torsdag 9 augusti 2012
Chips-ursäkten funkar inte längre
Först såg jag fram emot att Tuppen ska åka på öl-semester med grabbarna till Berlin en vecka. Då kunde jag kanske köpa hem mig en chipspåse eller chokladkaka eller nåt o mumsa lite i min ensamhet utan nån "skulle inte du gå ner i vikt"- kommentar. Men sen kom jag på att jag är så jäkla nojjig att jag inte kommer klara av en chipspåse när jag är ensam med hönsen. Jag börjar tro att mina blodkärl korkar igen av fettet o jag kommer dö över natten o sen får mina barn sitta o gråta i en vecka innan nån kommer hem o upptäcker min ruttnande kropp o mina utsvultna, gråtande barn. Jag är sjukt rädd för att dö i sömnen eller nåt. Min syster brukar få vara sms-vakt när jag är ensam hemma. Har jag inte smsat att jag lever före 9 på morgonen så måste hon ringa. Fast nu får vi nog ändra till kl 10, för sommaren har satt sina spår. Idag var vi itne ens vakna till kl 9.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
hrm... och om man äter 3 st munkar själv, när maken är borta... är det bättre än chips?
Jag är osäker Cin. Jag kan testa och återkomma. Är det ok att jag tar kommentaren som en utmaning? Liksom lättare att skylla på nån annan... ;-)
Skicka en kommentar