Floder mina vänner, floder

Om man nu trodde i all sin naivitet att den här gråtmildheten (gråtmildhet - ytterligare ett ord som ej fanns i ordlistan, men den föreslog grötmildhet. Det känns ju definitivt som ett ord) man känt under graviditeten skulle försvinna, så trodde man ju lätt lite fel. Den här "känsligheten" iaf, den hänger sig fast. Just nu är hönornas favoritprinsessfilm Den lilla sjöjungfrun. Och jag klandrar dem inte, för den är verkligen söt. Fruktansvärt söt. Så söt att jag grät på slutet första gången vi såg den.

Vad som är värre är att när man fortfarande är tårögd på slutet fast det är 14:e gången filmen ses, så upptäcker en av hönorna bonusmaterial. Vilket alltså medför att man sitter med tårar i ögonen o en klump i halsen redan i början av den tonsatta kortsagan av flickan med svavelstickorna.

Ni kan ju tänka er resten....