I Dagmars framfart

Stormen Dagmar har lagt sig. Hemma hos familjen höna märks det inte. Inte för att den ömma hönsmamman märkte av Dagmar alls. Däremot har hon kämpat mot orkanen "kycklingar" hela dan. Och när hon äntligen unnade sig en liten paus för att ladda inför att städa storhönans rum så inträffar detta. Jag f ö r s t å r verkligen inte hur de kan lyckas med så mycket på så kort tid. Man plockar upp 2 saker, går in på deras rum, lämnar skiten, kommer ut, hittar 5 nya saker. Och det är inte så att jag inte tvingar dem att städa o plocka upp efter sig. Tro mig det gör jag på både pedagogiska och mer opedagogiska sätt. Likförbannat kommer det dagar då man inte vet om man ska skratta eller gråta. Då sätter jag mig med en kopp te och virkar lite, det lugnar mina nerver. Nu är det hyfsat igen o storhönans rum fint dessutom. Och snart är lilla tomtebobarnet färdigvirkat.