Till förlossningen inatt

Natten spenderades på förlossningen. Iaf i mina drömmar. Och det var inga trevliga drömmar kan jag säga. Min man o mamma var med. För att få kliva ner i det stora bubbelbadet så fick man lov att duscha innan (som i simhallen typ). Jag blev då inföst i ett stort duschrum á la högstadiet, utan draperier, bås eller dörrar. En doktor kollade så jag skulle duscha ordentligt o min mamma o man stod i dörröppningen och såg besvärade ut. Själv försökte jag bara skyla mig. Efter ett litet tag gick min mamma o man och jag kunde pusta ut o börja duscha. Men bara för att upptäcka att dom kom tillbaka ett par sekunder senare, släpandes på ett sånt där picknickbord ni vet. Så nu kunde dom sitta o fika samtidigt som som tänkte se mig föda barn, som om jag vore värsta showen. Kan ni ens tänka er bilden i huvudet? Att dra fram ett picknickbord för att kunna sitta o bara glo på mig.

Doktorn övervakade mig för att jag inte skulle prata med mitt barn (för man kunde det i min dröm). Jag bad om en alvedon för det gjorde såååå ont, men jag hade inte ont alls. När han gått iväg viskade jag åt barnet i magen att nu stannade det kvar där tills dårarna som satt o fikade hade gett sig av. Till slut gav mamma o mannen upp o åkte hem, varpå jag sa åt barnet att nu var det ok o komma ut.

Men då hade barnet surnat till o undrade hur fan jag skulle ha det o vägrade komma ut. Då sa doktorn att då blir det snitt. Men då ville jag verkligen ha min man med mig, men han hade ju åkt, så jag fick panik o låste in mig i en städskrubb.

Hur det gick sen vet jag inte. Vaknade i panik o trodde vattnet gått. Och dessutom sur på min man o mamma =)