Kanske var lite dumt gjort.

Inser att jag nog gjort något dumt. Men det kändes så rätt just då. Nu befinner jag mig i fan-om-man-bara-kunde-backa-stadiet. Är lite arg på mig själv men måste fokusera på att lämna det bakom mig o hitta lösningar för att gå vidare. Jag hoppas även min man förstår varför jag gjorde som jag gjorde just då i stundens hetta o kan förlåta mig även om jag aldrig sagt något till honom och han får läsa om det på nätet.

Incidenten inträffade för nåt år sen. Jag var energisk och optimistisk och drömde om det där fina hemmet där det faktiskt syns att det bor vuxna människor. Som sagt kändes det så rätt när jag bland annat bråte knölade ner makens stora fluffiga lite fyrklöver-formade hatt i sopsäcken. Ni vet en sån där happy st PatricksDay-hatt som man liksom knappt har nån användning av ens på krogen när man får den trots att man är aspackad o tycker den är jättesnygg. Hur ofta får man få användning av en sån igen liksom?

Men för någon dag sen så fick jag bästa idén nånsin. Jag ville skapa en magisk hatt som barnen på förskolan kunde stoppa ner handen i o hitta massa spännande saker. Naturligtvis skulle jag virka in hatten i massa fantastiska färger. Så nu ångrar jag att jag slängde hatten som hade blivit en perfekt hatt att klä o göra magisk. Om någon har en sån där ful reklamhatt de vill bli av med så tar jag tacksamt emot. Eller en vanlig hög hatt förstås.