Dessutom har jag tråkiga nyheter

Min man o jag kommer att behöva skilja oss.

Den positiva nyheten är att jag säkert är välkommen att bo hos min mamma innan jag hittar något eget. Vi pratar fortfarande med varandra trots att jag inte återsände mailet.

Jag gjorde ytterligare en justering iofs i mitt test. Jag skickade inte vidare kedjebrevet till mina vänner, dem som jag anser mina vänner, för dem har jag inte lust att mista. Vågar ju inte riskera att inte få tillbaka mailet av dem och behöva säga upp en bekantskap. Så ni som inte fått mail kan räkna er som någon jag vill ha kvar.

Men tyvärr då så måste jag o mannen gå isär, för den som hörde av sig inom 5 minuter var en gammal vän till mig i Stockholm. Frågan är bara nu hur jag ska lägga upp det hela.

Öhh, hej vännen. Jo, det är så att... Ehh... Jo, jag vet att du är relativt nygift o har massa ungar o nyligen köpt hus o så, men nu är det så att jag undrar om du vill flytta upp hit till ödemark o obygd utan en rimlig chans att få ett jobb (men väldigt fin natur och snö ända in i Maj) eller om det känns bättre för dig att jag flyttar in hos dig med mina snart 3 barn? Vad tror du blir bäst?

Varför? Jo, tydligen är du mitt livs kärlek för du hörde av dig inom 5 minuter efter att jag vidarebefordrat ett kedjemail. Och nu är jag snart 32 och för att inte fler år ska gå till spillo, för vem vill inte leva med sitt livs kärlek när den äntligen är funnen, så borde vi raska på o göra slag i saken. Ska jag eller du göra slut med din man? Eller ska vi prassla lite först o se hur det känns?