Jag tror inte det är naturligt med resesängar.
För det första är den omöjlig o ena sidan rasar hela tiden
För det andra är den en ryggdödare när man ska lägga ner bebis
För det tredje hör jag ju inte om hon andas eller inte
I 2 dagar har miniägget börjat nätterna med att sova i resesängen som för att "öva". I lika många nätter har hon sovit rätt bra till en början. I lika många nätter har jag legat vaken och undrat huruvida hon andas eller inte.
Det naturligaste som finns måste vara att höra sitt barns små tunga andetag precis innan man somnar. Känna en varm andedräkt eller en liten hand på armen, eller till och med få en fot rakt i magen vid ett vändningsförsök.
Lika naturligt som det är helt ok att vakna av att en 9-månaders försöker krypa över en på morgonen, skratta rödrosigt åt en eller vakna av att samma bebis bökande försöker hitta en hals att krama i sömnen.
Jag gillar att få sova på nätterna, men mer gillar jag att få vara nära. Och ibland funkar det alldeles utmärkt med båda två.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar