Storhönan va uppe till o från med panikångest inatt till kl 02. Hon blir så när hon är förkyld o täppt o inte kan andas. Halv 6 vaknar lillhöna som i vanliga fall sover till 9 om ingen väcker henne. Hon frågar högt o klart när hon krypit upp i min säng om miniägget sover? Hon sov fram tills dess iaf kan vi ju säga... Vi ligger o småpratar i sängen o alla verkar vara på gott humör iaf. Vi går ner o helvetet bryter löst över jag vet inte ens vad, vilket gör att vi väcker storhönan som fortfarande har snor o ont o tror hon ska dö typ. Dom skrämmer miniägget med sitt skrik så hon börjar gråta. När alla lugnat ner sig o sitter med frukosten välter lillhöna ut hela sitt mjölkglas o så är karusellen igång igen. O klockan är inte ens åtta.
Tack mina barn för att ni gör så att jag verkligen känner mig som en mor på mors dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar