Läser att SD (ett kapitel i sig) röstat fram ett beslut att inga huvudbonader överhuvudtaget skall få bäras i klassrum. Debatten föregicks av kepsproblem. Varför får jag en känsla av att SD väljer att först fokusera på något som inte är så känsligt? Typ kepsar. Ingen vad jag vet skulle känna sig kränkt i sin religion att behöva ta av sig en keps. Sen röstar de igenom förslaget med minsta möjliga marginal (vilket jag oxå tror är lite båg för det låter bättre inför oss andra, att nästan hälften av SD kanske möjligtvis är lite som oss andra, men att det inte rikitgt räckte just den här gången) vilket innebär att det gäller inte bara kepsar längre. Utan slöjor o kippa o allt annat sånt med vilket jag kanske lite fördomsfullt tror att allt gick ut på från början. Att få med kepsarna på köpet var bara en bonus. Sen känns inte riktigt beslutet så väl genomtänkt. På frågan om vad de personer som verkligen vill behålla sin huvudbonad på ska göra svarar dom: – Ja, det blir ett litet dilemma, men det blir ju säkert något man kan hitta på.
"nåt man kan hitta på" Ja, nåt kan man ju hitta på men hade det inte varit bättre o haft en plan från början? Hade ju varit mer förståeligt om hälften röstade JA till beslutet om det hade funnits ett bra alternativ till dom som inte är villiga att ge upp en del av sin religion. Hade dom tänkt att erbjuda hemundervisning? Har skolan råd med det i dagens sverige så mycket nedskärningar som skolverksamhet dras med. Kostar ju skjortan o vill verkligen SD slösa massa o åter massa pengar på folk med slöja? Hmm, tror inte det va?
1 kommentar:
håller me!
Kunde inte säja de bättre själv!
Skicka en kommentar