Jo, undrar ni nu... Hur gick det nu med hönorna o dom alldeles nya sängarna som det så promt skulle sovas i i det egna rummet? Jo, det gick jättebra. Efter en timme sov båda två på sina små kuddar o vid kl 23 var jag inne o tittade till dem för att sen lägga mig i en vad som tyckes vara en enorm säng. Ensam o olycklig *S* Vad tomt det kändes. Inga små fötter som sparkade, inga små andetag som pustade i örat. 2 timmar senare vaknar jag av att storhönan kryper ner i sängen. Jag går tillbaka med henne men eftersom det känns som om jag precis somnat är jag frusen o trött o orkar inte stå vid sidan av så jag kryper ner i hennes nya säng o både hon o jag somnar direkt. En timme senare vaknar jag av att lillhöna har en fot i golvet o är på väg ur sängen. Hoppar raskt ner o lyfter tillbaka henne o kryper ner bredvid. Hon tar sin lilla mjuka, varma hand om min underarm o somnar om direkt. Själv vågar jag inte röra mig så jag somnar jag med. Runt 4 på morgonen vaknar jag av att storhöna försöker krypa ner bredvis mig. Får inte på långa väger plats såklart så hon lägger sig till rätta i fotändan med mitt ben som huvudkudde. Sen sover vi till 7.
Så på nåt sätt hade jag lyckats byta ut en skön 160 säng med 2 ungar över mig till en 90 säng med hårda kanter o 2 barn över mig. Hur gick det till? Får se hur det går inatt. Mannen måste ha kännt sig ännu mer ensam i det stora sovrummet där antalet invånare gått från 4 till 1 *S*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar