Äntligen vårkänsla

Det är så underbart härligt ute just nu. Jag är nog en vårmänniska. idag har vi varit ute hur länge som helst. Jag har ägnat mig åt lite hederligt kroppsarbete i form av lövkrattning. Astrist, men fint blir det. Men jag tänkte både en o två gånger under tiden att "varför i hela fridens namn gjorde jag inte detta i höstas när jag bara hade två ungar o hålla reda på o som dessutom roade sig själva"

Det kan ju ha varit för att det var en aptråkig höst. Regnig, mörk o kall. Jag var jättegravid, hade jätteont samt pluggade 125 procent men hade barnen på förskolan på halvtid typ. Sen tänkte jag att det hade varit bra om jag hunnit med att måla lekstugan där i höstas också efter att jag hade fixat undan löven lite snyggt.