Tvillingar - va kul

Jag hade en mardröm häromnatten. Visst är det sjukt när man vaknar upp o det första man tänker är att "den måste jag blogga om". Dessvärre kom jag nån timme senare inte alls ihåg vad den handlade om.

Det var nåt med att det visade sig vara tvillingar iaf. Min största skräck är nog att det skall vara 2 där inne. Inte ens ett friskt barn cirkulerar särskilt ofta i mitt huvud. Mest "snälla, låt det bara vara 1"

Men jag tror att det som var hemskt i drömmen (om man bortser från alla sjuka detaljer som jag nu glömt) var att det blev ingen chock. Det var så självklart att det skulle vara 2. Storhönan har från början faktiskt alltid pratat om bebisarna som om dom helt klart vore mer än 1. Undrar om man kommer bli lite besviken sen när det visar sig bara vara 1? Om 2 veckor vet vi iaf.

Egentligen är jag nog inte helt frisk. Jag oroar mig inte ens över om barnet lever eller inte, jag vill bara att det ska vara 1 litet foster. Hur fan orkar man med tvillingar som skriker o gråter o är hungriga samtidigt. Det är min mardröm.