Kärlek vid andra ögonkastet

Tur att vi inte är så bra på impulshandla. Eller att jag impulshandlar i huvudet o att jag nånstans vet att jag borde nog fråga min man först. Inte för att min man har nåt körkort (hint, hint) eller så men beslut som att köpa ny bil kan han få delta i trots allt.

Idag var vi inne o tittade på bilen. Den röda VW Touran. Maken var helt klart intresserad han med, för den var helt ok o tjänade sitt syfte såklart. Kamremmen var dessvärre inte bytt vilket var synd eftersom vi nu bittert fått erfara att om kamremmen går (eller den där jävla rullen eller va fan det nu hette) då blir det dyrt. Sen tog vi en sväng förbi Peugeot oxå. Mannen har många år tjatat om att när han köper bil vill han överväga Peugeot (jag vill hellre kunna stava till min bil utan svårigheter, men han envisas med tekniska detaljer, data o praktiska funktioner o sånt)

Men iaf, efter lite florerande hittade vi en liten fin bil. Såg ut mer som en personbil fast med 7 säten även den. Mannen har nu helt o hållet dumpat vår lilla Touran i en snöhög o vänstar runt hej vilt med en liten blå med panoramatak o antisladd-system. Jag är inte lika övertygad. Men vi provkör så nu sitter vi här med en liten fin blå bil istället. Så här ser den ut o vi får hem den i början på nästa vecka. Och den va faktiskt bättre så jag får tacka min man som får mig att strula runt o inte vara en o samma trogen, bara för att det var kärlek vid första ögonkastet. O dessutom hade ju storhönan önskat en blå bil o vad är vi för föräldrar som inte värnar om våra barns medbestämmanderätt? Kanske var det den kommentaren som fick mig på fall "du hörde väl att din dotter ville ha en blå bil". Åtminstone framstår jag väl som en god mor om jag hävdar det *S*