Ärligt talat!?!

Vart är världen egentligen på väg? Hörde på nyheterna att ett par tjuvar i Tyskland har stulit 300 000 kg hasselnötter. 300 00 kg! Vad fan ska dom med 300 000 kg hasselnötter till? Motivet var fortfarande oklart. Ja, tacka fan för det... Polisen hade gått ut med en varning att de inte skulle försöka äta upp nötterna då dom kunde bli sjuka. Vi kan ju ha en liten bloggtävling. Den som kommer på det bästa motivet får ett hedersomnämnande i min blogg (som förhoppnigsvis läses av personer som stjäl 300 000 kg nötter så har dom en bra förklaring sen när polisen tar dem)

Grattis

O förresten så har vi födelsedag här idag så ni som inte grattat har fortfarande ca 3 timmar på er. Men ring inte, för barnen sover *S* Min man fick en sandsäck o handskar av mig så nu kan vi puckla på varann. Efter 7 år tillsammans (vi har även träffades-dag idag) så behöver vi nog slåss lite. Antingen ett par blåmärken eller så blir det familjerådgivning *S*

Lugna dig för fan, kaninjävel

Barnspel är väl underbart tålmodiga. Vi har ett spel som heter Kalle Kunskap där man lär sig räkna, bokstäver, former o para ihop osv... Om spelet står stilla för länge så säger Kalle igen vad som ska göras. Igen o igen med små mellanrum. Men kanske är det stressande för våra barn? Jag vet inte? Jag vet bara att jag hörde en röst innifrån toaletten när jag stod utanför som sa: Lugna dig, Kalle Kunskap. Jag kan inte komma nu, jag sitter ju på toaletten ser du väl! Efter en liten stund hördes åter igen: Hallå! Lugna dig, sa jag ju. Jag kommer när jag är klar!

Manligt vs Kvinnligt

Jag måste få skriva... Lika bra att be min lilla man (eller jag menar stora, vältränade, exemplariska man) om ursäkt redan från början men jag tycker det är lite roligt...
Igår följde våra respektive med min syster o mig boxningen. Dom skulle boxas mot varann och hade aldrig gjort det tidigare. Min man är då Djurgårdare såklart o systers bihang är AIK:are. Redan här har ni nog en liten bild av upplägget inför gårkvällen *S* Tar man då o lägger till alla manliga hormoner vad dom nu heter o allt manligt fånigt som mätning av styrka o sånt så kan ni ju snabbt räkna ut att dom tog i utav bara helvete redan från början. Ingen uppvärmning där inte, bara smacka på. Min syster o jag började som vanligt o efter halva timmen ökade vi tempot o slog hårdare o snabbare o fick en rejäl träning. Våra manliga, muskulösa män däremot låg flåsandes i en liten hög i hörnet o pep om att dom inte orkade mer... Men kul att dom följde med o hoppas vi får se dom där igen. Dock lär det dröja ett tag innan träningsvärken lägger sig, låter mannen meddela *S*

*förlåt*

Här kommer dom

Jag hittade dom ganska snabbt på google trots att jag är urusel på att googla. Jag tycker dom är asroliga...

Utan spår av nyttighet

Sen har jag haft en jättetrevlig Aloe Vera kväll här hos mig idag. Pratade om hur nyttiga saker som helst *S* Men för att väga upp allt det nyttiga o braiga o så att folk inte tror att jag är värsta hälsofreaket, så bjöd jag på tårta med tjock dumlekolakräm i till fika efteråt. Eftersom en stor del av min familj var med så passade vi på att idag fira den söte mannen som fyller år på tisdag. Dessutom gillar jag delicatos reklam skarpt. Den ni vet med en bild av en dammsugare eller chokladboll o så står det utan spår av fibrer eller nåt sånt.

Varma om fötterna

Undra om det finns nån forskning över varför barnfötter är varma när de sover? Eller är det bara mina barns fötter som är varma under skönhetssömnen? När de var små o man bar dem i sjal så gick man o strök benen o fötterna o när de hade somnat så vips så var fötterna varma. Tänkte att det kanske är för att dom sover i lodrätt läge o fötterna hamnar ju nederst. Men nu ikväll så tänkte jag på det igen, då lillhöna inte gillar att bli struken över ryggen, klappad i baken (som ALLA barn gillar enligt en släkting till mig, storhöna gillade det inte heller) eller stryken över pannan, men hon gillar att man liksom lite masserar vaderna o stryker över benen o ju tyngre hon andades ju varmare blev fötterna. Även i vågrätt läga alltså. Vad beror detta på? Nån som faktiskt vet? Eller är bara mina barn konstiga?

Eremiten

Jag säger det rent ut. Om Zlatan hamnar på den nya 200-kronors sedeln då säljer jag min del av huset, placerar pengarna till mina barn, flyttar ännu mer ut i skogen o börjar odla min egen mat. Jag fångar mina egna djur o fiskar min fisk. Allt för att slippa allt som har med pengar att göra. Tänk er att behöva se Zlatans fula nuna varje dag *ryser* Eller så vägrar man kontanter för all framtid o bara kör med kort...

Natt 2

Natt nummer 2 var ganska OK. Storhönan vaknade runt tolv-slaget för att gå på toa men somnade sen om i sin säng. Lillhöna vaknade sen strax efter 6 o som jag befarade gick det då inte att söva om henne när hon kröp in till mig. Storhöna låg dock redan i min säng. När hon kom dit har jag ingen aning om, jag har inte vaknat *S* Men JAG har iaf legat i min säng hela natten o inte i en trång barnsäng... Nu har jag släpat ut garderoberna så deras rum börjar ta form o ser riktigt bra ut. Garderoberna står dock ute i hallen som nu minskade till minimal yta men nerför trappen släpar jag dem inte själv. Viljestyrka fixar det mesta men även jag inser mina begränsningar. Men snart hoppas jag att vi kan hjälpas åt den käre barnafadern o jag o släpa ner åbäkena i källaren. Nu ska jag upp o lägga mig o se med spänning fram mot natt nummer 3.

Hur gick det här till?

Jo, undrar ni nu... Hur gick det nu med hönorna o dom alldeles nya sängarna som det så promt skulle sovas i i det egna rummet? Jo, det gick jättebra. Efter en timme sov båda två på sina små kuddar o vid kl 23 var jag inne o tittade till dem för att sen lägga mig i en vad som tyckes vara en enorm säng. Ensam o olycklig *S* Vad tomt det kändes. Inga små fötter som sparkade, inga små andetag som pustade i örat. 2 timmar senare vaknar jag av att storhönan kryper ner i sängen. Jag går tillbaka med henne men eftersom det känns som om jag precis somnat är jag frusen o trött o orkar inte stå vid sidan av så jag kryper ner i hennes nya säng o både hon o jag somnar direkt. En timme senare vaknar jag av att lillhöna har en fot i golvet o är på väg ur sängen. Hoppar raskt ner o lyfter tillbaka henne o kryper ner bredvid. Hon tar sin lilla mjuka, varma hand om min underarm o somnar om direkt. Själv vågar jag inte röra mig så jag somnar jag med. Runt 4 på morgonen vaknar jag av att storhöna försöker krypa ner bredvis mig. Får inte på långa väger plats såklart så hon lägger sig till rätta i fotändan med mitt ben som huvudkudde. Sen sover vi till 7.

Så på nåt sätt hade jag lyckats byta ut en skön 160 säng med 2 ungar över mig till en 90 säng med hårda kanter o 2 barn över mig. Hur gick det till? Får se hur det går inatt. Mannen måste ha kännt sig ännu mer ensam i det stora sovrummet där antalet invånare gått från 4 till 1 *S*

Demensia

Idag hände det igen. Denna totala förvirring som gör att jag börjar fundera om det är nåt fel på mig? Jag glömde Storhönans gympakläder hemma fast jag packat ihop dem 2 minuter innan vi skulle åka. Jag hittade inte hennes mössa. Jag stannade till vid bankomaten för att ta ut pengar till skolböckerna (som inte kommit fast det är över en vecka sen dom beställdes o jag fick beskedet att dom skulle dröja minst en vecka till, så jag hoppas jag kan låna någon annars går så mycket värdefull tid till spillo) jag tog mitt kort o vände på klacken. Framme vid bilen inser jag att jag har glömt pengarna. Rusar tillbaka, man vet ju aldrig om de åker in igen eller vad. Tur att jag var ensam så folk slapp se mig. Jag vet inte vad det är med mig...

Som man bäddar får man ligga

Idag har hönorna fått nya sängar av sin mormor. Vi skruvade ihop dem o storhönan var helt klart ivrig. Sen åkte vi till ICA o hon fick välja påslakan. Sen bäddade vi fint o hon sa godnatt. Jag tyckte vi kunde äta middag först då klockan bara var runt 4 o hon muttrade o sa OK då... Efter middagen så sken hon upp o sa "nu är det dags o gå o lägga sig". Bådade ju gott tänkte jag inför kvällen, kanske så sover dom i sitt egna rum inatt. Jag däremot kommer inte sova en blund förrän dom tassar in o kryper ner med sina varma små händer i min säng. Dom somnade efter lite om och men så nu ska det bli kul o se hur länge dom sover där. Jag är bara så nojjig att lillhöna ska rasa ur sängen. Hon är så rörlig men jag har lagt en madrass o lite kuddar under så jag hoppas hon överlever om hon drattar ur. Min största fasa dock är att dom ska vakna kl 5 o vakna till för mycket så dom inte somnar om igen. Vaknar dom för tidigt i min säng är det bara att lägga dem på armen o mysa lite så somnar dom om. Så jag ska nog lägga mig nu jag med o förbereda mig på en tidig morgon. Bilder på deras nya rum kommer när allt är klart. Garderoberna ska ner i källaren o lekskåpet ska flyttas innan allt är klart. Men det blir fint!

Betalt för vilka pengar då?

Den trötta mamman: Nej, sitt ner i vagnen bara en liten liten stund till, vi ska betala nu.
Den lilla hönan: Gnäll
Den stora hönan: Jag vill ha glass
Den trötta mamman: Stopp! Stanna kvar här nu (till lillhönan - hon sitter inte i vagnen längre)
Kassörskan: Täckbyxorna var inte från oss va?
Den trötta mamman: Nej, dom var från ICA, jag har kvittot om du vill se?
Kassörskan: Nej, det är lugnt.
Den lilla hönan: Ncka
Den trötta mamman: Förlåt, jag har redan tryckt på godkänn-knappen
Den lilla hönan: Gnäll

Kassörskan: Trevlig helg
Den trötta mamman: Detsamma (mumlandes i huvudet, jo du tack)

Vid utgången får den trötta mamman lov att vända för i vagnen ligger en mopp. Inte hela med skaft o allt utan bara moppdelen, men inget jag har plockat på mig o definitivt inget som jag betalt.

Den trötta mamma: Men, vad gör den här här?
Den stora hönan: Den har jag betalt
Den trötta mamman: Jo, du

Den trötta mamman som lämnar tillbaka ett stycke mopp till kassörska: Men den här kommer inte från ICA o jag vet inte riktigt vad en kommer ifrån..
Kassörskan: Den kommer från oss (hon ler iaf tack o lov)

Åter igen vid utgången kommer den trötta mamman på att varorna hon faktiskt HAR betalt för - dom är inte med däremot. Hur fasen kan man vara så förvirrad? Går tillbaka till den leende kassörskan som jag nu stör för 3:e gången. Får mina varor o piper fort ut innan nåt mer misstag uppenbara sig, nu vill jag bara hem.

Som en korv med bröd

Att sova i min säng just nu är mer eller mindre trångt helt enkelt. Jag känner mig som en korv i ett korvbröd. Jag är korven o barnen är brödet som ligget tätt tätt mot korven. Ibland får jag inte ens plats o ha ner armarna vid sidorna utan att barnen tycker att jag bråkar med dem o protesterar. Man vaknar med armeran uppe över kudden o ont i både nacke o axlar. Armarna känner man inte längre för dom har domnat av. Varje natt lägger jag lillhöna i "kojan" bredvid sängen men varje natt kryper hon upp o lägger sig bredvid. Jag är så van att jag inte ens vaknar utan mina armar åker instinktivt upp i ett ytterst obekvämt läge. Men jag funderar på att göra iordning deras rum så dom kanske vill sova där båda två inom en snar framtid. Jag tycker det ju är mysigt att ha dem nära men jag kan inte säga att jag sover bra alla nätter. Igår somnade jag i ren utmattning (säkert innan barnen) vid 19.30. Det värsta då är att när jag vaknade 4.30 på morgonen o var kissnödig eftersom jag glömt att "kissa godnatt" så var jag klarvaken. Min kropp hade ju sovit som en stock i 9 timmar. Det låter helt otroligt när jag skriver det - 9 timmar. Helt sjukt vad mycket sömn. Så många timmar jag jag inte sovit i sträck på flera år känns det som. Men jag lyckades somna om till slut o vi sov alla till 7 så tänk er en sliten småbarnsmamma som fått nära 12 timmars sömn, dags o ringa aftonbladet tror jag.

Vår inredning genomgår fler förändringar. Idag köpte jag en stol till lillhöna på blocket så hon ska kunna klättra upp o ner själv. Den var illröd så jag kände starkt att jag fick lov att måla om den för att den skulle passa i vårat kök o det blev riktigt bra måste jag säga.

FÖRE

EFTER

Tidskrävande

Jag sitter o läser om autism just nu o om vanliga symtom. Jag läser ju faktiskt autism på halvtid även om det inte riktigt känns så just nu, för ekonomikursen tagit så mycket av min tid och kommer tyvärr ta större delen av tiden trots att den inte är den intressantaste kursen. Men iallafall, då läste jag detta om just hörseln; Vissa barn beter sig i vissa situationer som om de vore döva och verkar inte reagera ens vid mycket starka ljud. Men strax efteråt kan de ibland tydligt höra att någon prasslar med ett godispapper två rum bort.
Nu vet jag att det inte är ett symtom allena som gör en diagnos för säg den 3-åring som INTE fullständigt skiter i vad man säger ibland... Imorse försökte jag säga hej då till storhönan 4 gånger då hon satt framför Myror i brallan o hade då rakt av inte tid med mig. Men jag slår vad om att om jag skulle viska till lillhöna i andra rummet att vi kan ta en glass skulle hon komma rännande *S*

Järnkoll

Man läser ju o förfäras över kvinnor som lever i kontrollerande förhållanden. Män som ringer dem stup i kvarten för att kolla att dom är där dom ska vara, gör det dom ska göra osv. Män som kör förbi deras arbeten för att kolla att dom är på plats. Män som kräver att man alltid lunchar ihop så man inte ska få chansen att äta lunch med nån kollega. En del män (finns kanske kvinnor oxå men upplever att det är vanligare med män) som gått så långt att de förbjuder sin kvinna att lämna hemmet. Får inte ha vänner, inte ha intressen o inte klä sig som dom vill. Förskräckligt hemskt egentligen att dessa kvinnor inte sopar på sina män med en stor järnspade när de kliver innanför dörren nästa gång, kliver över kroppen o säger tack o hej, men jag förstår att det inte är så lätt trots att det kan tyckas det för nån som inte är i den situationen.

Anyway - när jag kom hem igår så sa min man "Jaha, o vad har du gjort i skolan idag då? Inte är det skolarbete iaf"
Hur i hela världen kan han veta det? Det är inte så att han varit långt utanför dörren hemma kan jag säga med förkylning, ett jäkla höstväder o en snäll fru som lämnar o hämtar på dagis fast hon har andra saker för sig. Han kan omöjligt ha sett mig inhandla min lunch på lokala lilla ICA o annars har jag ju faktiskt suttit i skolan hela dagen eftersom det var dags för min betygsdialog.
- Vad har jag gjort då, frågar jag?
- Du har ju bloggat, säger han o ler *S*
Och jag erkänner, jag gör inte skolarbete 100% av tiden i skolan. Ibland sträcker jag på mig, ibland äter jag lunch, ibland går jag till o med på toaletten och ibland bloggar jag. Jag bloggar ju just nu på "skoltid" så jag ska rappa mig på o snarast återgå till mina matematiska modeller o mina likvida budgetar. Jag lovar!

Mirakelkur

Har sen 1 vecka tillbaka börjat med något nytt. Har aldrig hakat på GI-trenden för fan vad trist att inte få äta pasta. Ris o potatis kan jag hoppa över, men tänk er pasta med svärmors tonfiskröra *mums* den vill jag ju inte avstå. Men eftersom det är lite stiltje på vågen just nu så tänkte jag att va fan, man kan ju alltid prova. Denna nya grej som är lite åt GI-hållet fast utan att jag behöver tvinga i mig bönor o sånt skit, man försöker utesluta kolhydrater och målet är inte att äta mindre eller mer fettsnålt utan helt enkelt hålla blodsockerhalten i kroppen i balans så man slipper känna sig sugen o hungrig. Med mitt sockersug trodde jag aldrig det skulle funka men efter den 3:e dagen (den dagen kroppen skriker som mest säger alla människor som är beroende av nånting) så slog det över även för mig. Jag har dessutom aldrig varit så mätt i hela mitt liv (jo, innan jag fick barn förstås kunde jag äta vad som helst utan att behöva tänka så då var jag mätt, men jag får dela in mitt liv i 2 delar. Med barn o innan barn). Sötsuget är mer eller mindre borta fast jag var ytterst skeptisk och imorse när jag ställde mig på vågen hade jag gått ner 37,2 kg. På EN vecka!!!
Rena mirakelkuren va? Men kanske inte så konstigt - jag var ju trots allt i leklandet igår o åkte kana 2 gånger o hoppade lite i hoppborgen. Men sen såg jag pusselbitarna o den knöliga lilla Iordockan som låg med ena benet under vågen. En o annan kula ur kinaspelet som pappalappan köpte i en romantisk förhoppning att alla kulorna skulle vara kvar i spelet även efter ett dygn, låg även i vägen för den rättvisa vägningen. Men med underredet rensat visade vågen ändå på lite minus så jag är nöjd. Massa mat o ner i vikt - passar mig. Jag får offra pastan ett tag iallafall men för hela livet går jag fortfarande inte med på...

Fastfrusen

En grej som är så häftigt med barn det är att världen är så stor ibland. Idag har jag o storhönan varit för första gången på det nyöppnade leklandet i mora. Man kliver in i en till synes ganska tråkig lokal. Det är ett gammalt lokstall så det ser inte ut mycket för världen utifrån men inne är det ju nya lagda golv o fint. Man kommer in i cafeteriadelen där man betala inträde o hänger av sig. Storhönan hade redan hunnit bort till dörröppningen lite längre in där hon stod som förstenad. O då menar jag verkligen förstenad. Trollbunden. "Mamma" sa hon lite lågt. Sen högre "mamma titta". Hon vinkade åt mig med handen men tog inte blicken från vad som nu fanns där inne i lokalen. "Mamma, kom o titta, mamma" hela tiden med blicken fastfrusen. Det var som att hon hastigt o lustigt hamnat i paradiset. När jag betalat o tagit mig in en bit ser jag vad hon stirrar på. En stor klätterställning i 3 våningar, hoppborg o kanor, bollar, hinderbanor och studsmattor. Vilken dröm för en tjej med spring i benen. Det tog inte lång tid innan hon var alldeles svettig o rödkindad. Vid glasspausen dröp hon av svett trots att vi klätt oss ganska lätt. Nästa gång blir det nog dock ombyte till shorts.

I 2 timmar höll hon full fart o det var korta korta glimtar man såg av henne då hon svepte förbi o drack lite saft. Det blev lite discodans oxå =)

Rätt tänkt, fast fel ändå

Läste idag i tidningen om att även Stockholm kanske skulle införa sms vid skolk. Skolan skickar sms till föräldrarna om eleven är borta utan giltig frånvaro alltså. Sen hade de frågat ett par ungdomar om de tyckte om idén, varav en hade svarat (med reservation för att ej vara ordagrann till punkt o pricka) att "kanske, lärarna tänker rätt, men det blir ju svårare att skolka då"
Jo, det var väl det som var hela tanken med det hela, eller??

Poängen

Vill bara poängtera att jag på inget sätt vill förringa nyheten i förra inlägget. Det är så lågt att utnyttja nån i en sån position. Att man fått höra från barnsben att man inte ska åka med främmande i bilar är ju solklar,t men ska man övningsköra går ju det hela ut på att just åka bil o man måste ju ha en handledare med sig annars får man inte köra. Och hur i helvete ska man kunna känna den personen om man inte känner varann sen innan. Jag hoppas han får ruttna i helvetet.

Absolut inget att skämta om egentligen

Det kanske är lika bra att min lilla ögonsten i livet fortsätter att leva ett liv beroende av sin fru och cykel. Jag menar - han har ju en sån gullig liten rumpa. Vem behöver körkort egentligen?

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3387526.ab

Självgodhet - heter det så?

Jag är så jäkla bra! Jag vet att det inte är så svenskt att skryta och att det faktiskt är en gymnasiekurs jag läser, men jag är så glad att jag fick tillbaka mitt sista uppdrag med betyget MVG! Jag trodde verkligen jag skulle stupa i just debit o kredit och likvida medel men när jag läste kommentarer som "bra gjort" "mycket bra formulering" och "helt rätt" började jag nästan tro att hon drev med mig. Jag tänkte hela tiden att snart kommer uppgifterna jag inte klarat och får lov att återkomma med andra svar på, men jag hade alla rätt! Nu återstår bara den muntliga betygsdialogen på måndag så nu ska jag repetera lite. Och Sara - du kan sluta räkna, jag mailade envist läraren och sa att ja inte förstod hur hon kunde få fram den siffran och det visade sig att HON skrivit fel =)

Ny tatuering

Mora har ju för inte så länge sen fått en tatueringsstudio. Tänkte att jag kanske skulle höra om dom kunde göra nåt matchande på min andra vad. Vad jag i och för sig betvivlar är att de kan konkurrera med den nygjorda jag redan har. Den gick fort att göra (jag hann knappt reagera), den var smärtfri och den var GRATIS. Visst är hon duktig min lillhöna *S* Hon har även matchande mönster även hon men inte bara på benen utan oxå på kinden, handen, armen o magen. Och golvet är oxå målat o fint. Dessa 1,5-årings kreationer har bara en sak genemsamt med en riktig tatuering - dom sitter som berget.

Vatten över huvudet

Jag känner verkligen hur bloggen blir lidande. Jag tillför inte något speciellt roligt just nu. Inte ens nåt intressant... Men jag har så mycket siffror som snurrar runt uppe i mitt lilla huvud så snart hittar nån mig i en liten hög av matematiska o ekonomiska termer. Jag har drunknat mitt i momsen o avskrivningen. Jag får köras till akuten i ilfart för att få upp likviditetsbudgetarna ur halsen på mig och operera bort resultatrapporter och kontering ur mjälten. Vad har jag gett mig in på egentligen. Inbillade jag mig verkligen att jag skulle klara av detta med ett godkännt resultat? Dessutom har jag webbläraren from hell som inte tycker att mina svar duger. Dessutom räknar hon fel (eller fel räknar hon säkert inte eftersom det med all säkerhet inte är hon som skrivit o räknat ut svaren, utan bara jämför med facit, men jag hävdar fortfarande att jag räknat rätt o hon fel). Den här kursen tar så jäkla mycket tid och jag är så trött i huvudet på eftermiddagarna o tyvärr kan jag inte ägna lika mycket tid åt den andra kursen som faktiskt är roligare.. Det värsta är att jag nu läser företagsekonomi A, B-kursen som jag ska hinna innan jul är dubbelt så lång =(
Så alla vänner o bekanta - ni behöver inte bry er om mig på julafton. Jag kommer att sitta i ett hörn, tomt stirrandes in i väggen o mumla konstiga saker som konkurrenskraft, organisationsschema och balansrapport. Bara så ni vet i förväg liksom att det inte är nåt fel på mig, jag är bara stressad över att jag inte hunnit klart o fått mitt godkännt så csn drar in alla pengarna.

Rumpnissa

Nu är det nog lite höst ändå. Vi har krattat löv. Inte för att det var så värst mycket löv men vi lyckades få ihop en liten hög iaf. Tillräckligt för att ungarna förtjust skulle kunna sprida ut allt igen. Men det var det värt.

I söndags var vi på sån där lycklig söndagsfamiljemiddag hos barnens mormor. Pappalappa satte på skoj på lillhöna en blöja (en ren o oanvänd då förstås) o hon blev så förtjust i den att det tog ett bra tag innan vi fick ta av den.

Till eder tjänst

Var man inte lite artigare förr så säg

Bortförklaringar

Igår hade vi ett litet städryck då vi skulle få en gäst över helgen. Jag ber storhönan att hjälpa mig plocka upp inne i deras lekrum men vad får man för svar?

Nja, nääää, jag tror jag är för liten för det mamma. Jag måste vänta tills jag är 5 år tror jag.

Nej du, vännen. Du kan hjälpa mig med några saker redan nu, det vet jag att du kan.

Nej, jag tror jag är förkyld kanske...

Hon är inte ett dugg förkyld men det var ett bra försök va?
Jag bad henne iaf göra en sak inne i rummet o då valde hon att spela dataspel. Jag får väl skylla mig själv att jag inte preciserade det till en städsak *S*

Identitet röjd

Om ni inte redan märkt det så har jag en ny länk här till höger. Den går till min lilla lillasyster. Det har ryktats ett tag i familjekretsar (o lite utanför) att hon bloggar men har man frågat henne har hon mest bara skrattat o inte nekat typ. Har man frågat om man kunnat få en adress eller nåt så har hon sagt "ja" o sen pratat bort det hela o vips är man därifrån utan adress. Undrar om hon har velat vara hemlig? Nu är hon inte så hemlig längre *mooohahahahahaha*

Kaos i trädgårsdlandet

Höst är skördetid! Dock är vår skörd inte så imponerande. Eftersom den pedagogiska mamman i våras/somras lät storhönan så alldeles själv (eller storhönan insisterade på att få så själv o en 3,5 åring kan vara ganska övertygnade) så blev det inga perfekta rader. Jag kan nog inte säga att det blev några rader alls. Och inte har jag hunnit gallra så de stackars morötter som trots allt lyckats växa är inte så praktfullt stora direkt. Men ordentligt goda så nästa år satsar vi på bättre rader i hela lådan. Nu hade vi lite allt möjligt huller om buller. Rädisorna var goda förstås men jäklar vad som växte (inte heller dom i rader). Lite persilja här o där o lite dill om vartannat. Gräslöken tog sig dock aldrig tyvärr. Den blev nog rädd för alla blast som sträckte sig hit o dit.

Pungbryt

Inte för att jag önskar någon smärta eller så men kan inte Zlatan bara sträcka ljumsken, få pungbråck och vara borta i 1 år eller 2... eller 20? Är så trött på Zlatan...

Den lilla svarta

Den lilla svarta (ibland förkortad DLS) är en svart knäkort klänning som ofta kännetecknas av elegans. Den används vid festliga tillfällen eller andra tillfällen då vårdad klädsel är önskvärd, enligt wikipedia.

Eftersom vi inte är så festliga i vår familj står uttrycket för skitdatorn som gick sönder. En glad nyhet är att vi har en liten dator igen. Nu slipper man slåss med storhönan om datatid då "det faktiskt är hennes tur då hon inte spelat DORA på hela tiden" fast det var 3 minuter sen hon avslutade förra spelet. Vi har haft den lilla svarta så länge att hon mer eller mindre betäcknar den stora som hennes egen. Men nu är den lilla tillbaka. Eller tillbaka o tillbaka. Den gick inte att rädda överhuvudtaget så vi fick en helt ny, en mycket bättre. Och det är jättebra förstås men det är fortfarande väldigt sorgligt att alla bilderna i den förra gått förlorat. Dock sa en ung kille på onoff (teknikgenerationen) att han skulle be verkstan skicka tillbaka hårddisken så skulle han fixa det. Låter ju lovande men o andra sidan kunde inte den renodlade datafirman vi lämnade in till först rädda skiten så varför skulle han lyckas. Jag brukar vanligtvis vara optimistisk men i detta fall vill jag inte bli besviken igen då jag sakta börjar inse o acceptera att bilderna är borta...

Q-ponny?

I helgen var jag o hönsen på hästens dag nere på stallet på mormors begäran. Den stora huvudattraktionen blev hästar som inte hade där att göra *S*. Helt plötsligt dundrade det in 5 stora (o då menar jag verkligen oändligt stora) hästar (min mor lär väl sucka över att jag inte kan fabrikationsmodell på dem, men istället för att chansa får de gå under benämningen hästar helt enkelt). Den snabbrådige mormodern lyckades stänga in rymlingarna som kom från en granngård innan dom hann beblanda sig med publik o övriga hästar från ridskolan. Men dom var häftiga att bara titta på. Den store hingsten såg ut som en riktig trollhäst med sin toviga man o sina jättestora hovar.

Adoption

Det är så jäkla mycket höst nu. Eller egentligen är det inte så mycket höst. Det börjar bli gult men eftersom jag tycker att det alldeles nyss blev vår o sommar o grönt så känns det för tidigt för höst. Våran hängbjörk börjar gulna o rönnen är redan alldeles röd. Vackert, men en sorglig påminnelse om att snart är det kallt o mörkt o frost på morgonen o man kommer frysa arslet av sig bara man tittar ut genom fönstren.
Men för att behålla lite av en varm sommarkänsla adopterade jag o hönsen en ensam, liten solros. Eller adopterade? Om vi räknar adoption som samma sak som halvstöld så låt oss säga att vi adopterade den. Men den stod så ensam o ledsen för sig själv på en ödetomt så vi tänkte att den hellre skulle vilja stå hos några som ser den varje dag. O jag tycker den passar bättre hos oss *S*

Tekniska framsteg

Min första mobiltelefon var en Philips Fizz. En stor (dock platt) klumpig telefon med dåligt ljud o katastrofal täckning. Men alla telefoner efter den har varit bättre. Tror till o med alla telefoner efter den har haft vibrator i sig. Denna kunde man ställa på ljudlös men då fick man antingen stirra på den om man inte ville missa ett samtal eller så fick man kolla av den senare. Vad jag faktiskt stört mig på dessa få dagar i skolan är att telefoner ringt då o då. Jag var inte yngst i klassen men heller inte äldst. Betvivlar att få telefoner idag inte har vibration om man vill vara medveten om att telefonen ringer o att dagens människor inte är så tekniska att dom inte vet hur man ställer in det. Varför har man telefonen på under undervisningstid? Är inte det lite respektlöst gentemot läraren? Jag förstår om en del måste ta vissa samtal men fortfarande STÄNG AV LJUDET!

Dags för blondering

Visst är det lustigt hur korkad man kan vara ibland. Dags för ett blond moment tror jag (undrar om vi är uppe i 3 i ordning räknat). Det här att sitta i skolan o skriva mina uppgifter på deras datorer är ett projekt i sig. Igår satt jag på första lilla skolan o dubbelklickade i användarnamnsfältet o tänkte va fan... Man tycker ju att det ska gå upp ett ljus ganska kvickt att man sitter vid en helt ny dator o inte ens egna dator hemma. Klart som fan inte någon användarnamn är ifyllt från början. Sen kom nästa halvpanikartade insikt - lösenorden till mina olika sidor kommer inte heller vara ifyllda. Va fan har jag för lösenord??? Som tur är är inte gmail som bankens inloggningsdosa att den låser sig efter 3 försök utan den fortsätter upplysa tålmodigt "har du glömt ditt lösenord kan du skicka efter det här". Men jag kom in på de flesta sidor. Tillräckligt så jag fick något gjort iaf.

Idag besökte jag den lite större skolan (min huvudskola kan man säga där jag ska tillbringa tid 2 år framöver) och vad händer nere i källaren i skolan mest ostörda datasal? Jo, jag funderar än en gång varför inte mina alias/användarnamn/inloggningsuppgifter kommer upp när jag dubbelklickar *suck*

Jag är inte trött

Nu sitter jag i skolan o bara väntar på ett mail som aldrig verkar dyka upp =(
Om jag tvingas göra hela kursen på 2 veckor när jag egentligen har 10 veckor på mig så är det kanske itne så konstigt om jag inte klarar det. Men är det mitt fel då. Att det ska vara så svårt att få ut ett litet mail?

Snart är en hel vecka avklarad o det känns väldigt bra. Dock har jag ingen tid eller energi att skriva nån bra blogg åt er. Mitt huvud är nog inte van vid att ta in så mycket information på en o samma gång så jag somnar alltid i sängen när jag lägger barnen på kvällen. Jag ligger klarvaken o mantrar för mig själv att jag SKA träna när barnen somnat, jag SKA träna när barnen somnat. Jag FÅR inte somna, jag ÄR inte trött. Sen vaknar jag ungefär en timme senare o inser att det är mörkt o tyst o börjar jag träna nu så får jag vara uppe halva natten...

Systeryster!!

knack-knack-knack
haha, jag vann *S*

Jag sitter - alltså finns jag

Första dan i skolan avklarad. Gick ju smidigt det där! Inte ett bart bröst under hela dagen *S* (vet inte om jag bloggat om den natten jag hade en dröm om att jag kom till skolan allra första dagen med en amningströja på halvsniskan så tuttarna stod ut åt alla möjliga håll)
Alltid lite marigt när man ska lära känna helt nya personer men efter 2 år lär vi nog känna varandra. En del hitresta ändå från Göteborg och jag var heller inte äldst i klassen.
Halvvägs genom programmet skulle vi såklart presentera oss själva. Vad skulle jag säga? Hej, jag har varit hemma o mammaledig o inte utanför huset typ på snart 4 år. Nu njuter jag av att bara få sitta ner o sitta still på en stol i mer än 5 minuter, så jag kommer trivs som fisken i vattnet under långa föreläsningar. Tyvärr har jag som många andra småbarnsföräldrar utvecklat ett automatiskt dövöra så frågan är om jag kommer att lära mig något!
Kanske inte riktigt men nåt liknande blev det... Intressant kommer det bli o jag är verkligen laddad inför mitt nya liv som student. Nu kan jag både åka billigare ner till storstaden på csn-rabatt o äta billigare på McDonalds *S*

Sveda o värk

I början tänkte jag att hur i hela fridens namn (fint jag skrev va o inte med en massa svordomar) ska jag kunna sälja nåt som smakar så fruktansvärt illa? Nu har jag inte smakat gula dunken men den som är smaksatt med äpple o tranbär. En geleaktig sörja som smakade beskt o strävt o skit helt enkelt. Men jag tvingade i mig den o tänkte att jag vänjer mig väl. Jag gurglade o "raggargroggade" men inte blev det bättre. Sen när jag tänkte efter så kom jag på att det jag hade svårast för var den geleaktiga konsistensen så nu när jag spär ut den med vatten så smakar den bara som en ganska osöt måltidsdryck o den flyter ner så fint utan problem *S* Hade ju varit lagom kul o säga till en kund att "drick den, den är superbra, men den smakar skit så lycka till o svälja"
Men nu går det alltså bra o barnen hinkar i sig den som saft så dom älskar den.

Annars gillar jag mer deras andra produkter. Salvor som tar bort insektsbett (eller svedan av dem iaf, annars hade det varit mirakel på hög nivå) o när jag dragit benet genom ett snår av brännässlor smorde jag in o svedan försvann på en gång. Var lite skeptisk i början men jag måste säja att jag är grymt positivt överraskad...

http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article14491.ab

Ooa hela natten

Om ett par timmar är jag officiellt inte föräldraledig längre. Bara förälder. Känns lite skumt. Tänk att jag börjar skolan imorgon - på riktigt! Imorgon har jag heller inte längre mitt jobb kvar. Idag är min allra sista dag inom Östermalms stadsdelsförvaltning. Nu har jag inget kvar i storstan. Känns lite sorgligt även om jag visste att slutet närmade sig.

Vi firade igår med en okräftfest. Alla har kräftfest men eftersom vi inte äter kräftor så bjöd vi in till en våga-vägra-kräftfest-fest.. Vilket röjarparty det blev. Dans på borden o människor som krälade omkring. Därför får ni bara se det lugna o städade kortet från innan helvetet bröt lös. Så Karin - om du läser detta så hade min fest varit roligare att gå på än det du nu gjorde *S*
Skämt åsido så blev det bara en trevlig middag. Inser att jag inte är någon partymänniska i någon bemärkelse längre, då jag inte ens kunde tillhandaha en korkskruv till vinflaskorna som folk tagit med sig. Märks att vin inte dricks i några mängder alls här hemma då... Men det blev god mat, trevliga ansikten o en mysig kväll helt enkelt. Trevligare än att äta själva. Vid 23.00 hade dock folk avlägsnat sig så man kunde ta o däcka lite i soffan. En lagom kväll för en trött småbarnsmamma.

Varför lita på sin mamma?

Tänk vad barn är otroliga egentligen. Tänk att dom fortfarande litar på en o älskar en. Tänker på hur jag nästan med våld fick tvinga i storhönan medicin som hon faktiskt behövde för att bli frisk. Vilka duster vi hade det första dygnet då det skulle tas 2 gånger om dan innan vi kom tillrätta med en bra lösning. Tänk vad hysterisk hon var när hon behövde ögonsalvan. Den skulle tas 3 gånger om dan men det slutade med att jag bara lade den 1 gång o det efter att hon somnat. Men ändå så älskar hon mig o litar på mig. Jag har visserligen jobbat bra för att förtjäna hennes tillit o kärlek - absolut, men många gånger känner jag mig hemsk (som med medicin till exempel) men kärleken finns kvar och för det är jag oändligt tacksam. Tänk vad barn är otroliga va?

När det gäller lillhöna önskar jag att hon hade lite mindre tillit till mig. Att hon inte riktigt räknade med mig i vått o torrt. Hennes nya lek (som hon älskar) är att falla bakåt o så ska jag fånga upp henne. Det började som en jätterolig grej i sängen, men nu dom senaste dagarna kan hon komma fram när jag står o lagar mat eller diskar eller gör nåt annat o bara tippa. Hon räknar kallt med att jag ska ta emot henne. Hitills har hon inte gjort sig illa men det känns som en tidsfråga. Att bara komma fram o sen kasta sig bakåt utan att ens veta om jag sett henne känns lite våghalsigt. Lite mindre total trygghet för henne alltså om jag kan få önska mig det?

Fröken tvärtemot

Storhöna tycker det är så himla kul just nu o "säga fel". Men eftersom hon säger tvärtom båda gångerna så blir hennes nya text lite mildare mot den ömma modern *S*

Månadens irritationsmoment tillika dagens I-landsproblem

Varje månad irriterar det mig att vårat GEMENSAMMA bolån som ska dras från vårt GENEMSAMMA konto ENBART aviseras på min mans konto. Nu är det förvisso jag som loggar in på hans sida varje månad den 25:e o fixar räkningar, överföringar o sånt men ändå... VARFÖR aviseras in det på min sida också? Tar dom för givet att det är mannen i huset som sköter ekonomin? Tar dom för givet att jag som kvinna inte har nån koll? VAD tänker dom? HUR tänker dom? Jag måste nog faktiskt ringa imorgon o fråga.

När vi flyttade hit så ringde JAG upp den öppna förskolan o frågade om öppetider o så och dom sa att dom kunde skicka hem en folder där allt stod för då hade dom semesterstängt. JAG uppgav MITT namn o adress o vad fick jag hem. Ett brev adresserat till DANIEL ZACKRISSON med familj! Hade inte ens nämnt att jag bodde med fadern, att jag var gift överhuvudtaget. Vet inte om det är bondbyn vi bor i bara som bedriver denna allmäna uträkning av kvinnfolk.

När katten är borta...

... dansar hönorna på bordet! Pappalappan har varit bortrest i helgen o hade dte varit för ett par år sen (läs innan alla drällandes ungar hit o dit) så hade jag spenderat den helgen på krogen. Inte för att jag nånsin druckit så mycket men jag gillade o dansa. Denna helg har tagit död på ytterligare en bit av min själ som storstadsmänniska. Jag o min systeryster har spenderat hela helgen med att safta (o då menar jag verkligen hela helgen, tog säkert sammanlagt 10 timmar att få klart allt). Så nu är jag ett steg närmare bonde men gott blev det. Gott som fan. Plockat 10 liter röda vinbär på storhönans dagis som vi blandat med diverse vi hittat hemma på buskarna. Körsbär, krusbär, svarta vinbär, äpplen, hallon, lite blåbär osv... Hela jordkällaren full med flaskor nu (jag har jordkällare, bara en sån sak ger väl bondpoäng om nåt?)

Köket var inte lika roligt att göra rent efteråt...
Har skrubbat varenda kökslucka, varenda liten kakelplatta. Allt var rödprickigt av saftstänk. Men det är nog renare än vad det varit på länge å andra sidan *S*

Hmm, krogen - skura kök
krogen - skura kök...
Äh, det var faktiskt värt ett uteblivet krogbesök. Finns ju faktiskt inte ens en krog här att besöka så....

Gottegris

Lillhöna fick häromdan en liten, liten chokladbit i bilen hem för att hålla sig lugn. Förstår inte att en sån liten bit kan breda ut sig så mycket... *S*

Nya vagnen

Tänkte bara tala om att det går utmärkt att sova i den nya cykelvagnen. Lyllo den som har en storasyster o luta sig mot. Fast tvingar man dom små gullungarna o sitta där en halvmil så är det kanske inte så konstigt att tröttheten infinner sig...
Och när man jämförde med gamla vagnen så förstår man rakt inte hur barn får plats i dom små. Det var ändå standard som dom flesta ser ut o hennes huvud stack ju upp genom takluckan. Men här finns gott om plats...

Tävling!!!

Haha, finn ett fel i mitt förra inlägg o du blir rikligt belönad =)

Mespropp

Annars har vi haft en rätt soft dag i parken. Vi var i en ny park i skogen vid Mora camping. Hittade en hur skön gunga som helst där till o med jag fick plats, så där låg vi - höna o jag o filosoferade upp mot den klarblå himlen. Fast jag vet inte riktigt vad som hänt med mig? Jag som brukar älska karuseller. Ju högre o fortare desto bättre, upponer o runt - inga problem. Nu blev jag illamående efter 5 minuters halvgung = (

Trauma för livet

Vad vore man för förälder om man inte behandlade sina barn lika? Jag kör inte med millimeterrättvisa men när det gäller så stora saker som kris i livet måste det väl ändå vara lite jämnt? När Storhönan var liten, ungefär som lillhöna nu så slutade jag amma henne. Hon var totalt frälst i mina tuttar o skulle snutta så fort jag satte mig ner var vi än var nånstnas. Varannan timme på nätterna vaknade hon som en klocka som hon gjort ända sen hon föddes. Jag skulle börja jobba igen o kände att jag orkade inte amma nätterna igenom OCH jobba heltid. Vi hade 2-3 jobbiga nätterna med mycket gråt. Lillhöna har ju inte ammat på länge men tänkte att det är väl dags för hennes största trauma än så länge så att det blir lite rättvist. Hennes söta pappa la ju henne häromdan o glömde bort nappen. Eftersom det gick så bra ändå så beslutade vi att rensa bort alla nappar. Ikväll var det lite oroligt o lite gråt (mest arg-gråt) så nu har vi hemska föräldrar fixat 1-1 i livskriser mellan barnen. Så håll tummarna för att det går vägen ganska smärtfritt.

Man är väl smart *S*

Just det - måste ju visa er min senaste grej. Jag tänkte fortsätta på silvertejpstemat. Vi har ju ett gammalt körsbärsträd vid knuten o förra året blev det inget men iår kom det ett gäng bär. Men dom sitter ju så förbaskat högt o jag är rädd att jag kommer braka igenom tak o allt om jag ger mig upp på taket på skjulet där jag egentligen har en idealisk plockplats. Så jag vanärade den svenska flaggan med att slänga ner den på marken (den var i vägen upponer) o sen tejpa fast flaggstången med barnens röda kratta. Sen var det bara att börja kratta ner bär. Gällde att ha koll på vart dom landade förstås. Imorgon tror jag att jag ska tejpa fast en hink under för att utveckla min kreation *S* Storhöna gillade bären medans lillhöna tyckte nog dom var för sura. Dom var lite sura men man vande sig snabbt. Hennes tröja går nog dock inte att rädda...