Försök se nåt positivt i detta liksom

Inser att ni kanske missar tidsperspektivet i förra inlägget. För att underlätta för er kör jag detta inlägg i stolpform.

13.30 DHL anländer med paketet innehållande ny, fin, dyr jättesittsäck

13.50 Frigolit i hela huset

15.30 Säcken fylld och hälften av frigoliten uppsugen

16.50 Frigoliten ett minne blott, man ser golven igen

16.52 Kattfan pissar ner den 3 timmar o 22 min gamla sittsäcken

400 liter frigolit

Idag kom ett paket jag väntat på. Ett paket sittsäck o ett paket fyllning. Härlig, smulig frigolit. Säcken var halvfylld o sen fick man fylla i själv resten. Miniägget tyckte däremot det var roligare o rulla runt på fyllningen. Som plåster på såren att jag fått vänta ett par dagar extra på min leverans, skickade han med ett extra tyg vilket var tur det, för när jag plockade upp säcken var blixtlåset trasigt o plötsligt hela vardagsrummet fyllt med frigolit. Vi kan väl säga att andra dagar börjat bättre...




Till slut hade hon petat hål även på påfyllnadssäcken så det började flyga frigolit både hit o dit. Och hon var inte direkt villig att sluta rulla runt.

Har blåst frigolit ur öronen till o med på henne.

Om jag nån gång blir bjuden på maskerad så har jag en toppen "snömannen-dräkt"

Panikångest

Fan, den enda tröst man har i februari som måttligt för mycket överviktig, är ju att det är minst 4 månader kvar till badsäsongen o baddräktsuppvisning... Jag är rädd att jag inte kommer gå ner 10 kg före kl 17. Kanske inte ens 5... eller 1 kg. Jag kommer rulla i bassängen som en ballong o vattnet kommer svalla över kanterna. De övriga stackars föräldrarna kommer desperat försöka hålla upp sina barn högt över huvudena för att de inte ska få kallsupar och kursledaren som från början inte hade tänkt o blöta ner sig tänker "äh va fan, jag är ändå blöt upp till knäna" och hoppar i ändå när flodvågen lagt sig.

Hopp i plurret

Ikväll är det simskola för första gången för hönorna. Ägget får stanna hemma. Blev en halv smörgås till frukost, en nutrilett till lunch o till middag kör vi nog ett glas vatten. Kan hända försvinner inte 20 kg innan kl 17 men man kan ju hoppas. Alternativt är jag så hungrig att magen blåser uupp sig så det får motsatt effekt o jag ser dubbelt så stor ut...

Förslag tack

- Åh jag måste gå och värpa lite honung nu!

- Värpa honung?

- Ja jag är ett bi o ska göra honung

- Men värpa?

- Men vad heter det då?

- Eh... eh... eh.... hm, jag vet faktiskt inte

- Då säger jag värpa så länge så kan du fundera på det.


Hm, vad heter det egentligen?

Vad är en kopp te värd

En lång dag, en stor kopp te. Miniägget är fullt upptagen med att stoppa saker i badkaret som hon vet att hon inte får - därmed nöjd o sysselsatt. Hönsmamman väljer att blunda för det är ändå inget vatten i badkaret denna gång och te är gott.

En lång dag, en stor kopp te. "Mamma, mamma, mamma - får vi baka, vi vill baka"

Det gör tydligen inget att de får baka på låtsas så jag säger "ja" för te är gott.
Blev riktigt smarriga kakor, ni ska få receptet...

1 msk flytande smör
1/2 dl grädde
4 msk ketchup
2 dl ostkrydda
1 burk vitpeppar
hur mycket vatten som helst
3 msk mörk oboy
1 näve mjöl
1 näve socker
lite salt, lite svartpeppar och en halv burk vitlökspulver

Jättegott - men te är oxå gott så det var helt klart värt det

Konstigt nog var de jättebra på att baka, men inte på att ta reda på köket efter sig...

Fast nu avslöjar jag mig ändå

Ytterligare en sak jag inte kan göra när maken saknar mobil är att krypa ner i varma, mjuka sängen, ligga o spela mahjong 10 min o sen smsa "jäklar jag glömde lägga tvätten i torktumlaren. Snälla söta rara du...."
när det egentligen är för att jag är för trött o frusen för att själv gå ner i källaren. Eller sätta i motorvärmaren - det är ännu värre för då måste ja UT o frysa. Då brukar jag köra min jag-har-ju-redan-lagt-mig-taktik med stora hundvalpsögon. Fast ögonen ser han nog inte på smset, men han kanske ser dem framför sig. Nu funkar inte den. Måtte telefonen lagas snabbt.

Tack o lov ska den inte skickas till media markt som datorn, för den ligger fortfarande på posten o har inte kommit fram trots att det är över 2 veckor sen vi postade skiten. Surt känns det!

Ny telefon

Min mans mobil har brakat ihop. Man kan inte ringa till den o han kan heller inte ta emot sms. Om man då blir irriterad o tycker det är skitjobbigt att inte kunna smsa från övervåningen där man själv är, till undervåningen där han sitter, o be honom om saker - ska man då börja fundera på om man är lite lat o bekväm eller ska man skynda på inlämning till service-processen lite?

Tävlingsdags

Ni glömmer väl förresten inte att tävla nu i min andra blogg =)

Tror jag måste ta ett snack med dagispersonalen

Igår var en sån där riktig gnälldag. Det gnälldes om precis allt o till o med storhönan, 6 år gammal gnällde över ditten o datten hela tiden. Så till slut tar ju tålamodet slut (jag är inte perfekt o pedagogisk o supermamma jämt även om ni tror det *haha*) och jag frågade henne...

- Gnäller du så här på dagis oxå?

- Ja, det gör jag, svarade hon.

- Men vad säger fröken då?

- Dom säger ingenting, dom bara skär i mig.

- Skär i dig?

- Ja, så det är tur att jag fortfarande lever...

????????

(sen sprang hon iväg o skrattade iofs, men ändå... hallå liksom...)

5min-metoden är en bra metod

Det finns en mängd olika metoder. Nanny-metoden, Anna Wahlbajs-metoden osv osv. Jag kör 5min-metoden. Fast bakvänt. Hör jag dem inte inom 5 min så kollar jag vad de sysslar med. Alla vet ju att tysta barn är påhittiga barn. Metoden kan oxå kallas "jag prioriterar och skjuter upp problemet-metoden". Med 3 ungar behöver man ibland ta till denna metod. I alla fall jag.

Så ikväll stod köttfärspaj på schemat. Miniägget är fortfarande snorig och har bott på min arm idag, de 2 större hönorna är bättre men det blir en del snubbel o stötningar o det har varit väldigt lätta tårar hela dagen. Och har de inte slagit sig så har de blivit osams så till o med storhöna blivit ledsen på riktigt.

Men starx innan maten hade de själva kommit på ett gemensamt projekt - de skulle bygga en häst. Vad får vi använda, frågade de i kör. Använd vad ni vill, hör jag mig själv säga. Och med lie sax, papper, tejp och lugn o ro valde jag alltså "gör vad fan ni vill bara jag får laga mat ifred-metoden" och när miniägget äntligen signalerade att hon ville ner på golvet passade jag på att knåda ihop degen. På henne körde jag "jag hör att du är i stora pärllådan o gräver, men jag väljer att blunda-metoden"


Storhönorna pep in på sitt rum o med pajen i ugnen började jag städa upp pärlorna. Det var då jag borde påbörjat 5min metoden. Efter en stund kom de ut o hade klippt sina hästar så fint. Jag förklarade att bara så de visste så växte inte håret ut igen. Det gjorde tydligen inget.


7 min senare går jag in i ett annat syfte o ser storhönan i färd med att klippa av sig luggen. Med motiveringen att på henne växer det ju faktiskt ut igen. Tack o lov hade hon inte hunnit klippa så mycket. Nästa gång ska jag hålla mig striktare till 5 min.

snygga etageetapper i luggen - högsta mode

Men de hade faktiskt fått till rätt fint pyssel oxå. Vad sägs om bland annat en sko med bandyboll på pinne, ihoptejpade kortlekskort i låda (resten sönderklippta) och fint ihoptejpade tonfiskburkar på rad.

vem orkar spela kort med ungarna anyway liksom...

och plockepinn har väl alltid varit sådär kul... nu heter spelet plocka plockepinnpinnar under soffan

Om du inte har nåt att göra

Jag har hittat en ny blogg o småskratta åt, gapskratta ibland =) Du hittar den till höger i listan men även här

100 sätt o ta sig in i en påse

Verkar som att våra katter tycker vi är lite snåla med maten. Idag hittade jag påsen längst ner i källartrappen väl perforerad. Det rann kattpiller ur alla håll o kanter så jag räddade så mycket jag kunde. Så nu har de överfyllda skålar, och vi kan knappast se oss som snåla. Den nyköpta påsen ställer jag nog på ett annat ställe den här gången.

Rädda det som räddas kan

Retligt

Jag känner mig fortfarande som en kraxig kråka med whiskeyröst. Men liksom inte på ett sånt där sexigt "damn you woman" sätt, utan mer ett "eh, vad gör du ute bland folk - smittar du" sätt.

Värst är rethostan som skär i hela halsen, ja hela kroppen. Men ni kommer ihåg vad jag sa om innebandyn? Var bara att peta i sig noskapin o ge sig av. Och jag klarade mig undan med bara ett enda hostanfall de grande. Tror ni att det var....

1. Medan alla barn sprang omkring o skrek och slog med klubborna och härjade hej vilt

eller

2. Alla ungar sitter tyst o fint o stilla i en ring o ska presentera sig


Fördelen med att knäppa kort i farten är ju att man slipper blurra alla ev andra som inte vill vara med på kort till allmän beskådning. Men storhöna är den i blå tröja så vet ni det.


Här håller hon på att göra mål till och med. Hennes lag vann den här gången =)

Jag är förkyld. Så där riktigt döförkyld som det liksom nästan inte är möjligt att vara. Riktigt jobbigt. Och jag hoppas att jag är bättre imorgon kväll då storhönan ska träna innebandy. Första gången var hon arg som ett bi, bröt ihop och var sur för att de andra inte lät bli bollen o lät henne göra mål. Och när hon väl fick bollen kom de andra o tog den o det var ju inte så snällt, tänker dom inte på mig, lät det då. Sen ville hon hem. Hemma förklarade vi reglerna lite mer ingående och andra gången var hon jätteduktig o glad hela träningen. Hon fick bollen då o då o blev av med den lika fort men hon var lycklig - hon var med, och hon hade roligt. Hon sken till o med upp själv när hon sprang förbi mig en gång o ropade till mig "mamma, jag ger inte upp den här gången - ser du!" Så om jag säger att vi inte kan åka imorgon för att jag är sjuk lär det bli ledsamheter... Bara o trycka i sig alvedon o se glad ut med andra ord. Tjingeling med er - nu ska jag curera mig med te o apelsiner...

Goddag yxskaft

Lillhöna har oxå haft ett sånt där bright moment häromdan. Hon hade fått något i ögat o var rätt irriterad för att uttrycka sig milt.

- Mamma, jag ser inget. Jag har nåt i ögat så jag har blivit blind

- Ja men gnugga lite då eller gråt så skräpet åker ut.

- Nej DU måste ta ut det. Ta ut det NU innan jag blir blind!

- Nej du blir inte blind gumman.

- Men mamma, jag ser ju att jag är blind

Fan morsan, är du född på stenåldern eller!!

Storhöna frågade igår vem som kom på alla orden och vem som bestämde vad allt skulle heta. För att göra en lång historia kort svarade jag att det är ingen speciell som uppfunnit alla ord, utan orden har vuxit fram när människan kom så att de skulle kunna prata med varandra så det var jättejättejätte länge sedan alla ord koms på.

- Då var inte jag född va?

- Nej, det var du inte

- Men du var född då iaf va, mamma?

Ska inte sånt här stenålderstjafs komma i tonåren =)

Idag är dagen

Då mitt nya slankare jag börjar. Eller det har börjat redan men idag ska jag även starta med denna mirakelsalva som lovar att dra fettet ur kroppen och inom en månad ge en slank, fast midja. Inte för att jag tror att den funkar, men den var typ gratis-prova-på, och den luktar starkt o ser giftigt grön ut. Kanske funkar den psykologiskt, alla knep är tillåtna...

Kanske funnkar det om utgångsläget är en rätt soft midja (detta är naturligtvis min)

Och inte en "jag har fött 3 barn på 5 år och inte orkat göra något åt det förrän nu"-midja

     (denna är naturligtvis inte närmare en sanningsenlig midja hos fru hönsmamma)

Mer snö

Sitta i den soffan blir svårt. Snart ser vi inte grillen heller. Vi brukar ställa in grillen men av nån anledning glömdes det bort i år oh nu är den rätt svår att rubba.

Och vår stolta 2 meter höga häck har vikt sig totalt. Den får vi nog tyvärr beskära rejält till våren =(

Nu har jag fått ur mig snöhatet - nu kommer vi till dagens höjdpunkt

Idag hade förskolan sitt årliga wasalopp. Alla barn som tog sig runt spåret blev lovade guldmedaljer. Storhöna som gick o lade sig igår helt frisk, vaknade imorse o grät. Hon kände sig snorig och hon hade sett fram emot den här guldmedaljen ett helt år. För förra året fick bara 6åringarna för de hade inte så det räckte till alla och hon var lite besviken över sin lilla knapp. Hon ville absolut inte missa guuldmedaljen för att hon var sjuk. Men vi hoppade över dagis, laddade med honungste och apelsin och åkte bara dit för att åka loppet.

Lillhöna stolt som en tupp i spåret. Första gången på skidor och ramlade inte en enda gång. vinglade inte ens. Hon blev nog förvånad själv för efter ett tag utbrast hon "titta mamma, jag kan ju åka skidor. jag är bra på det här. mamma - ser du? Det var ju roligt"

Storhöna drog iväg i förväg medan jag gick bredvid lillhöna i spåret. Men på ett ställe korsades vägarna två gånger och där möttes vi. Tur det för annars hade det nog inte blivit någon bild sån fart som hon hade. Hon ville snabbt till sin medalj så hon pinnade på =)

De hade till och med blåbärsstopp

2 mycket nöjda tjejer med sina underbara medaljer som de inte tagit av sig på hela dagen. Helst ville de sova i dem också men jag vill inte ha 2 st strypta tjejer i morgon bitti tack.

Sen blev det grilla korv med varm saft

Jag är uppriktigt ledsen

Jag vill redan nu be o få framföra min djupaste ursäkt till herr brevbäraren. Men jag har ingenstans längre o göra av snön. Kommunen skrapar upp sina jäkla vallar och jag ORKAR helt enkelt inte skotta i uppförsbacke. Jag kommer inte upp med bilen, men tillräckligt högt för att du ska kunna köra upp, lämna posten och sen backa ut. Om du kommer ut igen vill säga. Om du inte kör fast. Jag skottar så gott jag kan när ungarna sover, jag försökte i början röja i en vid båge framför brevlådan, men vallarna växer sig närmare o närmare o det har snöat hela fucking dagen... Jag har hackat o skrapat för att få bort kommuntraktorns jäkla kant de envisas med att ploga upp varje gång, så nu liknar infarten lite mer ramp o lite mindre mur.



Jag är så heligt jävla apförbannat tvärless på denna helvetes jävla förbannade kuksnö !

Släng dig i väggen Martin

Storhöna satt o sjöng för full hals i bilen idag när vi skulle till dagis. Hon kanske ska bli textförfattare när hon blir stor...

Jag kommer inte heeeeeeeeeem ikvääääääääääll - från dagis om inte mamma hämtar mig för jag har inget körkort o det är för långt o gåååååååå....

Jag tror att någon här är trött

Var det värt det?

Igår var vi alla hönor hemma hos bästeMajsen som fyllt 17 år. Tårta kan man ju liksom inte gå miste om. Efteråt skulle hönorna få sova kvar hos mormor och som vanligt var de inte så pigga på att åka hem idag när jag kom. Vi tog en promenad med systeryster o hennes 2 huskey-hundar fick dra hönorna på en släde. Sen gjorde vi lite lunch o sen började övertalningen.

Jo, vi måste åka hem...

Varför vi inte kan bo här för alltid?

Varför jag inte vill?

Ja, frågorna var många. Ungefär lika många som sist. Men efter en hel del prat så kom de iaf med hem. Och nu låter det som om de har det jättetaskigt hemma, men jag tror ändå de har det rätt bra. Men likväl var storhönan sur flera timmar hemma. Hon ville inte alls bo i vårat dumma, fula hus med sin dumma mamma som först körde hem dem från mormor o sen inte ville stanna i lekparken i massa minusgrader. Hon var arg på allt o allt var fel. Och hon var trött för även om hon tycker det är jättekul att sova hos mormor så tar det hårt energimässigt på henne, så hon bröt ihop till slut. Det enda raka blev Bambi. Kan säga att hon somnade fort ikväll. Men är det värt detta gräsliga humör? Detta på tå tassande runt henne efteråt och det faktum att man måste försöka se till att absolut inget går snett för henne? Ja, det är det för dom här sova-över-kvällarna har blivit väldigt speciella. 

 

Tjejdag på stan

Kärleksförklaring från Lillhöna

- Åh, vilka fina tuttar du har mamma, hur kan du ha sådana fina tuttar...

(mest syftade hon nog på den lena BH:n med broderier o blommor i glänsande material, och inte på själva tuttarna)

- Jag älskar dina tuttar, mamma

- Jag älskar hela dig, mamma

- Du är så älsklig, mamma

Ändrad attityd

Idag har mina tankar, inte helt osökt, gått till ett barn jag hade på dagis förr i tiden. Skön unge - störtsköna föräldrar...

Jag minns att hon en morgon kom med sin son o ett stort leende på läpparna. Jag kommenterade att hon såg så glad ut o hon brast ut i gapskratt. Hon kunde inte sluta le, sa hon för hon kunde inte sluta tänka på när sonen hade kastat ner pappans alldeles nya mobiltelefon i toaletten på morgonen. Och pappans lite mindre uppskattande uppsyn. "Jag kommer gå runt o skratta åt detta hela dan", sa hon o fnittrade iväg till jobbet. Jag skrattade åt det jag med och minns det än idag som igår.

Nu har jag dock egna barn och känner att jag sympatiserar lite mer med pappan i nämnda familj. Miniägget har dille på att stoppa ner allt icke väggfast i badkaret när någon annan badar, och nu har hon även börjat lyfta toalettlocket. Jag ser inte längre det komiska i barn som slänger saker i toaletter även om jag gärna skulle vilja ha mammans inställning till det hela. Kanske kunde hon skratta för att hon var den som slapp gräva nere i toalettstolen o fiska upp grejerna? Köpa ny telefon var inget hinder för dem och då kanske oxå det är lättare o ta det hela med en klackspark?

Inte för att miniägget stoppat ner min mobil i toan, men det finns liksom heller inget gulligt med att fiska upp 2 st batterier, en burk med pärlor, en napp, en tom barnmatsburk, en reflex, ett par trosor, en smyckespåse, en nagelklippare och en liten ficklampa (med lyset tänt dessutom) ur toaletten.

Ett beslut taget

Jag har bestämt mig. SKÖNT!

Jag går kursen, samtidigt som jag är föräldraledig, söker jobb, gör änglar, tar hand om hus o hem o barn, försöker hinna duscha emellanåt och kanske, kanske hinner man gå ner lite i vikt oxå. Vi har iaf fått hemmet på ett system som funkar hitills så jag hoppas det håller i sig.

Så får vi se hur det går helt enkelt. Måndag blir en heldag i Falun för kursintroduktion, sen inväntar jag mitt utdrag ur registret från polisen så jag kan ställa mig på vikarielistan och hoppas på det bästa =)

Skönt oeffektiv

Fast ibland är det skönt att inte starta dagen med att vara alltför effektiv, då hinner man upptäcka inlägg som dessa =)

Saker jag inte vill göra så fort jag vaknar

nr 1 - Fortfarande vara rådvill

nr 2 - Gråta

Varför grät jag? Jo för jag fick en sån fin kommentar på förra inlägget som gjorde mig så rörd.

"Låter som om du är gift med en djurgårdare ;-)
Nej, men visst har du väl rätt till barnomsorg för alla de tre när du studerar heltid även om det sker på distans!

Du är, trots att du själv kanske inte känner dig så stark just nu, min stora idol och förebild när det gäller att vara mamma!! "

Jo, rätt till dagis har vi, men vi har sagt till dagis att vi tänkte vänta till hösten. Och jag tycker hon är så liten, alldeles för liten att klara sig på dagis. Hon är ju så pluttig. Plus att då skulle hon redan behövt vara inskolad eftersom föreläsningarna börjar redan idag. Så när hon är inskolad o klar då kanske vi redan är inne i perioden då Tuppen skulle vara föräldraledig o då löser sig ju allt. Jag vill verkligen inte att dagis ska vara ett alternativ även om det är det.

Mest oroar jag mig för ekonomin. Att en av oss är föräldraledig o en av oss (jag) är arbetslös om jag inte får något jobb. Därför hade det varit bra att ha kursen i botten medan jag söker jobb. Jag ska ringa till csn idag o höra hurvida man blir återbetalningsskyldig hela summan om man misslyckas med sin kurs. Och sen ska jag ringa skolan o höra om de skickar in delresultat för det är ju egentligen bara första delen som jag kommer halka efter i. Sen ska jag ställa mig på vikarielistan redan nu och får jag jobba så kommer jag tyvärr försumma studierna tror jag. Usch vad jag känner mig superstressad.

Men jag känner mig otroligt rörd över att vara en förebild, för så känner jag mig inte. Jag är trött o less o ibland får jag bita mig i tungan för att inte höja rösten. Jag kommer på mig själv att jag borde duscha för det gjorde jag inte igår heller, men jag hinner inte. Jag måste sitta vid sängen på kvällarna trots att barnen är rätt stora så den tiden är det svårt att plugga vilket jag behövt.

Nu har jag en timme på mig, alla ska kläs, det ska ringas samtal och frukosten ska plockas bort sen börjar föreläsningen. Den får stå på i bakgrunden, tackar gud för att man inte får underkänt för att man inte har webbkameran igång. Nu ska jag sätta fart!

Sömnlösa nätter

Jag är dålig på att blogga, men det är rätt tufft just nu. Jag har svårt att somna, sover dåligt o vaknar med röda ögon som värker. Jag ligger o funderar på allt. Jag har 3 barn - alla under skolåldern. Bara 2 går på förskola för minsta är hemma. Och det gör att det inte är jättemånga timmar de är på sin förskola. Jag handlar, städar, diskar o allt sånt ni vet som hör till o vissa dagar hinner jag inte med ens som det är nu när miniägget tycker att jag ska prioritera henne. Och det gör jag förstås, hon är ändå min dotter, mitt barn, en levande individ, så vad gör det om disken staplas lite, middagen är något värmt i micron med lite för högt kaloriinehåll, om det bara dammsugs varannan dag eller om kläderna nte sorteras?

Men grejen är att jag känner mig stressad, nästintill lite bränd faktiskt. Det är mycket att hinna med. Barnen har sina tider o det ska bokas tandläkarbesök, bvc-besök, körövningar, bilprovningen kräver att de ska testa bilen av nån konstig anledning - jag tycker den funkar bra, men det är nån sån där årlig ide dom har.

Det som gör mig sömnlös är att min kurs har börjat. Vi pratar alltså högskolestudier på heltid här. Och det visade sig dessutom vara en kurs där de inte spelar in föreläsningar för att distansstudenter ska kunna studera när de passar dem (läs sena kvällar, nätter o när miniägg sover middag) utan det är flera pass i veckan under dagtid man måste sitta framför datorn o jag har verkligen inte tid med det.

Men jag är så fruktansvärt rädd att inte få något jobb i Mars. Så rädd att hamna efter med räkningar för det är inte helt säkert jag får a-kassa heller eftersom jag själv sade upp mig från min anställning. Att det var 4 år sen och att jobbet ligger 35 mil härifrån o jag inte vill pendla från mina 3 barn spelar nog ingen roll i nya hårda sverige. Jag vill bo kvar i vårt hus.

Just nu pendlar tankarna mellan att jag kanske klarar det med en enorm vilja även om jag kanske kollapsar på sluet, eller om jag ska ha is i magen, lita på att det löser sig och inte bhöva vända ut o in på mig själv sista föräldralediga månaden. Det är trots allt det sista föräldralediga jag är i livet (antagligen).

Jag vet ärligt talat inte hur jag ska göra o väljer jag bort kursen så vill jag bestämma mig innan måndag för då är det 3 introduktionsdagar då man ska vara på plats och det är en resa på 10 mil enkel resa. Känns onödigt o köra de dagarna o dessutom slösa bensinpengar om man ändå hoppar av kursen en vecka senare. Jag önskar någon bara kunde bestämma hur jag skulle göra.Jag klarar det inte.

Kassatjänst

Storhönan säger ofta att hon ska börja jobba på Tuppens jobb när hon blir stor. Senast idag sa hon det igen att hon önskade att hon skulle bli vuxen så hon fick jobba på ICA. Idag hämtade vi upp Tuppen när han slutade o Storhönan fick stå med bästeMalin o slå in varor. En del blir ju irriterade på föräldrar som låter sina barn lägga upp varor på bandet för det tar sån tiiiiiid o köerna växer. Jag kan säga att det inte gick särskilt fort för henne att slå in varor heller, men både Malin o kunden hade änglars tålamod, och hon utförde uppgiften med största allvar och det glittrade länge i ögonen efteråt.

Allt ska blippa...


Sen invänta växelpengar o ge tillbaka...

Hjälp, hon är sjuk

- Hallå!

- Det är Hanna, hon har druckit grönt the o nu är hon jättesjuk!

(jag) Ojdå!

- Och blodet skvätter överallt och hon håller på att dö!

(jag) Fråga om vi ska köra henne till sjukhuset då?

- Hon säger att sjukhuset är stängt. Jag måste ringa mormor o fråga vad jag ska göra!

- Hallå!

- Åh, nej. Mormor har oxå får blodskvättssjukan. Nu håller hon oxå å att dö. Det är blod överallt. Vad ska vi göra?




(background; vi pratade om grönt the tidigare idag o jag berättade att min syster inte drack grönt the för hon har lågt blodtryck)

Kan farmor dra förklaringen tack

- Mamma, mamma, mamma! Kan inte vi få pärla med pärlorna du fick av farmor?

- Jo visst kan vi ta fram dem.

Pyssel pyssel pill pill knåp knåp

- Mamma, vi hittade en gubbe, men varför har han svans? Och vad håller han i?!?

- Ehh, jag vet inte. Vi får ringa farmor o fråga, det är hennes pärlor.... Nu gör vi något annat barn!

Beroende?!?

- Din telefon blinkar, du har fått ett sms (tuppen)

- Ja, jag vet... (jag)

- Ja visst ja, glömde att det är normalläge på din telefon (tuppen)

Kan kanske erkänna att jag får fler sms än min man, jag skickar mer också. Idag tittade jag på specifikationen från Telia när jag lade in räkningar. Han har på ett halvår skickat 150 sms

Jag har senaste månaden bara skickat 1729 sms

Men jag är en sms-människa tror jag. Jag skickar ju även sms från övervåningen o ber honom göra välling o sånt, så det är kanske inte så konstigt att jag har högre siffror =)

Men han har ett medel på 25 st i månaden. Jag har ett medel på ca 57 st per dag !

Hur kan det finnas hur mycket grejer som helst i världens minsta garderob? Hur är det möjligt? Och bara för att jag behöver den där lilla, fåniga specialnyckeln som naturligtvis är borta och det verkligen inte går med nånting annat så får jag väl börja i den här änden då för att kunna bli klar i den andra =(

Halv åtta hos mig

Om nån undrar vad det var jag skulle göra igår som jag aldrig gjort förut, så var det att låta bli o hoppa över broccolin i ett recept. Jag gillar inte broccoli men det är tydligen nyttigt o väldigt LCHF-igt. Dock hade Tuppen skämtat med barnen innan han gick till jobbet o sagt att "ikväll ska vi äta bajs till middag, tjejer" så vi bestämde oss för att skämta tillbaka.

Hönorna o jag rullade därför korvar av köttfärs som vi stekte på med lite lök o lite sky. Blev ju en del fnitter när vi serverade tuppen sen om man säger så, och även fast lillhöna var med på buset o visste vad det var blev hon skeptisk i sista stund o vägrade äta...

Så därför skulle vi alltså göra den berömda kassler o broccoligratängen ikväll istället. Men då fegade Tuppen ur lite och tyckte att sån finmat ska man väl äta på en fredag som hör helgen till. Så vi sköt alltså upp det ytterligare en dag o lyckades hitta korv med bröd till middag.

Undanflykterna börjar bli lika många som usla o jag tvivlar starkt på att vi nånsin kommer få i oss nån broccoli.

Hellre äter jag nog det som kokades här hemma till lunch....

Gissning någon?

När vi var hos veterinären häromdagen hade vi gott om tid medan vi väntade, så vi kikade runt lite. Vi hittade "furminator". Verkar vara något i hästväg men jag vågar inte gissa vad det är...

Idag är dagen som är idag...

Idag ska jag göra nåt för första gången.
Idag ska jag göra nåt jag aldrig gjort förut.
Idag ska jag göra nåt jag aldrig trodde jag skulle göra.

Just nu håller jag på att stålsätta mig.
Jag ska klara av det.
Jag ska gå vinnande ur matchen.

Jag kanske inte gör om det.
Jag kanske inte ens klarar det.
Men jag ska försöka och jag kommer minnas att jag försökte.
Och det kommer räcka...

Lek med ditt barn - tips nr 7

Vi var ju till veterinären idag för kastrering av Ozzy. Stackars kattkraken vaknade inte till liv ordentligt förrän 9 timmar efter sövningen. Han gjorde några vingliga försök att ta sig genom rummen, och när han skulle upp i trappen höll han på att rasa helt så jag fick bära upp en slapp liten kattkropp. Men nu är han iaf avbollad o vaccinerad.

Det bästa var nästan att barnen oxå ville leka katt. Först sövd katt. Och sen vinglig katt som måste vila mycket. Perfekt lek enligt mig.

Ensam i mörkret

Här ligger jag i min enkelsäng o bloggar. Eftersom maken ångrade sig halvvägs genom flytten o jag varken orkat eller hunnit flytta tillbaka, så har vi fortfarande skilda sovrum. Fast det kanske är lika bra, vi ska inte ha fler ungar nu. Och imorgon står en kastrering på schemat...

Ja, av katten då förstås...

Min familj är så negativa

Min mamma o min man gnäller över tövädret. De hävdar att det kommer slaska till, frysa på o sen bli isgata i 2 månader med brutna ben o ömma bakar.

Jag ser det som att SNART ÄR DET VÅÅÅÅÅÅÅÅR!!!

Fast jag vet innerst inne att det är långt kvar men man måste väl passa på o ha vårkänsla i kroppen när man kan. Så imorn borstar jag av soffan, tippar av snön från grillen och så kan vi ha myspys i trädgården o leta krokusar =)

Ungarna kan gunga medan jag grillar