Misstag

Nog för att jag varit gravidförvirrad förut, men nu börjar det bli läskigt. Händelser börjar stolpa upp sig så man nästan kan börja undra om det är nåt allvarligt fel på mig på riktigt.

Idag svor jag över att den tredje plattan på spisen började lägga av då det tog evigheter innan vattnet ens började bli varmt. Det hände INGENTING. Kanske inte så konstigt då jag satt på fel platta.

Igår hos barnmorskan så bad hon mig om ett urinprov. Man kan ju alltid försöka, sa jag o traskade glatt iväg till toaletten. Så här i början är man ju så sällan på kontrollen så man är glad för minsta lilla test dom vill göra. När jag torkade mig o skulle resa mig för att dra upp byxorna slog det mig att jag glömt den lilla koppen jag skulle kissa i. I ett par panikartade sekunder undrade jag över vad jag skulle säga till barnmorskan. "Jo, det gick jättebra o kissa, men jag glömde...." Skämdes som jag vet inte vad...

Halvvägs snart

Jag ringde min barnmorska idag för att boka en tid. Vi pratade lite om Ultraljudet o hon frågade om jag tyckte att det började synas lite att jag var gravid. Började? Jag trodde hon skämtade med mig. Jag ser fan höggravid ut. Som en jävla flodhäst på kvällarna. Mornarna är lite bättre men jag tror inte jag kan dölja det särskilt väl. Och det här är ändå en väldigt snäll bild. Tagen på morgonen, innan frukost, när jag inte andas o drar in allt jag kan.


Varje kväll när jag går o lägger mig tänker jag att ikväll ska jag känna en spark. När jag har tid o bara ligga stilla o känna efter. Hoppas, hoppas kanske ikväll... Ska nog lägga mig nu.

Kulinariskt som alltid

Lillhöna kallar det inte ens flingor längre. Nu vet hon vad det heter, så hon säger direkt o bestämt att hon skall ha rostad lök i yoghurten på morgonen. O 2 tallrikar åt hon o öste lök över, så gott tycker hon uppenbarligen att det är.

För mycket tid över kanske

Nä, jag boar inte. Man kan väl få plötsliga infall att totalt möblera om ändå?
Det var det här rummet jag ville åt, lilla garderoben. Nu blev där mys-tv-hörna. Fattas bara en stor grön saccosäck så kan barnen titta på bolibompa på morgonen o jag kan sova. man får itne vara dum *haha*



Och med lite justeringar fick allt bråte som varit i lilla skrubben plats i stora rummet.

2 sek

Jaha. Juli, spöregn, kallt, ingen bil, barn som vaknat kl 5. Vad gör man en sån här dag?
Jo, jag har pysslat med att vända ryggen till. Hönorna har pysslat med detta...

Askalas varje dag

Ytterligare en Madickenfras man bävar för skall yttras på fel ställe:

- Mamma, varför måste du vara nykter just idag?

Så sa Storhönan till mig häromdan, men jag tror att den exakta frasen är "Varför skulle jag vara nykter just idag" (Abbes pappa) men jag vet inte om den hade varit bättre eller sämre heller?

Jag är bäst! Eller iaf bra.... typ...

Jag vet att det sägs att det är fult att skryta men jo, jag blir oerhört glad när jag får tillbaka respons från läraren som ser ut så här:
Uppg 5: Mycket bra i alla avseenden: innehåll, språk, struktur etc

För er som inte ser vad det är så är det cykeln jag försöker vingla hem på. Nej, jag är inte berusad men det är mest uppför o konditionen är inte på topp. Men ikväll var det min tur att roa mig. Ja, ja vet vad klockan är. Inte ens i närheten av riktig hemgång. Att jag beskyllde mamma o bete sig som pensionär lär jag få äta upp nu. Men det var trevligt så länge det varade o min cykel stod iaf kvar när jag skulle hem till skillnad från mannens förra onsdagen. Fast jag hade ju LÅST min oxå.

Nya upptäckter av gamla kunskaper

Nu vet jag inte vad dagens ungdomar får lära sig på gymnastiken, men jag inser att de går miste om ovärdelig lärdom om de inte får lära sig vad vi fick lära oss på slutet av 80-talet - nämligen "krabbgång". Jag tror det kallades så iaf. Ni vet när man ska gå på alla fyra fast upponer o magen pekar upp i taket.

På den tiden undrade även jag när i livet jag skulle få nytta av mina kunskaper, men ikväll tändes ljuset. Sitter man i en mjuk säng mittemellan två barn som precis somnat så är det svårt att ta sig därifrån. Speciellt om man är lite rund om magen o får typ sendrag i lamellerna hela tiden vid ansträngning (jag vet att det inte heter lameller, men jag glömmer alltid vad det heter det där som livmodern är upphängd på o som alltid gör ont o man alltid skyller på så fort det känns obehagligt eller gör ont).

Men här upptäckte jag alltså att "krabbgången" var exemplarisk för att ta sig till fotändan för att sen valrossrulla runt till alla fyra åt rätt håll.

För ovanlighetens skull är det inte flickan i berättelsen som är på bilden.

Bäst o säga upp dagisplatsen nu

Senaste dagarna har Storhönan visat ett enormt intresse för Madicken. Det oroliga är att hon sätter sig på Lillhöna o skriker "snorunge för dig va". Det är nästan så hon är på väg o slå henne till o med. Det lite roliga är Lillhöna som reser sig upp o gastar i sin tur "horunge dig va"

Men jag tror att vårt kyrkliga dagis kanske har tröttnat på våra barns ordförråd vid det här laget. Frågan är om jag vågar skicka tillbaka dem efter semestern skrikandes horunge efter varandra.

Piss-dag

Idag var det inte lätt minsann. Inte ett endaste dugg lätt o hitta det där positiva. Jag fick leta länge o väl innan jag kom fram till den klena tröst olyckan gav var att vi fick bilen ren o städad med dammsugare o allt. O allt bråte som legat i bilen nu är väck.

Så tack käre katt för att du smet in i bilen o råkade bli instängd över natten, så du var tvungen att skita o pissa ner hela baksätet. Nu är bilen ren, men tyvärr blir det nog svårare att bli av med stanken.

På vägen in o köpa ättika somnade lillhöna o kissade ner hela vagnen dessutom, så detta har bokstavligt talat varit en riktig piss-dag.

Jag är hemma hela dagen

Tänkte ifall Joe Labero behöver några tips o trixs så kan han ringa när som helst.

Hört i bilen idag...

- Titta här pappa (hon skulle trolla med en cykelhjälm o ett ICA-kvitto)
- Mmmm, säger pappan
- Titta inte på mig nu
- Titta nu!

Här har ni skitunge nr 3

Där ligger stenen

Jag är en väldigt lättpåverkad person. Räckte med en väldigt smickrande kommentar under förra inlägget för att jag skulle besluta mig för att skita i o ha bloggpaus. Har aldrig varit så värst mycket för trender iaf.

Men jag tänker inte starta mina nybrutna ord med roligheter som öst ur barnen eller dråpligheter som att jag tar fel på låt när jag tror mig höra "vår låt" på radion. Mannen som rättar mig gör att det slutar med att jag sjunger with or without you, I dont care, 'cause I still haven't found what I'm looking for. Men borde få poäng för att jag kom ihåg den rätta låten då jag uppenbarligen är värdelös på att komma ihåg min egen bröllopsdag.

Ikväll ska jag blogga om vårt Ultraljud.

Trodde inte jag var så nervös men med tanke på hur det gick sist men i bilen på väg in kände jag mig alldeles yr. Ville helst vända om, men samtidigt ville man ju inget annat än veta. I början stirrade jag bara på skärmen, försökte upptäcka svarta fläckar, cystor, och vad hon sa vet jag inte. Sen började jag lyssna lite o hörde då hur hon förklarade hur allt såg så bra ut. Hjärtat tickade, vatten fanns o alla organ som inte hittades sist syntes fint. Då lämnade jag försiktigt stenen som bott i hjärtat under britsen o lät den ligga där. Känns som om jag hållit andan i 18 veckor nu, dags att börja andas med andra ord.

Skulle ha lagt in en liten bild men jag orkar inte dra igång scannern så den får komma sen. Men en till synes frisk o kry liten krabat viftade vilt omkring sig och vinkade frenetiskt, men knep ihop benen o vände rumpan till så kika på de könstillhörande området gick den icke med på. Men det var en snäll barnmorska som letade länge o väl. Hon förstod hur viktigt det var för mig.

På kvällen när vi skulle sova kom 1000 frågor ur Storhönan. Är bebisen i magen eller under tröjan? Vad äter bebisen, hur får den mat i sig, blir den inte hungrig? Har den inga kläder, fryser den inte? Sover den nu? Måste jag sova om bebisen inte sover? Vad har den för ögonfärg? Kan den se nåt i magen? Kan den se vad vi åt till middag?

Tack o lov inte en enda fråga om hur bebisen kom in i magen eller ännu värre - hur den ska komma ut! För hur dom kommer ut är för mig lika otänkbart varje gång. Logiskt sett borde det ju liksom inte gå kan man tycka.

Den bästa bajsen

På en föreläsning med Mia Törnblom för en tid sen fick vi rådet att säga till våra barn lite då o då hipp som happ att "du är bäst" för att skapa bra självkänsla hos dem. Ett tag var jag väldigt bra på det o jag märkte faktiskt hur kul framför allt storhönan tyckte det var att höra, även om lillhöna även hon gick som en liten papegoja o upprepade "u e äst".

Jag vet inte varför jag inte sagt det på ett tag men i morse kom jag på att jag borde bli bättre på det igen.

- Storhöna..... Du är bäst!
- Mamma...... Du är bajs!

VM i snabbkissning

Innan jag överger er helt kom jag på en till rolig sak med o bo i stugan (läs inte rolig alls). Det är att man måste pissa med raketfart. Eftersom dasset bara är till för tyngre ärenden, för att det inte ska bli för tungt o tömma, så ser det väldigt roligt ut när man står där med ändan i vädret, viftandes för myggen, så dom inte ska äta upp arslet totalt.

Paus

Verkar vara populärt med bloggpauser just nu, så jag tänkte haka på den trenden. Dessutom har vi det för bra för att jag ska orka underhålla en blogg :) Men ett snabbt mms kan jag försöka få iväg innan jag försvinner från er.

Neeeeeeej

Läser att Zlatan förmodligen stannar i Inter. "Saker o ting har löst sig" Nooooooooooo

Drömma går ju

Det roliga med gravid-drömmar är ju att dom är så där härligt ologiska o fullständigt verklighetsfrämmande.

Inatt drömde jag att mina barn kom in i det nystädade, välsorterade lekrummet o utbrast i ett gemensamt "Åh mamma, vad fint du har gjort, nu ska vi se till att det får vara så här fint jämt"

Sanering snart

Det kan hända att jag ångrade mig lite ganska omgående, men lovat är lovat och vad är man för förälder om man inte står vid sitt ord?
Råkade berätta om en gång på deras morfar poppade popcorn utan lock, så det flög popcorn i hela köket.

Äta bör man.

Jag hann tyvärr inte med någon efterrätt ikväll på grillpartyt hos min mor. Men vad gör det egentligen när man har haft en couscousätande unge i knät? Bara att fånga upp de små grynen när de trillar ur BHn på kvällen när man ska lägga sig, så har man sig ett litet kvällsmål.

Källarbarnen

Det är jag o Josef, vi gillar källare. Nu har även jag anammat det där med o slänga in barnen i källaren. Utmärkt idé egentligen ju. Skillnaden mellan mig o Josef är kanske att jag inte låste några dörrar o att även jag stängde in mig i källaren med dem. Men det är så fruktansvärt kvavt o varmt nu o vi sover som krattor, så med barnen fulla av entusiasm bäddade vi i källaren istället för det är den enda svala platsen i hela huset o jäklar va bra vi sov. Kanske var det inte världens bästa idé att se på Ghost Whisperer innan första övernattningen i källaren då min man vägrade sova med mig, jag som knappt törs gå ner i källaren efter kl 22, men jag överlevde!

Fjäderfän

För att blidka o återställa mina relationer åt det svärmorska hållet, måste jag även säga att jag är rätt stolt stundvis över att hon blandat in sina konstnärsgener i tjejerna. Just nu har Storhönan kommit in i en fågelperiod. Här är mamman med sin lilla unge. Senare ser vi den lilla ugglan som sitter på en sten o vinkar. Sist men inte minst (nej det är inte vad det ser ut som) anar vi ett majestätiskt körsbärsträd såklart.

Toalettsnack

Hört från toaletten idag

- Elvira, du får inte titta på mitt bajs!
- Jooo
- Nä, för det är monsterbajs o det kanske biter dig.
- Aha

Så när det var dags för mig att torka kunde jag inte låta bli att fejka en rejäl skada i fingret, monsterbajset hade bitit mig. Storhönan tittar helt förskräckt på mig o sen på sitt bajs.

(o)Ljud

Idag har det stått en stackars hund och ylat hela dagen nånstans i närheten. Eller så är det grannen som plockat fram fiolen för säsongen. Svårt att avgöra.

Bortförklaringar

Usch, jag har fastnat på en uppgift. Så jäkla frustrerande. Men lägligt nog började det åska nåt alldeles fruktansvärt så det är nog bäst jag stänger av datorn innan blixten slår ner i den o allt material försvinner. Himla otur liksom. Får plugga senare...

14000 mammapoäng

Idag har vi på allmän begäran bakat bullar här hemma i värmen. Jäsningen blev väl sådär. Mitt i middagen skulle dom bakas ut, men jag var så hungrig att jag tänkte att det var läge att inbilla mig att jag läst nånstans att torrjäst ska jäsa längre än vanlig o att förr i tiden kanske man inte hade tid o baka ut direkt om det skulle mjölkas nån ko emellan eller så så degen fick jäsa ganska länge. Men dom blev helt ok ändå.


Sen var det bara köket kvar för mig att ta hand om när alla andra satt o mumsade bullar. Men jag får åter igen lov att inbilla mig att även det ger lite extra mammapoäng, eller ordentlighetspoäng om inte annat. Vad jag nu ska med alla poäng till?

Att hon alltid ska lägga sig i

Då o då blir jag lite trött på min svärmor. Komma här o lägga sig mina barn med sina gener. För det är trots allt lättare att skylla på henne o hennes konstnärs-DNA än att det skulle vara min bristande uppfostran det skulle vara fel på. Storhönan har gjort jättefina handavtryck!


Och dom var jättefina tills jag såg resten av dem. På dataskärmen, tangentbordet, golvet, bokhyllan, väggen, byrån och spegeln. Dessutom passar jag på o skylla på svärmors eftersom jag tror att hon har fullt upp med att leva livet i sommarvärmen, och därför inte tid att läsa min blogg.

Min bästa vän

Här ser ni familjens nya bästa vän. Det är en borste som köptes in för att borsta katterna, men som aldrig hann användas på nån katt innan Storhönan bestämt ville att jag skulle borsta hennes hår, för tydligen var den vanliga borsten så hård o gjorde illa hennes hår. Nu har jag även upptäckt att den fyller ytterligare en underbar funktion. Den är oersättlig när det gäller att klia myggbett. Den river liksom skönt men mjukt. Och när fotryggarna och knölarna (såklart) är täckta med bett så går jag inte en meter utan den. Och barnen har med förtjusning upptäckt mammans nya knep mot kliet.

Solbränna o vattenblänk

Strålande sol, nya badkläder. Kan man spendera dan någon annanstans än på STRANDEN. Till o med en badkruka som jag som klagade på vattnet i Thailand, vågade mig i. I alla fall till knäna.




Vet inte varför det är lättare att knäppa kort på lillhönan, antagligen för att hon sitter mer stilla än det andra yrvädret som knappt är på samma fläck i 2 sekunder, så alla bilder på henne är suddiga.

Hon fann mig

Facebook är ju jätteroligt. Nu har jag fått kontakt med ytterligare ännu en gammal vän som jag saknat genom åren o undrat vart hon tagit vägen. Nu är jag bara rädd att hon ska kika in här för o få sig en skymt av mina barn, vilket betyder att jag måste lägga upp extra gulliga bilder på barnen när dom är som mest änglalika. Hur fan ska jag hitta såna bilder. Dessutom är jag för trött för att leta nu, det får bli imorgon. Men glad är jag över att hon fann mig =)

Kvinnofridsbrott?

Idag stod pappa-lappan o retades med Storhönan vid gungan. Hon tyckte det var jättekul, men fick ändå lov att säga varje gång han låtsades putta fart att han skulle sluta. Sen tyckte hon att jag skulle säga åt honom. Jag började knuffa o buffa lite så där på skoj så han skulle flytta sig bort från gungan o han i sin tur buffade på mig. Då säger Storhöna glatt:

- På dagis imorgon ska jag säga att mamma o pappa bara bråkar och att jag tycker att polisen ska komma o ta dem!

Undrar vad dom tror då?

Mardrömmar

Hade en fruktansvärd mardröm inatt. Min mormor skulle göra comeback i Tv-rutan med sitt omåttligt populära program "På café med Gunvor" där hon gick o fikade med kändisar. När jag fick höra att hon skulle fika med o intervjua Zlatan packade jag väskan direkt. Skaffade barnvakt åt dom två större men lilla (som då var född) fick följa med då hon var så liten. Här skulle skällas ut. Nån måste stå upp o faktiskt få killen o inse att det faktiskt finns folk som tycker att han suger.

Vi sitter på cafét och Zlatan kliver in, han sätter sig o är jätteblyg. En trevlig kille som knappt säger nåt. Han svarar snällt på alla frågor o jag bara väntar på att få flika in för att tala om vilket stort fån han är. Efter ett tag börjar han gulla o busa med min lilla tjej mellan frågorna o hon ler o gurglar så där glatt som bara små barn kan. Mitt hjärta smälter såklart o jag ser hur underbar den där blyge, söte killen som råkar vara känd fotbollsspelare egentligen är. Jag faller pladask.

Sen vaknar jag med hjärtat klappande i 250 knyck. Tar ett par sekunder innan jag inser att det hela är en dröm o jag lugnt kan somna om utan att ha ändrat åsikt om fåntrattten. Puh!

Pedagogiska metoder

Det finns en allmän pedagogisk metod som går ut på att man stoppar undan leksaker lite då o då för att sen ta fram dem långt senare. Grejen ska då vara att barnen har glömt sakerna o blir överlyckliga för det känns som om dom fått helt nya grejer. Själv behöver jag inte göra det här då det sker helt automatiskt. Idag slängde jag nämligen ut den gamla mattan som hade ett flertal obestämda fläckar o ett flertal fläckar från en misslyckad potträning som inte syntes längre men som jag fortfarande såg i mitt inre för jag visste att dom funnits där. Och när jag ändå var igång så vände jag upponer på sofforna. Det finns nåt sjukt tillfredsställande med att veta att det är rent o fint under soffan trots att det inte syns.

Och där under soffan låg alltså leksaker som varit borta tillräckligt länge för att ge barnen stora ögon. Leksaker som kunde fylla en hel låda. Så detta hus sållar slutledningsvis bort leksaker av sig självt, perfekt. Ska aldrig flytta härifrån.

Fiskelycka

Snart åker vi

Nu ska jag gå o väcka min sovande make. Den arme, utarbetade, trötte, stackars, totalt slute mannen som inte såg någon poäng alls i att fira midsommar kom hem kl 4 inatt. Tänk vad öl kan pigga upp o göra underverk va =)

Midsommar är midsommar

Vad annat kan man göra när det är midsommar och man vill ge sina barn nåt slags minne av nåt slag? Skit samma att det öste ner, här skulle små grodas. Regnet har öst ner hela dan, men framåt kl 15 då vi var redo att åka så småregna det bara. 9 grader varmt och humöret på topp.

Men vi dansade runt ett par varv, gjorde en raket och sen fikade vi helt enligt planer på en filt på gräset. Visst kände jag mig smått fånig då dom flesta åkte hem eller satt inne med köpebröd men att fika ute på filten var tydligen viktigt för vissa så filt fick det bli.

Min man deklarerade ganska tidigt i veckan att han absolut inte ville fira nån midsommar dock. Han skulle vara så trött från jobbet o ville inte göra nånting annat än hem o sitta i soffan o ta det lugnt. Midsommar var överdrivet o ingenting att fira. Men jag ville ändå ge mina barn nån relation som sagt till midsommar så vi stekte prinskorvar o köttbullar så det stod härliga till. Lite lax o lite ägg o lite läsk, perfekt meny.

Så nu sitter jag här i soffan i lugn o ro med glada o nöjda men trötta barn sovandes i sängen. Imorgon åker vi upp till stugan. Om min trötte man som var helt slut efter jobbet och anser att midsommar bara är en vanlig vardag som alla andra fredagar har somnat än undrar ni? Nä, han tyckte det var en jättebra idé att cykla ner till ett öltält o dricka massa öl. Så trött var han!

Fel av mig?

Är det fel att önska sig ett traditionellt midsommarväder?

Är det fel att önska sig ett ostadigt väder med spridda skurar på midsommarafton?



Vad som helst är fan bättre än ihållande regn, regn , regn...

Vi ska bara känna lite på vattnet

Vad jag vet som ni inte vet och som mina barn på bilden högaktningsfullt skiter i, det är att dom bara har gympaskor på sig! Bara känna lite med fingret blev känna lite med hela benen. Men tydligen var det varmt. Eller så kändes det bara så för att det var svinkallt i luften och regnet öste ner.

Den analytiska delen.

Idag har jag sysselsatt mig med att försöka skriva en personhistorisk analys av barnboken Hunden som sprang mot en stjärna, och en berättelseanalytisk redovisning över Ulme i Eketorp. När jag läser facklitteraturen över hur jag ska ta mig an o bör tänka på när jag gör mina analyser står en rad exempel skrivna. Ett exempel som beskrivs är det att boken bröderna Lejonhjärta börjar med att någon ska berätta om sin bror även om boken mer kommer att handla om honom själv. Redan där började jag tänka på små barn som dör o så började jag gråta. Av en analysuppgift alltså. Hatar att vara så här känslig! Hur ska jag nånsin få mitt arbete klart om jag ska böla med jämna mellanrum?

Gratis reklam

Detta borde man ju helt klart få lite sponsorpengar för. Ska nog maila runt lite imorgon.

Underbart väder

Varför klaga? Svenska sommaren är underbar - om man är isbjörn. Undrar om de är de 2 isbjörnarna i Grönklitt som dragit ner temperaturen? Borde utvisas till Kolmården i så fall.
Men idag på eftermiddagen klarnade det upp iaf efter 5 dagars ihållande evigt regn, regn o åter regn. Till o med solen sken ikväll o nu är himlen vackert röd. Men jag ska nog hålla ett öga på dom där isbjörnarna ändå för säkerhets skull.

Tänker vända kappan efter vinden igen

Eller det låter bättre o säga att man inte är bättre än att man kan ändra sig o tänka om, eller hur?
Jag lovordade ignoransen i förra inlägget men måste nog säga att det kändes inte så bra att själv bli ignorerad. Min man hade läst inlägget medan jag lade barnen, och när jag kom ner o ville prata om alla roliga saker som hänt under dagen o han mest ville spela tv-spel så pluggade han i öronpropparna och sa nåt i stil med att "jaja älskling" o ignorerade mig.

Hmm, var nog inte så bra metod ändå om man får igen, bättre o välja en mer trevlig attityd kanske om vi ska stå ut med varandra. Så nu tänker jag raskt förkasta AW igen.

Jag tar tillbaka allt

Jag måste nog börja dementera lite av mina åsikter. Man är väl aldrig sämre än att man kan ändra sig? Ju mer jag läser om Anna Wahlgren ju mer inser jag att hon kommer faktiskt med lysande tips. Om man nu skiter i o använda dem på barnen. Hur trött är jag inte på frågan om vad vi ska äta till middag eller om jag kan köra min knäskadade man till jobbet (och gärna hämta honom också). Jag inser ju nu att om jag inför en ramsa, kanske i stil med "oj vad jag älskar dig, lämna mig inte" o sen sätter på diskmaskinen, ringer upp någon vän i telefon eller börjar slamra med bakmaskiner och mixerstavar så kan jag ignorera honom samtidigt som jag svarar på hans "frågor". På mitt egna sätt liksom i den berömda Anna-andan. Det är ju perfekt. Jag börjar fundera på om hon inte är ett geni trots allt?

Likaså kan jag jag be min man sätta en tidsgräns på kvällen för när jag ska gå o lägga mig så jag slipper sitta upp på diverse forum och ondgöra mig över bland annat just Anna. Då slipper ju tiden springa iväg och jag kommer förmodligen vakna pigg o glad varje morgon då jag inte är uppe för sent. Så slipper jag ju allt vad egen vilja o ansvar heter. Det vore faktiskt skönt. Eller det finns iofs nåt ord för såna förhållanden. Där den som talar om vad en andre ska göra kallas för master o den andra som måste göra som den blir tillsagd kallas slav eller nåt sånt, jag är inte så insatt. Fast lever man i ett sånt förhållande får man väl skit från omgivningen o ses som nån slags sexuell avart, men vi kanske kan döpa om det till AW 24/7 o komma undan med det.

Dagens frukost

Lillhöna skulle ha fruksoppa i tallrik idag. Allt var frid o fröjd tills hon ville ha flingor, men tydligen itne de flingor jag ställde fram (dom enda jag hade).
FLINGOOOOOOOOOOOOR!!! vrålade hon

Det visade sig att det var rostad lök hon menade. Så fruktsoppa med rostad lök till frukost, gott!

Formellt värre?

Man blir ju lite lagom smånervös när man får ett prydligt kuvert från en advokatbyrå. Man vågar knappt öppna. Trots att man lever som en liten ängel (?) så undrar man automatiskt vad man har gjort? Men jag blev glad, det var en positiv o välkommen överraskning.

Klassiker i mörkret

Vad ska ni hitta på ikväll? Jag vet vad jag ska göra i alla fall...

Annatankar

Nu tillhör jag ju en av dem som hoppas att Anna W snarast spärras in på mentalsjukhus eller nåt, men samtidigt måste jag erkänna att ganska många av hennes idéer även finns inom våra väggar.
Ta bara "skrattet till godnattet" till exempel. Dock är principen lite omarbetad då jag har min egen variant på samma tema. Att skratta o stoja o busa så mycket som möjligt innan läggdags är det inte tal om utan mer så skrattar jag åt mig själv inombords hela vägen uppför trappen. Hur kan jag vara så dum att jag tror att flickorna kommer somna efter en hel dag med kalas, tårta, glass o saft trots att klockan börjar bli alldeles för mycket. Man måste nästan skratta lite uppgivet åt sig själv för att inte bli helt galen.

Jag har även anammat tankesättet "att har du försatt dig i situationen får du också ta dig ur den själv". Dock skulle jag aldrig låta mitt stackars barn sitta fast och inte komma loss bara för att det måste lära sig att har man hamnat där kan man också ta sig loss. Det handlar i mitt fall mer om att en 4,5 åring faktiskt får ta sig ner från diskbänken igen för egen maskin. O gärna även städa upp all tvål som hon hällt ut över hela sig o handfatet o lillasyster. Däremot sulle aldrig ignorera hennes rop på hjälp, men jag skulle klart o tydligt tala om att har man tagit sig upp får man ta sig ner o sen skulle jag hjälpa henne att komma på lösningar över hur hon ska ta sig ner. Fast det tankesättet kanske inte Anna har patent på å andra sidan, bara att det bör gälla även små barn under 1 år.

Skakande bevis på tonblindhet

Ikväll fungerade dator bättre tack o lov. Varsågoda att ta del av en skakande upplevelse - bokstavligt talat. Jag är ledsen men det var helt enkelt för svårt att vika sig dubbel av skratt samtidigt som att hålla kameran stadigt.

cirkus på Cirkus

Ikväll har vi varit på cirkus hela familjen. Jag har nog aldrig nånsin varit med om att Lillhöna suttit så still nånsin i hela sitt liv. Tror inte ens hon blinkade. Hon var helt trollbunden. Mer än man kan säga om en annan höna. Hon hade å andra sidan aldrig nånsin uppfört sig värre. Hon var inte ett dugg intresserad av att titta på cirkusen, hon skulle vara med i cirkusen. Hon hoppade runt o dansade till musiken, hon klättrade upp o ner o for runt. Inte ens hotet om att åka hem hjälpte förrän jag bar iväg med henne mot utgången o sa att jag faktiskt menar allvar, jag åker hem. Då drog dom fram katterna så det hjälpte väl till det med. Sen fick vi värsta skrattattacken då den käre tuppen o tillika barnafadern blev uppdragen på scen av clownerna. Han skulle fotograferas men var inte spännig nog så dom drog fram en bild av värsta muskelknippet så det var bara för han o ställa sig bakom o titta ut genom hålet. Men såklart ändrade dom bilden då han gått bakom - klassiker, och vi skrattade som bara den.