Vanish

Blev lite smått nervös när jag fyllde i min utvärdering på Buzzador om Vanish. Hade jag bloggat om produkter? Ja, det hade jag väl... Eller? Nog bloggade jag den där eftermiddagen då Storhönan tjatat till sig ett par vita fina leggings med tillhörande fastsydd glitter-paljett-kjol på bara för att spilla massa råsaft från körsbär på dem? De fina vita byxorna som hon promt ville ha på skolavslutningen och vi absolut inte kunde vänta med att köpa för då kanske nån annan köpte dem och då skulle de vara slut sen. Eftersom hon typ hade rätt och hon inte är så lätt att byta spår på när hon väl hittat nåt hon vill ha så köpte vi dem i förtid. Och alla som känner Storhönan vet oxå att det inte skulle gå att hänga in dem i garderoben i väntan på skolavslutningar, utan självklart skulle byxorna provas. Sen ville hon alltså ha saft.

Men visst bloggade jag om det? Eller hann jag inte i paniken när jag slet av byxorna och sprutade på så mycket Vanish jag vågade för att sen ta hand om den gråtande Storhönan? Vad jag iaf vet är att jag glömde bort byxorna på toaletten. Sent på kvällen såg jag dem igen och tänkte "just det, byxorna ska in i tvätten på en gång" men då var fläckarna helt magiskt (ja, jag skriver magiskt) borta. Inte ett spår. Jag slängde med lite pulver-extra-vit-vanish i maskin för säkerhets skull och byxorna glänser utan minsta tillstymmelse till fläck. Jag andades ut. Därför fyllde jag också i i enkäten att numera står förbehandlingssprayen på en given gyllene plats i badrummet där den alltid finns till hands. Annars har jag aldrig riktigt bemödat mig med fläckborttagningsmedel, men den lättnaden riskerar jag inte i framtiden...