30-års kris

Idag har jag haft lussebullar på varenda yta i hela köket tror jag. Har nog aldrig sett så många lussebullar i hela mitt liv? Även om jag brukar göra dubbel sats när jag bakar själv också så tröttnar jag efter en plåt eller 2 o sen gör jag en fin fläta av resten o så är jag av med den degen =) Evigt rullande o ringlande är inte min grej tror jag men eftersom det var mormor som stod för bakandet så gjorde hon små lussar av allt. Storhönan var så duktig på att sätta på russin. Det var bullar o russin precis överallt... Sen svidade storhönan o lillmoster om för tomteparaden nere på byn o dom vann faktiskt 4:e pris så nu ska de shoppa på leksaksaffärn för sina prispengar.

Vad ni sen ser om ni orkar er igenom videon är 6,5 timmes bak komprimerat på 2 min o 59 sek. Ungen var igång konstant o efter lunch kändes hela köket som en enda jättestor bastu. Som mest höll vi på med 4 saker samtidigt o det gällde att hålla reda på vilken äggklocka som hörde till vilken grej. Jag höll ju samtidigt på att förbereda finmiddag (göra potatisgratäng o marinera kött + göra svärmors jättegoda äppelkaka) så lite stressigt var det. Men det är gott o ha frysen full med lussebullar.



Och det blev en trevlig o god 20+ middag, jag fick en spark (alltså en spark som man kör ute på vintern) så nu kan pappalappan kanske ta sig till jobbet även om det inte går att cykla =)

Detta är alltså min sista dag som 20-nånting. Jag känner mig inte som snart 30. När man är 30 är man ju gammal. Eller? Jag känner mig inte 30-gammal. Jag var ju 21 nyss. Vad hände? Min syster säger att hon har ett-kvarts-sekel-nojja men va fan - 25 är ju ingenting! Jag fyller 30. Kommer ihåg när man var 15 och aldrig skulle bli just 30 för då var man nästan död. Nu är jag nästan död o mitt uppe i livet ändå. Lustigt. Men jag tänker hävda att jag fortfarande bara är 20+. Teoretiskt sett stämmer det ju =)