sen i påskas, då han tog hem istället för att dom skulle slängas på jobbet så tyckte jag att jag var rätt så fyndig.

-Nej, den är till dig, svarar han o jag har faktiskt KÖPT den!
-Och varför det, svarar jag i en "hallaå-vaddå-slösa-pengar-på blommor-ton"
Han tittar tillbaka med en likadan "hallå-pucko-blick" o säger:
-Kanske för att vi har bröllopsdag idag!

Jag är en usel fru, o kanske till o med en usel kvinna. Nånstans har jag fått för mig att vi kvinnor ska hålla reda på såna dagar som typ bröllopsdagar. Eller är det bara ett fördomsfullt genustänkande? Jag har iaf ansträngt mig för att inte somna med barnen o förstöra hela bröllopskvällen, men nu har han låst in sig på toa...

Lårkaka

Har jag glömt att blogga om min man? Det kanske jag har. Han har lekt fotboll med dom stora pojkarna i Orsa o glidtacklat sig till världens lårkaka på insidan över knät. Jodå, han blev körd till akuten för detta oxå. Första helgen trampade han en spik genom foten, helgen efter vurpade han som bekant på cykeln o förra helgen alltså detta som nu har utvecklats till ett rejält blåmärke. Dessutom haltar han omkring o kan inte böja knät. Vad som kommer hända nu i helgen vill jag inte ens tänka på. fast överkroppen gissar jag på då den är relativt oskadad för tilllfället. Tycker han ska börja ägna sig åt sporter som virkning, korsord eller nåt annat stillasittande

Tejp löser allt

I Orsa finns en uppfinnare. En sån där hederlig gammal uppfinnare (fast inte så gammal dock). Jag tror han fått konkurens. Se min smarta lösning!

Pris utgår till den som kan lista ut varför jag har en plastmugg fasttejpad på toalettväggen.

Ombytlig

Idag när jag hämtade på dagis så frågade fröknarna om jag ville ha tillbaka min dotter i samma skick som jag lämnade henne? Normalt skulle man kanske vilja svara JA på den frågan.

Jag svarade
"Nej tack, jag tar henne gärna påklädd om det är det hon är"

Idag lämnades nämligen ett stycke lillhöna på dagis helt naken med undantaget en cykelhjälm.
Vi hade världens bråk hemma o hon skulle inte ha kläder o hon frös inte ute. Tänkte att det skulle bli lättare att klä henne väl på dagis när hon frusit i bilen en stund, men icke. Dessutom (enbart därför känns det som) hade jag jättebråttom till skolan, var redan lite försenad, så fröknarna erbjöd sig snällt o klä henne tack o lov.

När vi kom hem däremot så vägrade hon ta av sig jackan, så hon lekte glatt vidare ute i 22 grader gassande sol med tröja, tjock långärmad o dessutom jacka. Vore trevligt om hon bestämde sig för om hon tänke vara varmblodig eller kallblodig.

Källkritisk

En kompis som är gravid tar sin info från gravid.se.
Hon är nu i v.26 o den veckan inleds med att
"förmodligen passar inte dina vanliga kläder längre".

Jag kan meddela att tryckfelsnisse varit framme. Vaddå kläderna inte passar i v.26? Helt uppenbart passar inte kläderna längre för oss normalt feta gravida redan i v.12.
Ska genast maila gravid.se o upplysa dem om felet!

Ändrade planer

Hmm, skit. Här såg jag ju min stora chans att få frossa i bakverk, godis, chips o you name it.
Men igår damp även en inbjudan till mig ner i brevlådan. Men det lär väl serveras tårta där med kanske... Haha! Jag vinner vilket som.

Vet inte om det är postgången som haltar, eller om det var mitt lilla inlägg som gjorde susen dock =)

Regler hit o dit.

I mora finns en korsning där 80% av alla elever som kuggas kuggas. Det finurliga i korsningen som gör att uppkörningsledare gärna testar eleverna där (och sen kuggar dem) är att man åker på en större väg som till synes verkar vara en huvudled. Många tar nog det för givet. Sen kommer en avsmalning som gör att vi som kommer uppifrån måste lämna företräde för trafik nerifrån o sen direkt en väg från vänster som däremot är huvudled vilket många (läs alla) glömmer. Precis innan avsmalningen så kommer en liten skitväg från höger där oxå högerregeln gäller. En situation som på många sätt på kort tid alltså kan kugga väldigt många helt enkelt.

Idag kom jag uppifrån, hade bråttom som fan men möter i avsmalningen en polisbil vilket gör att man faktiskt tänker efter 2 gånger innan o tänker att man inte ska försöka smita emellan. Jag stannar lugnt o fint INNAN skitvägen o allt för att inte hindra eventuell högertrafik, men vad händer då. Polisbilen stannar. O där står han. Har ju liksom inget annat val än att köra, han väntar uppenbarligen på att jag ska köra före honom, men det känns ju lite märkligt att bryta en trafikregel mitt framför nosen på polisen.

Fear factor

Blev lite inspirerad av en tråd jag följer där Anna Wahlgren diskuteras.
Bråttomversionen av Sova-hela-natten kuren: Släng in barnet i sängen, släng ihop nån liten fin ramsa att nu ska barnet sova, stäng dörren o gå ut. Skriker barnet så mycket att det gör ont i hjärtat - sätt på dammsugaren o låt barnet reda ut sina demoner själv.

Med det sagt så ville jag komma till att nån liknat det med en vuxens spindelfobi. Att vissa väljer att konfronteras med sin rädsla genom att möta spindlar. På samma sätt är det bra för ett litet barn på ett par månader att möta sin rädsla för ensamhet o övergivenhet. Att möta sin dödsångest ska göra dem starka o trygga tydligen. Som svar på det kom naturligtvis att man som vuxen möter sin rädsla gradvis o att det itne direkt är så att en psykolog skulle låsa in en i ett rum fullt av spindlar o sen stå o vissla utanför att "sluta larva dig nu, dom är inte farliga".

Enda gången jag kan tänka mig någon bli inkastad hos spindlar det är i fear factor, och som vuxen har man förhoppningsvis anmält sig frivilligt. Barn som utsätts för samma sak har liksom inte riktigt valt själva. För jag tycker ändå att SHN-kuren verkar ha vissa likheter med fear factor.

Jag själv är inget stort fan av spindlar, vi är inte direkt bästa vänner. Idag skulle jag duscha innan en lektion och jag fick lov att hålla stenkoll på spindeln i badrummet hela tiden, så jag inte skulle råka tappa bort den o ge den chansen att smyga upp bakom mig o bita ihjäl mig. Gå på toaletten var uteslutet, jag gick på övervåningen. Så vad jag vill säga är att om min man köper hem ett par dussin såna här spindlar, stänger in mig på toaletten o låser dörren o sen igorerar mina panikskrik med "sluta fåna dig, dom bits inte" för att sen sätta igång dammsugaren på högsta volym o slamra med diskmaskinen för att överrösta mig, skulle jag inte tacka honom efteråt. Jag skulle slänga ut honom från balkongen med huvudet före o byta lås på dörren. Jag skulle känna mig oerhört orespekterad o förnedrad. Synd att barn inte kan välja att byta föräldrar. Det kan bara soc göra o än klassas tyvärr inte dom värsta varianterna av Anna Wahlgren som barnmisshandel o försummelse, men förhoppningsvis i framtiden.

Det ända jag skulle tacka honom för var om han trots allt passat på o dammsuga när dammsugaren ändå var igång, men jag tror att han bara skulle ha låtit den stå där o surra.

Bortvald

Jaha, här gick man o trodde att man åtminstone skulle bli bjuden på dopet, när de valt att döpa sin lilla tjej efter vårt barn o allt, men icke sa nicke. Eller så har inbjudan kommit bort i posten.

Staten vs Mig

Med risk för att avslöja statshemligheter nu skulle jag vilja påstå att jag listat ut hur dom tänkte. Jag tror nämligen att dom tänkte så här:

Vi gör så att SGI:n skyddas bara om man blir gravid inom 1,5 år, vilket kommer leda till att många passar på att bli just gravida inom 1,5 år o sen när dom upptäcker att en 4-åring o en 2-åring i kombination ger ett rent helvete, då kommer dom inte skaffa mer barn o då får staten arbetskraften tillbaka, försäkringskassan behöver inte betala ut mer föräldrapenning o Sverige blir tillräckligt befolkat ändå.

Lyx

Vet inte om jag har sett för mycket på House eller om det är UL som spökar vidare, för inatt drömde jag att jag var på UL o så sa dom att det såg inte så bra ut. Bebisen var frisk men jag skulle dö, så de skulle va tvungna att ta ut bebisen så vi båda skulle överleva (ungefär som på ett avsnitt av House här i veckan).

Själv protesterade jag o frågade om de verkligen tänkt över det faktum att bebisen bara var 10 veckor gammal o omöjligt skulle överleva. Det hade dom inte tänkt på.. Hmmm...
Så det slutade med att jag blev sjukskriven fram tills beräknad förlossning och fick inte göra nåt alls. Ingen disk, ingen städning, ingen tvätt, inget hämta o lämna barn.. Bara soffläge o bra filmer. Jäklar vilken semester DET hade varit =)

Igår fick vi en kallelse till Ultraljud. Visst är det kul att vara gravid igen, men jag måste erkänna att det gick en liten kall vind igenom mig. Sist vi var på ultraljud gick det ju inte så värst bra vill jag minnas...

Prinsessan på ärten

Jag har länge nu försökt vädja till storhöna att det är för att jag sover så dåligt o får ont i kroppen som jag vill ligga i min egen säng. Det är inte bara sant, det är dessutom sanningen. Jag hamnar liksom alltid i skarven med halva kroppen i hennes säng o halva några centimeter högre i lillhönas säng. Men i morse när jag vaknade hade jag dessutom synliga bevis för att jag hade ont i kroppen. Vad sägs om en svart gorilla, en gris o en liten plastindian med spjut som satt som fastgjutna i skinnet.

Logisk logik

Det är tur att min man inte har en blogg. För idag sa han just det, "det är tur för dig att jag inte har någon blogg". Jag å andra sidan tyckte det var helt naturligt att vilja spara frön från den gröna paprikan, för att plantera med storhönan imorgon, eftersom jag tycker den gröna är godast. Jag vet innerst inne att färgen är en mognadsfråga, men varför chansa?

Där satt den

Det tog hela dagen, men nu är den på plats. Pappelappan fick börja hemma för att bota värken från vurpan igår. Lite micklande men den kom på till sist, och jag är grymt glad över att jag slapp backa med släp med den grejen som last. Sen var det bara själva avtagandet kvar men då hade de fått in snitsen, så det gick ganska smidigt faktiskt. Hissa upp o sen bara köra ut släpet o sen sänka ner. Eller "bara" o "bara", lätt för mig o säga som inte gjorde alltför mycket av det tunga arbetet =)

Men nu står den på plats iaf. Den ska väl få sjunka ner lite innan vi ställer den helt rätt o rakt, sen blir det målning och plantering av en liten fin minirabatt. Jag vill gå ut nu fast det är mitt i natten o börja dona...

Ommöbleringsinstinkter

Dessutom har jag sökt professionell hjälp för min knasiga kropp, som inte riktigt ville återhämta sig efter förlossningen. Ett tag trodde jag nästan att jag led av nåt konstigt post-traumatiskt-stress-ledsenhetssyndrome efter lilla bebisen som dog, men jag borde istället tagit ommöbleringsplanerna med större betänksamhet.

Vurpan

Igår inledde jag operation mörkläggning, för att i nån sorts form av desperat anda försöka få barnen i säng före kl 22 på kvällen. Dels så är det ju ljusare ute o dels så har vi solnedgången i barnens fönster. Men mörkläggningen funkade så bra att vi försov oss totalt imorse.

Det värsta var att jag vaknade av ett litet hallå från undervåningen. Av en röst jag inte kände igen dessutom. Man blir ju smått nervös. Det var en arbetskamrat till pappelappan som stod i trappen o synade mig i mitt nyvakna rufs o utan byxor. Jag är impad över mig själv hur jag lyckades få 2 sovande barn från sängläge till påklädda o satta i bilen med varsin flaska saftsoppa i handen, och dessutom se relativt respektabel ut själv, på endast en kvart.

Pappelappen hade vurpat med cykeln o blivit körd med ambulans till lasarettet. När jag kom in såg det lite värre ut är så här, för då stack glasögonen ut genom kinden. Bågen hade liksom borrat sig in o fastnat med en vass pigg som en hulling. Näsan hade oxå fått sig ett jack men det syns inte på bilden.

Annars hade han en jäkla tur som klarade ögat. Hade bågen gått in där hade det ju varit kört. Men inga brutna ben (fast han känner sig dock rätt mörbultad i kroppen säger han) och inga mer skrapsår än detta, så han får anse sig "lucky". Han hade liksom glidit på skärmen på kepsen så tur var väl det. Men å andra sidan var det troligen samma keps som tryckt in glasögonbågen oxå så...

Dom nästan alldeles nya glasögonen ser ju heller inte så snygga ut längre. Snea, vinda, knäckta o med bara ett glas. O barnen ville liksom inte titta på honom alls när dom kom hem. Han såg väl läskig ut. Storhönan gömde sig i köket o lillhöna gömde huvudet i mitt knä.

Idol 2009

Den HÄR mannen gillar jag.

Ååååhhhh

Det kliar som FAN! Kliar på underläppen, men jag kan inte klia för det känns inget när jag kliar, för jag är bedövad ända upp till ögonbrynet. Fruktansvärt att inte kunna göra nåt åt kliet, varför kliar det?

Doktor höna

Jag ligger i barnens säng o lillhöna tar hand om mig.
Hon tar fram världens största fil o börjar skruva.


- Måste skuva lite, mamma.
- Måste du skruva?
- Mm, ska laga dig, mamma.

Hon lägger ifrån sig filen o fipplar lite med fingrarna.

- Vad gör du nu då?
- Måste ha påster åsså.
- Åh, får jag plåster, vad snällt vännen.
- Vänta!

Hon ringer nån läkarkollega för konsultion, kanske är jag mer trasig än vad hon anat.

Sen går hon runt mig (varför hon nu gör det när hon sitter uppe vid axlarna) o kramar om mig.

- Kama åsså, mamma
- Åh tack.
- E ba nu, mamma?
- Ja, nu är allt bra.

Och visst är allt bra!

Halva jobbet snart gjort

Vi har pysslat lite med en lekstuga i helgen, men vi kom bara halvvägs. Eller halvväggs till halvvägs. Min tappre man trampade en spik rakt upp i foten, så nu sitter vi o väntar på blodförgiftning eller kallbrand o amputering.

Ja, jag blir irriterad i trafiken ibland

Jag vet att jag inte är den bästaste i sverige på att hålla den exakta fartgränsen. Men jag är inte heller den som blir superirriterad när andra framför mig gör det, för det är ju trots allt det man BÖR göra. Men när en fin ny Volvo cross country framför mig ligger i 50 på 70-väg o dessutom bromsar vid varje mötande bil då blir jag både irriterad o rädd. Irriterad för att han ska ligga just framför mig o fåna sig o rädd för att om man blir så osäker så man måste bromsa vid varje mötande trafik, då borde man inte ha körkort alls.

Sen hörde jag en låt på radion, glömde bort volvon o började gråta. Det är nåt fel på mig o mina hormoner. Och då ska nämnas att låten var Markoolio och Linda Bengtzings "värsta schlagern" vilket inte är den mest kända kärleksballaden direkt.

Perspektiv

Såg Pirates of the Caribbean häromkvällen. Andra filmen i ordningen (första är nog inte försvarbart att se igen, då jag sett den alldeles för pinsamt många gånger för att vara 31 år gammal). Men i den här filmen så handlar det ju liksom inte om att deras vägar korsas, utan om att den ene söker upp den andre o den tredje letar efter den förste typ. Om man nu ska sätta filmen i ett verklighetsfokus, vad oerhört jobbigt det måste ha varit på den tiden. Inte bara att dra upp en telefon o höra efter: Tja, var är du nånstans? Stanna kvar där, jag måste snacka om en grej med dig.

Utan här seglar dom farvatten runt och letar efter varandra litandes på att någon annan ska veta vart den andre är. Och när dom väl kommit dit kan dom ha missat varann med ett par timmar. Otroligt frustrerande utan telefoner.

Vilseledning

Idag har vi gjort undanmanöver. Storhöna har typ gnällt hela dagen. Eller hon har varvat med en massa gråt oxå. Kanske ett o annat skrik med när jag tänker efter. Precis vid middagen fick hon något osynligt i ögat. Jag tvivlar inte på att det hade varit nåt där, men det gick inte o finna o hon ville inte tro på min "det är borta, men det kan klia en stund, men det KOMMER ATT GÅ ÖVER" teori heller.

Sen återstod bara gråtuppmaningen. Gråt så mycket som möjligt så åker skräpet ut med tårarna o tårarna tvättar rent ögat. Då säger ungen att nej, hon kan inte gråta, hon vet inte hur man gör! Så jag börjar reta henne o säga att hon är en bajskorv men det funkade inte, hon skrattade. Men hon skrattade inte så att tårarna sprutade, så hon började raskt gnälla igen. Så vi drog igång en biltvätt, det fick ungen att glömma ögat.