Imorn åker jag till Stockholm. Bara för ett dygn men det blir över natten och det är väl det som känns jobbigast. Det går liksom inte att förklara för miniägget att jag faktiskt kommer tillbaka, tänk om hon tror att jag är borta för evigt? Det gör ont redan nu i hela mig. Jag VET att hon är över 9 månader o hon överlever säkerligen utan mig, men ändå.
Jag har iaf bokat in 2 babbelbesök så jag ska få tiden att gå. Min man sa att känner han mig rätt så dyker jag väl upp här lagom till morgonvällingen kl 6 o inte framåt 15 som planerat. Det kan hända att han får rätt. Jag känner oxå mig själv. Men vi får väl se. Måste ju faktiskt gå på ikea oxå o dom öppnar inte förrän 10. Sen tänkte jag ta allt i Gävle på vägen hem för då kan jag spara massa tid men då har dom inte lampjäveln där. Det enda jag verkligen, verkligen vill ha och behöver.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar