måndag 24 augusti 2009

Får jag lov

Min man säger att han inte kan dansa. Om jag tänker efter har jag nog faktiskt aldrig sett honom dansa. Inte ens när vi var unga o kära o fortfarande gick på krogen då o då. Men just nu gör han perfekta små buggsteg här hemma på vardagsrumsmattan. Det går liksom lite automatiskt när det står 0-0 och Djurgården absolut inte får förlora.

4 kommentarer:

Osloskånskan sa...

Ja det där är mycket märkligt...

hönsmamman sa...

Ja, men ställer man sig mitt emot o försöker matcha stegen så lär det bli ett vansinnigt liv.

Sara sa...

Han skulle bara veta hur det låter här hemma just nu:

Mariannes bästa kompis har lärt henne vem man hejjar på i fotboll och hon har ritat gul och svartvita flaggor( men erbjöd sig att göra en djurgårdsflagga till pappa också)
och går och sjunger " heja AIK, heja AIK"

hönsmamman sa...

Jag tycker definitivt pappa ska propsa mer på djurgårdsflaggorna, helt klart! Annars blir det intensiv beteendeterapi nästa sommar hos oss ;-)